Ja, att vara speciallärare är min profession. Ett yrke som under åren som gått varit mycket i ropet, den sittande regeringen har uppmuntrat skolorna att anställa oss. I samband med läsa-, skriva- och räknagarantin så har de bland annat gett Skolverket i uppdrag att utarbeta obligatoriska bedömningsstöd för Fskl och lågstadiet för att tidigt identifiera skolor, grupper och individer som behöver en extra puff i sitt sätt att undervisa och lära och att anställa specialutbildade lärare som kan hjälpa till så att alla uppnår de uppsatta målen.
Skillnad mellan specialpedagog och speciallärare - finns den? Där jag arbetar finns en uttalad önskan om att professionerna skall samarbeta så att eleverna får bästa möjliga skolgång och största möjliga utveckling utifrån sina förutsättningar. Läs gärna mer om hur vi arbetar här. Hur viktigt samarbete är så skiljer sig ändå våra yrken åt på flera punkter - en avgörande är att speciallärarnas utbildning har ett tydligt ämnesfokus och kräver lärarexamen inom den fördjupning man valt. Jag är alltså en sv/eng/ma/so/no - lärare för åk 1 - 7 som har fördjupat mig i hur man arbetar för läs-, skriv- och språkutvecklingen skall bli så bra som möjligt på en skola, i en grupp och för ett barn/ungdom. Som specialpedagog kan man ha en skiftande pedagogisk bakgrund.
I Barbro Bruces (red.) bok Att vara speciallärare har hon samlat ett antal skribenter som i korta och lättlästa kapitel redogör för det som de uppfattar speciallärarens uppdrag. De går igenom examensförordningen och jämför speciallärarens och specialpedagogens uppgifter och olika aktiva speciallärare beskriver sina uppdrag. Annette Byströms forskning kring uppdraget redogörs för och det är intressant att se hur förhållandet mellan undervisning - utredning - utveckling ser ut runt om i landet. Inte förvånande alls så är utvecklingsarbetet ofta den minsta delen och undervisning den största. Inte alls konstigt då det är specialläraren som kan genomföra särskit stöd ute på skolorna.
"Specialläraren är den i arbetslaget som har kunskap om och förståelse för olika typer av sårbarhet i elevernas lärande och hur dessa påverkas utifrån lärarens undervisning."
I skoldebatten i media och i några av de grupper med specialpedagogisk inriktning som jag regelbundet följer på FB så kan det framstå som att det finns någons slags motsättning mellan att arbeta med undervisning - utredning och utveckling. Om man gör det ena så kan man inte göra det andra, om en skola väljer att screena (utreda på grupp och skolnivå) sina elever så lägger man hela svårigheten i knät på eleven och tittar inte på andra faktorer så som undervisning och utveckling. Sånt feltänk, menar jag och i princip alla skribenter i en här boken. De tre delarna hänger tätt samman och att de tre delarna genomförs systematiskt och konsekvent bidrar till ökade förutsättningar för måluppfyllelse för alla elever.
En av speciallärarens uppgifter är att inspirera och underlätta för klasslärare att föra en "medveten, genomtänkt och omsorgsfull pedagogik som genomsyras av kreativitet och en förmåga att tänka självständigt och beakta många olika aspekts och perspektiv. Denna pedagogik lägger fokus på det som bär istället för det som brister.". Det som vi kallar ämnesdidaktisk handledning på vår skola, där man regelbundet ses för att samtala om sin undervisning tillsammans med en speciallärare som bollplank, tror jag på och att boka in tider för det blir en av mina första uppgifter när höstterminen drar igång. En annan blir att arbeta intensivt med de nya ettorna så att de som behöver stärka sin fonologiska medvetenhet och kopplingen fonem/grafem får en rejäl språklig skjuts in i skolans första klass. Det arbetet kan vi börja redan första veckan, eftersom vi kartlagt fskl-eleverna i maj. En tredje uppgift blir att hålla i en workshop kring språkets betydelse i alla ämnen och språkutvecklande aktiviter som passar i alla klassrum. Så jobbar vi. Dag ut och dag in, i en triangel där vi rör oss mellan undervisning, utredning och utveckling.
Hela boken ligger gratis digitalt på issuu - passa på att läsa de artiklar som intresserar dig!
