dags att sätta ned foten

Jag har funderat och funderat över hur man ska kunna klara att sköta sitt yrkesliv på den tid som är avsatt och med de givna förutsättningarna. Det kluriga i den ekvationen är att avgränsa sig, kunna se möjligheter i svårigheter och samtidigt acceptera ett halvdant resultat utan att drabbas av stressinfarkt. Jag gillar mitt yrke, jag gillar att vara kreativ, jag gillar att läsa och skriva och det borde finnas plats för allt det. Det handlar om att sätta ned foten och inte acceptera krav och arbetsuppgifter som är orimliga och att ha förmågan att se det möjliga i det omöjliga. Det är inte lätt, känner mig ibland som noshörningen som rusar fram - log gott när jag såg den här bilden som kommer från African Animals ABC. Ännu är jag, tack och lov, inte lila iallafall, det räcker det att dottern är just nu.