Sidor

torsdag 7 november 2013

nästa stopp: Afghanistan

Lyrans Jorden runt har kommit till Asien!


Kärleken till jorden har fått Dastaguir att stanna i den lilla byn i norra Afghanistan men nu ligger hans hus, hans veteskörd och hans familj i aska. Bara han själv och sonsonen Yassin överlever det ryska anfallet.
- Varför anföll de den?
- Du vet mycket väl, min vän, att om du i det här landet undrar varför, så måsta man börja med att få de döda att tala i sina gravar.
Ryssarna har tagit alla de vuxnas röster, det är vad Yassin tror eftersom han blivit döv av bombningarna och farfadern bestämmer sig för att resa till sonen Murad som arbetar i gruvan, långt från hemmet, för att meddela att hans familj utplånats. Med ett knyte gjort av hustruns sjal som han fyllt med små äpplen beger han sig ut på resa. Sorgen över ryssarnas ödeläggelse av allt som var livet känns överväldigande. I mötet med en kioskägare får han äntligt tala om sin sorg.
- Du förstår, far, sorgen kommer antingen att smälta och rinna ut genom ögonen eller så blir den vass som ett knivblad och väller fram ur munnen eller så förvandlas den till en bomb inombords, en bomb som exploderar en vacker dag och får dig att explodera...
En sak är säker att Atiq Rahimi i sin vackra kortroman Jord och Aska vill påminna oss om att minnen av krig, förtryck och sorg inte försvinner, de sätter avtryck i människornas inre, avtryck som finns kvar i generation efter generation. Människans spår blir till aska och det är bara jorden som alltid finns kvar, tryggheten av fädenerslandet, smaken av de sura äpplena och vänligheten mot en främling som ber om en kopp vatten.

Vill du läsa mer om författaren Atiq Rahimi så finns här en intervju i DN. På svenska finns också romanen Tålamodets sten.

- repris från 2012 - 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!