kära agnes

Ibland undrar jag om världen är liten? Sambon läser Patricia Highsmith och jag klickar på måfå hem en pausbok från biblioteket och så visar det sig att Kära Agnes av Håkan Nesser är en intrikat liten kriminalroman inspirerad av just Highsmith. I hennes Strangers on a Train möts två främlingar, i Kära Agnes är det två barndomsvänner som träffas igen efter många år och utan att avslöja för mycket så handlar det om den nyblivna änkan Agnes som på makens begravning blir uppsökt av vännen Henny. De startar en brevväxling och planerna tar form.

Det här är en elegant konstruktion i tre steg, jag som läser får följa Agnes i nutid, jag får läsa brevväxlingen mellan kvinnorna och jag får flickornas barn och ungdom berättat för mig och det är snyggt gjort. Naturligtvis är inte allt som det först verkar och spänningen byggs sakta men säkert upp mot en grand finale. Handlingen är placerad utanför tid och rum, platsen är fiktiv och där finns mycket få tidsmarkörer, språket är ibland på gränsen till formellt i brevväxlingarna. En doft av 50-tal faktiskt och måhända är det dags för mig att se Hitchcocks klassiker Främlingar på tåg?