Bilderna på Susanna Alakoski och Per Nilsson blev sämre än sämst så jag låter deras nyskrivan böcker illustrera istället. Jag gillar böcker för mellanåldrarna, som Per Nilsson säger så klokt så är det mycket svårare att skriva för 10 - 12 åringa än tonåringar. I tonårsvärlden går alla omkring som Björn Ranelid, totalt upptagna av sig själva och med hela världen emot sig, dit kan författaren hitta. Med mellanåldrarna däremot så är de kloka och lillgamla, naivt kaxiga och oförställt äkta. Då måste texterna också vara det.
Susanna Alakoski berättade om sin bok Dagens Harri som utspelar sig i Ystad, två flickor som är väldigt trötta på sin klasskamrat Harri och boken är mycket vardagsliv, i det vardagslivet finns mängder av humor. Hon spekulerar om galghumorn kommer just från hennes finska rötter? I serien om Extra är det dags för bok nummer två: En ängel har landat. Per Nilsson beskriver den som en bok om vänskap och utanförskap och kärlek och ungefär det.
Del av samtalet diskuterades det om man kan skriva om vad som helst för barn. Svaret blev ja. Det inte bara kan man utan ska man. Böckerna finns där att identifiera sig och utvidga sin värld i, då måste hela livet finnas med.
Rapport nummer 4 från bokmässegolvet
Ja visst är det svårt att hitta böcker för de barn som vuxit från LasseMaja men inte vuxit i undomsromanerna ännu. Jag letar med ljus och lyckta och tar åt mej av tipsen!
SvaraRadera