den stora matchen - isländsk mysdeckare

Den stora matchen är den senaste i raden av deckare från Arnaldur Indridasons tangentbord och utan att ha alla de andra i serien i färskt minne så kändes den här lite speciell.

Det är Reykjavik 1972, sommaren är varm och en schackturnering har blivit internationell storpolitik. Kampen om rymden är i full svang och Fischer är den förste amerikan som på allvar utmanar schacknationen Sovjetunionen. Lilla Island har hamnat i hetluften. En av dagarna innan matchen satt igång sticks en pojke brutalt ner på en biograf och ganska snart förstår polismannen Marion Briem att pojken har hamnat i något som är mycket större än Örnnästet.

Just polisen Briems historia får tar stor plats i den här boken, man får följa honom som pojke när han var sjuk i TBC och skickades till Danmark för att kurera sig. Berättelsen om honom tyckte jag mycket om, mer än om schacket, spionerna och kalla kriget. Det betyder faktiskt att det är en riktigt god författare om han lockar mig att lyssna klart trots mitt totala ointresse för schack, spioner och kalla kriget. Allt gott, fin deckare och som alltid är miljöerna härligt beskrivna. Jag blir sugen på Island, återkommer med ytterligare två inlägg redan idag. Norstedts ger ut.

Jag kan förresten inte skriva om en bok med ett möte mellan en amerikansk och en sovjetisk schackspelare utan att minnas hur jag själv satt med en SONY-Walkman och lyssnade på Chess i lurarna; det var januari 1987 jag reste kort och tvärs i Schweiz, de snöklädda alperna var fond till Elaine Page.