bokhyllerunda - D

Ännu ett besök i min hylla. Dags för D, om nu C var svårt så är bokstaven D ännu svårare eftersom jag har så många böcker att välja mellan. Bubblare är Den ovillige fundamentalisten, Döda dem alla och Den vidunderliga kärlekens historia men till slut föll valet på:

D = Dödgrävarens dotter

Precis som många andra författare hämtar JC Oates ibland inspirationen till sitt skrivande ur sin egen släkts historia. Oates skriver ju inte sällan romaner där hon blandar verkliga händelser med fiktion (t ex Blonde och Älskade Syster) och så också denna gång då det är farmoderns levnadsöde bildar ramberättelsen. Nu är romanens huvudperson Rebecca i det närmaste jämnårig med JC Oates själv, kanske är det författarens sätt att kunna närma sig det judiska traumat kring det andra världskriget på ett friare och personligare vis. Romanen börjar med att en tyskjudisk medelklassfamilj flyr till New York, det är trettiotal och livet i det nya landet blir inte helt enkelt, fadern kan bara få ett jobb som dödgrävare på en kyrkogård och modern lär sig inte språket. Hoppet ligger hos dottern, född i det nya landet och med alla möjligheter att få ett bättre liv.

Dödgrävarens dotter är en roman helt i min smak, engagerande livsöde berättat mot en historisk fond som kommenterar samtiden. Me like!

- texten är delvis hämtad från ett inlägg gjort i augusti 2010 -