- Stockholm Literature var i sin debut en succé - jag har bara hört både positiva och glada tillrop både i gammelmedia, på bloggar och på twitter. Härligt med en festival med kulturen och inte kommersen i centrum.
- Facebookcirkeln där vi pratar om Alice Munros noveller blev fulltecknad på mindre än ett dygn och samtalet, som startade i veckan, är både livaktigt och fullt av tänkvärda infallsvinklar. Dessutom håller Brombergs, på bloggares initiativ, ytterligare en bokcirkel på nätet som också den genast fick ett gäng anmälningar. För att inte tala om Bokresan som ordnas av Breakfast Bookclub. En helg i litteraturens tecken i mars som inom 20 timmar hade fyllt alla sina platser...
- Nyöppnade Litteraturhuset i Göteborg som har ett gediget program och verkligen har en potential för att bli en härlig mötesplats, imorgon kan man t ex gå på Grantas releasefest klockan 18.
Hur ser då framtiden ut? Det har verkligen rasslat till och på facebook och på twitter pratas det böcker som aldrig förr, kanske är det kommentarsfälten i bloggarna som just nu hamnat i bakvattnet. Har bloggen tappat sin roll som plats för litteratursnack?
Vad tycker ni?
Jag hoppas inte det... Allt det du nämner är jättebra saker det också, men jag tycker ändå att bloggen har en stor fördel över exempelvis Twitter och liknande och det är att man som läsare kan stanna upp, fundera, knåpa ihop en text och därigenom bearbeta sina intryck från en bok. Det är något som jag personligen i alla fall uppskattar väldigt mycket med att ha en blogg. Sen behöver ju inte alla bloggtexter alltid vara av den längre, resonerande och analyserande arten, men det vore synd om det försvann från bokvärlden. Men jag tycker också att de grejer du nämner är ett väldigt bra komplement till detta, bloggkommentarer, Twitter, bokträffar osv.
SvaraRaderaJag hoppas inte heller det. Jag tycker det finns behov för mig själv att formulera lite längre texter och tänka tanken klart. Det finns liksom inte utrymme för på FB eller på twitter. Jag skulle vilja att alltihop levde men kanske orkar man inte hålla farten överallt och då är det enklare att slänga en tweet på 140 tecken än att skriva en kommentar?
RaderaJag tror du kan ha rätt faktiskt. Har märkt att många bloggar har mycket recensioner från rec. exemplar. väldigt lite nytt och spännande. tiden finns väl inte att upptäcka olästa författarskap. Läsutmaningar som var så väldigt populära för några år sen för en tynande tillvaro. Kanske det beror på att bloggarna inte riktigt har fått den status de är värda, sällan citerade och uppmärksammade. Bokcirklar på nätet hoppas jag mycket av framöver men väldigt synd om bloggandet försvinner.
SvaraRaderaJag hade ju hemsida med bokinriktning förut men så började alla ha blogg och då startade jag en också. Spännande att se vad som kommer härnäst. Dolda grupper på FB kanske? Twitter är dock inget jag gillar eller ens har, för kortfattat.
Nu måste jag fråga, tycker du inte att recensioner av nya böcker är spännande? Just det är, som du säger, den delen som fortfarande lever och som jag uppskattar mycket. Om en bloggare som jag litar på skriver om en bok så vet jag att det är en bok för mig, eller inte. Vi FB-cirklar ju just nu i en stängd grupp som är stängd av den anledningen att alla som anmält sig ska få komma till tals. Där satte jag maxtak på 20 och i andra sammanhang har vi haft 10 för att det ska bli kvalitet. Kanske är det framtiden med fler sådana? Jag skulle gärna vilja att samtalen på bloggatna också finns kvar, just för att det är beständigt. Twitter och FB försvinner i flödet och är svårt att gå tillbaka till.
RaderaBlir lite nyfiken på vad du saknar Violen, som fanns förr men inte finns nu? Kanske har bredden på det böcker det bloggas om blivit mindre, men det är inget jag riktigt reflekterat över.
RaderaSamtalet på twitter går snabbare än på bloggar, kanske därför det tar över mer och mer. Vill också gärna att samtalen på bloggarna finns kvar då de borgar för ett bredare samtal.
SvaraRaderaJa, det är ju snabbare och lättare att knappa iväg en tweet. Kanske är det mindre press också, vill vi ha det för ordningsamt på bloggarna med bara längre inlägg? Egentligen?
