Sidor

lördag 4 maj 2013

snuttifieringens tid är nu - eller?

Det mesta i livet och i världen snurrar på allt fortare, trenden med surdegar, långkok och handarbete som ska bevisa att man har all tid i världen att göra saker långsamt och att man är en livsnjutare känns faktiskt påklistrad yta. Fragment, snuttar och snabba tvära kast rusar förbi, twitterfieringen av samhället är ett faktum eller?

När jag nu kikar på min egna lilla hörna i den stora cyberrymden så ser jag att det där korta, snabba spridit sig också till bloggen. Det irriterar och stör mig, jag ville ju en gång att den här bloggen skulle vara en plats för både långa och korta texter, små snuttar och långa sjok av tankar. Nu är det bara snuttandet kvar! Läsron och lusten att skriva behöver lugn och eftertanke, så enkelt är det och utan att verka för pretto så kan jag konstatera att både läsande och skrivande är intellekuell aktivitet som kräver en pigg hjärna för att det ska bli något av värde. Just nu simmar jag för att inte sjunka och kvalitén bli därefter.

Den grundläggande känslan av förmåga att skapa sammanhang mellan alla intryck, analys och reflektion finns liksom bara inte längre. Jag som hela mitt lärarliv predikat att min uppgift är att skapa sammanhang, pussla samman alla fragment av vetande som far omkring och ge dem en plats i kunskapsväven. Jag hävdar bestämt att de sociala medierna blir vad vi gör dem till. Bloggar, FB och twitter kan erbjuda just de där sammanhangen om vi använder dem så. Sambon menar annat: Vi måste läsa fler understreckare! säger han som vågar vägra Twitter och FB...

Nja, vi kan kanske ha en poäng båda två? Understreckare bjudes härmed. Trevlig helgläsning!

8 kommentarer:

  1. Min läströtthet och bloggtrötthet hänger nog samman med snuttifieringen. Dessvärre låter jag mig påverkas av yttre faktorer när bloggandet var tänkt som en avkoppling för mig, utbyte av tankar med andra boktokar och en rolig hobby. Det snurrar allt fortare och det är inte lika roligt längre. Dumt tänkt Marie. Jag är inte avlönad av någon, jag läser och bloggar för egen del och borde alltså sätta reglerna själv oxo. "Snuttifieringen" är på väg att vinna även hos mig. Jag behöver verkligen inte göra ett inlägg varje dag. Bättre kvalitet än kvantitet tänker jag och snart är tankekedjan färdigmald och det kommer att bli förändringar framöver. Vilka är jag inte klar över ännu.
    Tack för ett bra och tänkvärt inlägg som sätter igång tankar hos mig. Du har gjort en suverän sammanfattning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk att vi är fler som tänker likasamma. Jag känner inte att jag måste skriva ett visst antal inlägg eller så på bloggen men jag känner att jag har dragits med i ett tempo som jag inte riktigt styr över. Jag vill kunna göra aktiva val, och känna att det är Ok att läsa en roman en månad eller två. Det gör jag inte riktigt nu och jag undrar hur det blev så?

      Radera
    2. Visst är jag nyfiken på ny, spännande litteratur och i början av bloggkarriären överväldigades jag av att kunna få gratis recensionsexemplar och tog nog emot fler än vad jag egentligen hade lust och tid att läsa. Nu har nyhetens behag lagt sig och hyllan med olästa böcker har aldrig varit så stor som den är nu. Jag känner jag måste läsa och skriva om de recensionsexemplar jag fått, men sedan kommer jag att vara mycket striktare till vad jag tackar ja till eller skickar efter. Troligen kommer jag att "go back to my roots" och läsa mera av det jag gjorde förr.

      Radera
    3. Kanske att rec exen är en del, där är det ju också så att jag vill ligga med i mediefloden. Det är ofta bara ett par veckor i samband med release eller sverigebesök som en författare är aktuell. Klart jag vill skriva om den boken, det författarskapet då. Det är mycket stimulerande men skapar också deadlines. Nu arbetar jag ju med annat på dagtid så tiden blir begränsad. Det är klokt att tänka lust. Lust är nyckelordet här. Vad har man egentligen lust till?

      Radera
  2. Ja, läslusten är viktig! Jag känner också av snuttifieringen och har hamnat där ofrivilligt. Har en hel hög med recex som väntar på att bli lästa och bloggade, men det funkar inte för mig att känna läspress. Nu har jag låtit recexhögen växa och istället plockat böcker som kommit i min väg. Men det tar verkligen emot att börja på en tjock bok och läsa den i lugn och ro. Det kommer ju alltid så många nya böcker hela tiden och det är roligt att läsa dem medan de är aktuella i media. Det ger läsningen mer på något sätt att få influenser från intervjuer m.m. medan man läser. Å andra sidan finns de flesta intervjuer, artiklar mm. kvar på nätet så man kan läsa tidigare. Säg till mig när du kommer på en lösning på problemet :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen lösning i sikte om jag inte tar mig en rejäl funderare. Jag gillar ju att läsa aktuellt och prioriterar att ligga med i media, mitt problem är att allt är roligt, hittar gärna på och startar upp saker. T ex Göteborg Läser som jag egentligen skulle kunna lägga hur mycket tid som helst på. Nu blir det bara ngn timme per vecka tyvärr.

      Radera
  3. Tack för kloka ord. Lusten får inte gå förlorad eller rättare sagt jag vill inte det. Jag får tänka både en och två gånger, märker jag, innan jag tackar jag till rec.ex. Samtidigt är det kul att ligga i linje med nya böcker men jag är inte den snabbaste läsaren direkt och då blir det lätt en stress istället för lustläsning. Nu ska jag fundera vidare på dina ord Anna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för svar. Lusten är viktig. Jag vill inte bli en måsteläsare. Jag har varit mycket stressad av att lyssna på ljudböcker just för att det går så erbarmligt långsamt. Jag läser en bok typ fem gånger så fort som jag lyssnar men jag har nu tagit mg tid att lyssna. Det har varit bra för att vara i nuet. Koncentrerar jag mig inte när jag lyssnar så har jag tappat tråden :-)

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!