Järnladyn vs verkligheten - Meryl Streep vs Meryl Streep

Järnladyn har ju fått en del kritik för att Thatchers politiska gärning bara glimtar förbi som fond och desssutom inte framställs som så kallhamrad och hänsynslös som den upplevdes live. Filmen är istället ett personporträtt av Thatcher som bärs upp av Meryl Streeps virtuosa skådespel. En av Thatchers gärningar som flimrar förbi är när kolgruvestrejken ledd av Arthur Scargill slås ned (eller snarare väntas ut). Det finns en alldeles fantastiskt rolig Comedy Strip-film, The Strike, om hur ett filmmanus om strejken skrivet av en gruvarbetare massakreras till oigenkännlighet av ett amerikanskt filmteam. Arthur Scargill spelas i filmatiseringen av Al Pacino (och Al Pacino spelas av Peter Richardson) och i all hast skrivs en kvinnlig huvudroll in eftersom - ni har redan gissat det - "Meryl Streep är ledig i juli". Streep (som spelas av Jennifer Saunders) får dock inte spela Thatcher - som i princip verkar ha skrivits  ut i det slutliga amerikaniserade manuset - utan Arthur Scargills stoiska hustru.

Jag vet inte om ni hängde med i alla metanivåer här, men The Strike från 1988 handlar alltså om hur filmindustrin förvanskar och trivialiserar tunga politiska frågor och man låter bl a Meryl Streep symbolisera denna filmindustri. Den politiska händelse man använder som bakgrund är gruvarbetarstrejken där Thatcher spelade en huvudroll (närmare bestämt skurkrollen enligt den tidens mening) i verkligheten men är osynlig i filmen i filmen. 25 år senare görs Järnladyn, en film om Thatcher som får kritik för just det som The Strike belyste och huvudrollen görs av Meryl Streep. Närmast fulländad ironi.

Hela The Strike finns att se på Youtube för den som har en timme över och står ut med att den är uppdelad i sex Youtube-snuttar. Här är ett smakprov från filmen i filmen där Arthur Scargills fru (dvs Meryl Streep, dvs Jennifer Saunders) råkar illa ut när hon stöter på makens fiender - de militanta gruvarbetarna.

/Gästbloggare M