teju cole var sista programpunkten ut

To write must come out of necessity - it has to be organic and out of a need to exist in the world. My aim is to do work that merits the attention. 

Det är en ödmjuk, vältalig man som möter mig i auditoriet sent på lördagseftermiddagen. Han är påtagligt tagen efter att ha tillbringat lunchen tillsammans med en av sina stora förebilder: Tomas Tranströmer. Om någon händelsevis missat Teju Coles text om Tranströmers lyrik så klicka genast på länken och läs. Så vackert och känsligt skrivet. 

För att kunna samla sig inför samtalet på eftermiddagen berättar Teju att han promenerat i timmar genom Stockholm i bästa höstskrud och blivit förälskad i den vackra staden. Promenerar, flanerar och reflekterar gör också huvudpersonen Julius i Teju Coles debutroman Öppen Stad. Jag har knappt kommit halvvägs i den engelska texten så kan därför säga mycket lite om mina tankar kring den, det jag märker så långt att det är en okonventionell roman som vidgar genren rejält. Cole berättar att han är konsthistoriker i grunden och att hans erfarenheter av att titta noggrant på ett konstverk hjälper honom att göra likaledes på staden New York. Sakta ned farten och utförligt beskriva kräver en uthållighet och en förmåga att ta med läsaren på resan, en teknik han tränat på i sina studier av flamländsk konst. Dessutom jämför han sin bok med en roman från tidsperioden han närstuderat i sin utbildning:1500-tal. En tid då romanen bjöd news from the world - novels - och mycket väl kunde innehålla filosofi, äventyr, vetenskapliga essäer, juridik, ekonomi och politik. Han har velat skriva en text som samtidigt är mycket gammaldags och samtidigt helt i modernismens anda. 

Julius, som är flanören, i Coles bok kan liknas vid Leonard i Ulysses och med honom ville Cole skapa en sorts huvudperson där man med hjälp av noga valda fragment ur hans liv bygga upp ett flöde som beskriver både en människa och en stad. Att lägga märke till livet menar Cole är romanen tema och han funderar också över center och perifiri. En av de författare som han läst och som han tycker är skicklig på att beskriva just den förflyttningen av centrum är kenyanen Thiong'o. (Hans självbiografiska Drömmar i krigets skugga skriver jag om här.) Som tur var så bar jag med mig den engelska pocketen i min ryggsäck och fick den signerad. Det var ett oväntat trevligt möte!