RaderaJag tror att man ska akta sig för att stirra sig blind på formen. Visst diskuteras mycket på facebook och twitter, men det beror ju på att det kan vara lättare att diskutera där. Den som inte har en egen blogg kan tycka att det är krångligt att debattera på bloggar. Det är fortfarande bloggen som är det bästa forumet där man kan lägga ut texten lite mer. Att sedan diskussionerna förs någon annanstans spelar ju mindre roll.
SvaraRaderaSant, diskussionen kan ju föras på många ställen och ändå inte tappa fart.
RaderaEgentligen är det en ganska bra kombo att läsa texter på ett ställe och fortsätta diskussionen på ett annat.
RaderaMen då blir jag så förvirrad, och lite småstressad... Tänk om jag missar ngt? Hur skulle det gå?
RaderaJag ser de olika medierna och forumen som komplement till varandra. I bloggen har jag möjlighet att tänka efter, finurla på formurleringar, vända på ord, få in mina tankar i ett större sammanhang. Texten blir även med beständig än att den, som på andra sociala medier, försvinner snabbt i ett flöde. Fördelen med Twitter och FB är att diskussionen sker i realtid. Det går snabbare och dialogen blir direkt, som ett samtal.
SvaraRaderaJag önskar, trots detta, att kommentarsfälten blev mer använda (inte minst från min egen sida så ja jag kastar sten i glashus). Har jag skrivit ett väl genomtänkt och kanske ett argumenterande inlägg så sker ibland diskussionen på annat forum, vilket visserligen är bra, men kan lätt missas av självaste skribenten.
Jag borde verkligen bli bättre på att kommentera och kan enbart skylla på lättja och att jag ofta läser via mobil och padda och då vill inte kommentarsfälten som jag vill.
Jag bubblar och låter kanske osammanhängande. Min poäng är att bloggarna behövs och att andra forum kompletterar bra till dessa (men med risk att skribenten missar en diskussion som hen varit med att starta). Det hade emellanåt inte skadat med lite lugnare tempo och att diskussionen fick ta lite tid och då gärna i samband med ett inlägg.
Bra där! Lite lugnare tempo är ju inte fel! Jag håller med dig om att man ibland missar diskussioner som man startat för att pratet på twitter t ex flödar förbi snabbt, snabbt, Några timmar senare är samtalet slut och förbi och nytt har ersatt. Synd.
RaderaJag tycker det är bra att det finns samtal överallt - bokcirklar irl och digitala och att det kan finnas olika forum för olika samtal. Det som är en fördel med bloggarna är väl att vem som helst var som helst kan läsa och kommentera. På facebook måste du antingen vara vän eller vara med i en grupp för att ta del av samtalet och det är inte alltid man har koll på grupperna där. Twitter är ett snabbt och bra forum, men personligen går det för fort för mig där och jag har jättesvårt att hänga med i samtalen.
SvaraRaderaSant, bra poäng att bloggarna verkligen är öppna för alla. Det är en viktig aspekt som jag inte tänkte på. Jag skull önska att det blev livaktigare på bloggarna eftersom det är ett lugnare tempo där.
RaderaJag tänker mig också att de olika sociala medierna fyller olika funktioner. De inlägg jag själv är mest nöjd med på bloggen får sällan kommentarer, men de vässar min formuleringsförmåga. På Fejjan får jag oftast mest kommentarer när jag skriver lite mer (bok)personligt. På Twitter är jag en periodare.
SvaraRaderaDu är klok Lyran. Var sak för sitt ändamål. Bloggandet har ju flera syften såklart, ett är att fundera och formulera sig kring det man läst och ibland filar jag på ett inlägg länge. Det tycker jag är riktigt roligt men sällan är det de inläggen som kommenteras utan annat mer personligt. Kanske är det lättare att klicka iväg en kommentar om andra saker?
RaderaJo, men det där är ju en klassiker: ju bättre och mer genomtänkta blogginlägg är, desto färre kommentarer brukar de få. Hos mina favoritbokbloggare brukar det inte kommenteras mycket alls. Och det är på sätt och vis rätt naturligt: läsarna hittar inte en massa tankefel eller förbiseenden de vill påpeka, och orkar/lyckas kanske inte lägga sig på samma nivå som skribenten. Men det är ju de genomtänkta inläggen man har något ut av som läsare, så man skall inte värdesätta diskussionen efter antalet kommentarer, eftersom den kan verka i det fördolda.
RaderaFB bojkottar jag, så jag hoppas att det inte händer något intressant där. Men jag har bestämt mig för att det inte gör det... :-).