Skillnad mellan specialpedagog och speciallärare - finns den? Där jag arbetar finns en uttalad önskan om att professionerna skall samarbeta så att eleverna får bästa möjliga skolgång och största möjliga utveckling utifrån sina förutsättningar. Läs gärna mer om hur vi arbetar här. Hur viktigt samarbete är så skiljer sig ändå våra yrken åt på flera punkter - en avgörande är att speciallärarnas utbildning har ett tydligt ämnesfokus och kräver lärarexamen inom den fördjupning man valt. Jag är alltså en sv/eng/ma/so/no - lärare för åk 1 - 7 som har fördjupat mig i hur man arbetar för läs-, skriv- och språkutvecklingen skall bli så bra som möjligt på en skola, i en grupp och för ett barn/ungdom. Som specialpedagog kan man ha en skiftande pedagogisk bakgrund.
I Barbro Bruces (red.) bok Att vara speciallärare har hon samlat ett antal skribenter som i korta och lättlästa kapitel redogör för det som de uppfattar speciallärarens uppdrag. De går igenom examensförordningen och jämför speciallärarens och specialpedagogens uppgifter och olika aktiva speciallärare beskriver sina uppdrag. Annette Byströms forskning kring uppdraget redogörs för och det är intressant att se hur förhållandet mellan undervisning - utredning - utveckling ser ut runt om i landet. Inte förvånande alls så är utvecklingsarbetet ofta den minsta delen och undervisning den största. Inte alls konstigt då det är specialläraren som kan genomföra särskit stöd ute på skolorna.
"Specialläraren är den i arbetslaget som har kunskap om och förståelse för olika typer av sårbarhet i elevernas lärande och hur dessa påverkas utifrån lärarens undervisning."
I skoldebatten i media och i några av de grupper med specialpedagogisk inriktning som jag regelbundet följer på FB så kan det framstå som att det finns någons slags motsättning mellan att arbeta med undervisning - utredning och utveckling. Om man gör det ena så kan man inte göra det andra, om en skola väljer att screena (utreda på grupp och skolnivå) sina elever så lägger man hela svårigheten i knät på eleven och tittar inte på andra faktorer så som undervisning och utveckling. Sånt feltänk, menar jag och i princip alla skribenter i en här boken. De tre delarna hänger tätt samman och att de tre delarna genomförs systematiskt och konsekvent bidrar till ökade förutsättningar för måluppfyllelse för alla elever.
En av speciallärarens uppgifter är att inspirera och underlätta för klasslärare att föra en "medveten, genomtänkt och omsorgsfull pedagogik som genomsyras av kreativitet och en förmåga att tänka självständigt och beakta många olika aspekts och perspektiv. Denna pedagogik lägger fokus på det som bär istället för det som brister.". Det som vi kallar ämnesdidaktisk handledning på vår skola, där man regelbundet ses för att samtala om sin undervisning tillsammans med en speciallärare som bollplank, tror jag på och att boka in tider för det blir en av mina första uppgifter när höstterminen drar igång. En annan blir att arbeta intensivt med de nya ettorna så att de som behöver stärka sin fonologiska medvetenhet och kopplingen fonem/grafem får en rejäl språklig skjuts in i skolans första klass. Det arbetet kan vi börja redan första veckan, eftersom vi kartlagt fskl-eleverna i maj. En tredje uppgift blir att hålla i en workshop kring språkets betydelse i alla ämnen och språkutvecklande aktiviter som passar i alla klassrum. Så jobbar vi. Dag ut och dag in, i en triangel där vi rör oss mellan undervisning, utredning och utveckling.
Hela boken ligger gratis digitalt på issuu - passa på att läsa de artiklar som intresserar dig!
Jag samarbetar en del med Barbro Bruce när de vill ha undervisning i informationssökning till studenterna på speciallärare/pedagog-programmen. Det där med speciallärare kontra specialpedagog verkar det finnas en del förvirring kring...
SvaraRaderaJag har lyssnat på Barbro Bruce i våras och det var mycket intressant, använder hennes bok kring språklig sårbarhet mycket i min handledning. Därav läste jag den här och den var intressant. Just det där med specialpedagogisk kompetens och vad det innebär och hur den bäst används är en ständig het potatis ...
Raderahttps://joanna-ochdagarnagar.blogspot.com/2016/11/spraklig-sarbarhet-i-forskola-och-skola.html
SvaraRaderaLänken fungerar ej. Vill gärna läsa
SvaraRaderaSå tråkigt, de verkar ha tagit bort gratisversionen. Boken är väl värd att låna på biblioteket eller köpa.
RaderaSå tråkigt, de verkar ha tagit bort gratisversionen. Boken är väl värd att låna på biblioteket eller köpa.
Radera