Sidor

onsdag 18 januari 2012

det var länge sedan!

Ja, det var riktigt länge sedan jag läste en gammal hederlig historisk roman. I min ungdom fullkomligt plöjde jag Rune Pär Olofsson och Alice Lyttkens och de senaste åren är det nog egentligen bara Arn-böckerna som jag läst. Det var ett kärt återseende med en härlig genre som jag helt klart försummat.

När den första boken i serien - Dottern, tar sin början är det brytningstid i konungariket Sverige. Hansans makt är försvagad, kung Gösta har bestämt att Sverige ska överge katolicismen och klostrens rikedomar ska konfiskeras och under de här åren växer den unga flickan Gertraud upp. Fadern, som är tysk köpman boende i Kalmar, handlar med kryddor. Affärerna går allt sämre, och när modern dör i barnsäng så skickas flickan till sin gudmor för att lära sig att sköta hushåll. Det är ett hårt arbete och Gertraud som är halt ser en framtid som hemmadotter med dagar fyllda av sysslor. I tidigare generationer har det funnits möjlighet för en ogift, bemedlad, kvinna att gå i kloster och Gertraud som älskar att handarbeta drömmer om att få ägna sig åt broderi - allra helst skulle hon vilja färdigställa ett altarkläde till kyrkan. Ett altarkläde där jungfru Maria bär en krona med fem pärlor.

Det här är en lättläst bok som har sin styrka i miljöerna som är fint beskrivna och där omsorgen om detaljer i klädsel, redskap, hantverk och måltider är slående. Spännande är också skildringen av kvinnornas liv under senmedeltiden. Mannen har makten över familjen och den gifta kvinnan över hus och hem. Döttrarna är hårt hållna, deras liv är omskurna av regler, deras oskuld vaktas och de används inte sällan som brickor i giftermål  för att stärka handelsförbund eller rent av som gåvor för att visa lojalitet. Det är lätt att glömma bort att synen på flickor och kvinnor i andra kulturer som vi idag har svårt att försonas med faktiskt har funnits även i vårt land, inte behöver vi ens räkna 500 år sedan. Det räcker med 100.
Tack snälla kusin A som lånt mig böckerna! Helt klart ska jag läsa fortsättningen Hustrun och Änkan också.

3 kommentarer:

  1. Jag ska lägga den på minnet. Precis som du läste jag massor av historisk litteratur i min ungdom.

    SvaraRadera
  2. Jag gillade också denna bok och håller med dig om att beskrivningarna av miljö och hantverk var väldigt bra gjorda! Jag har även läst andra delen, Hustrun, och tycker att det blev lite upprepande dock.

    SvaraRadera
  3. Jag ska gå emellan med en deckare så blir jag säkert sugen på mer Kalmar 1530 se'n.

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!