Vissa böcker bara vet man. Så snart man läst de första sidorna så bara vet man. Att de kommer att få en egen plats i minnets bibliotek. Hudlöst, sårigt och sanslöst bra!
De handskrivna lapparna med liten, liten handstil förstärker känslan av att det här är på riktigt, det är sant. Så här kan livet vara. Också. Så jobbigt att det enda sättet att överleva är att distansera sig. Distansen i den här romanen irriterar, var finns vuxenvärlden?
Känslan av att kunna göra mer, skulden över det man inte gjorde, det är något man bär med sig i hjärtat efter att man läst ut Antiloper. Det vet man.
Läs ett smakprov - så vet du också!
Ja visst är den fin!
SvaraRaderaJa, och ledsam.
Radera