Ja, det märks att vissa blogginlägg lever ett mycket långt liv. Jag har bl a skrivit ganska mycket om Janet Frame och de inläggen läses ofta, kommenteras aldrig. Jag gillar FB - särskilt när vi har diskussioner om böcker i grupper. Det är kul (om jag nu kan locka dig mot fördärvet).
RaderaHaha! Känner igen mig så mycket! Jag kan sitta och arbeta på en recension eller en serie recensioner i veckor och ingen läser, men så lägger jag upp en bild på min sin och vips har jag 300 unika besökare. Det betyder ju inte att jag ska sluta skriva om böcker och börja mammablogga istället.
RaderaDet roliga är, som Anna också skriver, att blogginlägg om obskyra böcker har ett långt liv. En kul sak som hände mig är att de kinesiska noveller som vi läste i augusti och som jag skrev om, var de få som intresserade sig av. Nu har jag denna vecka fått många hits på en av dem. Ser att läsarna kommer från google. Så man ska aldrig ta ut dåliga besökssiffror med en gång :)
Flest kommentarer får de korta och lättsamma inläggen, kanske för att det är lättare att slänga iväg en kommentar då.
RaderaHar frågat personer som ofta kommenterar hos mig och de har alla svarat att det kan kännas som en prestationsgrej att kommentera på böcker men att det är enkelt på en vacker bild från trädgården. Inte egentligen för att de läser bokinslagen mindre.
RaderaDet behövs olika fora tror jag. Bloggen är snabb och ofta enkel, Tyvärr ofta för enkel. Jag hittar sällan bloggar som jag tycker är läsvärda. Alldeles för mycket ”titta vilka böcker jag köpt idag” och” vad som står i min hylla som jag vill läsa”. Du har rät i att många bloggar också bara skriver om det som är populärt nu. Jag har letat men haft svårt att hitta bloggar som skriver om den mer seriösa litteraturen. Om jag går igenom inläggen som länkats upp på bokbloggar.nu så ör det sällan jag hittar något spännande. Mycket mer av kvantitet än kvantitet.
SvaraRaderaDet kan var så att det litterära samtalet kommer tillbaka för att vi inte längre har en seriös litteraturkritik. Bloggar, och då inkluderar jag min egen, är mer av enkla tyckanden än en gedigen analys och tolkning av en text. Det saknar jag i DN och lite mindre fall i SVD. I det fallet var det bättre förr… Men bloggandet tror jag är här för att stanna. Det är för roligt helt enkelt. Och ger mycket också.
Bloggandet blir ju vad man gör det till och du har rätt i att det är aldeles för roligt för att någonsin sluta! SvD tycker jag ofta har mycket gedigna texter om litteratur, likaså gillar jag att läsa Karavan med reportage och artiklar från hela världen. Kanske kan man se på en blogg om böcker som just en tidskrift där flera olika typer av texter kan passa in, några reflektioner om titlar, lite reportage om författare och platser, reklam för böcker och event och insändarsida?
RaderaIngen dum tanke! Men då behöver vissa bloggare som tidskifter en redaktör som ser till att alla infall inte publiceras...=:) . Jag låter som en surkart men jag letar efter bra bloggar och har hittat så få som jag tycker det är någon idé att följa regelbundet...Det tar för mycket tid och ger lite tillbaks... Din är förstås ett undantag...=:) !!
RaderaTack för beröm, nu var diskussionen inte kanske primärt för att raka om den här specifika bloggen, men tack ändå. Jag kan nog se att det finns en poäng med många olika sorters bloggar så att det finns något för alla. Men det gäller ju att sålla och just hitta sina favoriter. Jag tycker mycket om Hermia Says som skriver om litteratur och kultur precis i min smak. Kanske passar det herrn?
RaderaAnna: visst är recensionsexemplar ofta spännande, men om många bloggare får samma böcker (ganska ofta del två i en serie osv.) kan de gå före andra böcker som också är intressanta, men inte hinns med. Det finns ju inte tid att läsa allt.
SvaraRaderaJust det du skriver att twitter och FB försvinner i flödet har jag inte tänkt på men så är det ju faktiskt. Jag går ofta tillbaka hos bloggare och ser om de läst det jag läser om just nu och får tips, rubriker som feminism, Afrika, litteraturpriser intresserar mig vid olika tillfällen. Tackochlov finns de ju kvar i bloggarnas allt mer svällande arkiv. (en riktig guldgruva om man tänker efter)
Jag är ju dessutom ingen direkt lysande recensionsskrivare, benämner det jag skriver reflektioner så jag kanske inte är rätt person att gå in i debatten om just det iofs, men det som berikar mig mest är trots allt andra bloggares inlägg. Särskilt de som jag litar på som du också skriver Anna.
