några tankar inför träffen med Göteborg Läser på onsdag

Hörni alla Göteborg Läsare, nu ses vi snart!

Onsdag den 13 mars är det dags för vår träff på stadsmuseet. Det ska bli så roligt att träffa er alla, hoppas att ni kommer lika peppade som vi är!

Vi kommer att hålla till i 1700-talsrummet i museet och vi ses där strax innan 18. Bokpratet kommer att hålla på till ca 19.30, sedan finns tid för att strosa omkring i utställningen som har öppet till 20.00.

Fokus den här träffen ligger på den historiska romanen och det är bra om man har läst till och med kapitlet När gamle John Hall dog (s 138 i pocket). För de som har tid och lust så har vi spånat på några diskussionsfrågor som man kan fundera på innan träffen. Självklart hoppas vi också att ni tar med er egna frågor och funderingar. För alla som inte kan komma den här gången så kan vi trösta med att en sammanfattning av träffen kommer på bloggarna och vi hoppas att samtalet fortsätter på FB också efteråt.

Förslag på diskussionsfrågor:

• Göteborg under 1700-talet var en spännande plats med Ostindiska kompaniet, arbetskraft som drogs till staden, invandrade köpmän och början till industrialismen. Hur tycker vi att Sophie Elkan har lyckats med att beskriva den historiska miljön?
• Hur viktigt är det för oss som läser att en historisk roman bygger på fakta? Är det viktigt att en författare av en historisk roman redovisar sina källor? Kan vi hålla isär fiktion och fakta? Är det OK att använda historiska romaner t ex på historialektioner?  
• Vad definieras som en historisk roman, hur långt tillbaka i tiden behöver vi gå? Vad tycker vi kännetecknar en bra historisk roman? 
• Funderingar kring John Halls familj, deras bakgrund och sätt att leva. Hur beskrivs familjemedlemmarna i romanen? Hur beskriver Elkan livet bland societén? 
• När man läser John Hall så funderar man på om den här specielle pojken och senare mannen led av något handikapp eller psykisk sjukdom eller om han var en produkt av tiden, fostran och familjen? Är hennes beskrivning av John Hall kanske i själva verket ett inlägg i debatten kring barnuppfostran som rådde i slutet av 1800-talet?
• Boken var oerhört populär runt sekelskiftet och måhända kommenterade den lika mycket sin samtid som 1700-talets Göteborg? Kan där finnas humor och samhällskritik som vi till viss del inte uppfattar idag?
• Språkdräkten, språket är moderniserat i pocketversionen. Vilken version har ni läst? Stör det eller förstärker det gammaldags språket läsningen?

Och alla ni som inte bestämt er ännu, anmäl er på stört! 

Det kommer att bli trevligt det här!