Linda O: Ja, det är nog lite som du säger, bredden har kanske minskat en del på de böcker som det skrivs om. Men jag lånar en hel del på biblioteket och kollar in förlagen, så tips på böcker finns det gott om.
Ibland skulle jag vilja läsa ett helt författarskap, eller i alla fall flera böcker av samma författare. Strindbergsutmaningen var väldigt givande tyckte jag, och en sommar för länge sen läste jag Camus, intressant.
Dessutom gillar jag ditt inlägg här. En fråga ställs och vips tänker man till.
Mer spaningar bland bloggarna!
Kommentarerna vill jag inte så gärna prata om, är sällsynt dålig på det...
Härligt att så många ville fundera över detta tillsammans med mig. Kul också att samtalet vindlar sig fram ungefär som att vi satt runt ett bord. Tack alla som bidrar till det! Jag skriver inte heller recensioner, tycker inte min texter håller för att kallas det. Reflektioner duger gott på den här bloggen men jag är så glad över att allt finns kvar i ett arkiv. Det blir en personlig minnesbank och hittar andra något i den som passar så är det ju guld! Jag själv är dålig på att skriva kommentarer med innehåll, oftast blir det just glada tillrop. Det känns enklast :-)
RaderaJag tycker om bloggens uttrycksfullhet, att där finns plats att både själv utveckla tanken kring det lästa (etc) och att ta del av andras tankar. Möjligen får min blogg lite färre kommentarer än tidigare, fast den har aldrig varit jättekommenterad. Det jag skriver där betyder ändå något för mig, och nog mer än för de som hittar dit. I perioder är jag mer aktiv med kommentarer, det beror lite på vad jag hittar på bloggarna, vad som lockar till samtal. Gillar möten som uppstår kring kanske oväntat vald litteratur, att upptäcka en läsfrände bland myllret av både bloggar och litteratur.
SvaraRaderaOch så tycker jag om långsamheten i bloggen, till skillnad från t ex FB som är mer här och nu. Twittrar gör jag inte alls. Att få en kommentar på ett t ex tre år gammalt blogginlägg gör mig jätteglad!
Har säkert pratat i munnen på ngn annan här, har inte riktigt hunnit igenom alla kommentarer :)
Oväntade möten är verkligen bloggens styrka. Man kan botanisera i lugn och ro i arkiven och håller med dig om att det är riktigt roligt att få en kommentar på ett gammalt inlägg, det betyder att hela bloggen lever!
RaderaJag uppskattar bloggar just för att inläggen finns där, lika enkla att hitta idag som imorgon. Ibland kan jag läsa ett inlägg men kommentera det först någon dag senare eftersom jag funderat på det, läst det igen. Det händer aldrig när det gäller twitter. Där är farten styrkan men också svagheten. Vem bryr sig om en tre dagar gammal tweet? FB har jag lämnat bakom mig. Ett beslut jag inte ångrar, men det handlar mer om annat än om de samtal som förs eller inte förs där kring litteratur.
RaderaBloggarna blir som trogna gamla vänner på det sättet, de finns kvar och man kan kolla saker som hänt för länge sedan. Helt klart känns det som att bloggarna fyller en funktion där, för mig själv har det dessutom blivit så att jag minns böckerna bättre när jag skrivit om dem. Inte heller dumt.
RaderaJag tycker verkligen inte att bloggen har spelat ut sin roll. De olika formerna (Twitter och Facebook etc) fyller sina funktioner och bloggen sin. Ibland är det enklare att föra diskussionen på FB/Twitter för det går fortare att skriva där. Jag själv tycker det är bökigt med bloggar som kräver verifiering och liknande för att kommentera. Men som någon mer ovan beskrev det så kan jag också känna en press på hur jag ska formulera mig vid ett längre mer genomarbetat inlägg än vid en bild eller kort inlägg. Det känns som om jag vill hålla lika hög nivå men inte kan det då och därför är det lättare för mig att kommentera via tex Twitter då för att det i sin form inte klarar längre resonemang.
SvaraRaderaVisst ska vi bokblogga vidare allihop! Håller med om att det tar emot att kommentera när ordverifiering är på, särskilt med smartfånen eller paddan. Jag själv har moderatorsfunktionen påslagen eftersom jag periodvis får mängder med spam och dessutom då och då kommentarer som är anonyma. De släpper jag inte fram.
Radera