alfahannen

I Wennstams Alfahannen fortsätter hon att skildra mäns sexuella våld mot kvinnor och i den här boken är det filmbranschen som är miljön. Unga flickor som väldigt gärna vill få en chans att bli berömda, medelålders män som gärna vill känna sig unga igen och allt i ögat på kameraobjektiven. Gränsen för vad som är ömsesidigt beroende till utnyttjande är hårfin och en sen natt får Emma nog. Den välkände hollywoodskådespelaren går ett steg för långt och livet blir inte längre sig likt för någon av dem.

Jag blev mycket glad över att möta Emma Wahl igen, den lilla fjortonåringen från Smuts har vuxit upp och utan att avslöja för mycket av handlingen så kändes det fint att träffa henne igen. De övriga människorna från Wennstams böcker är också kvar, där finns poliser, åklagare, advokater, journalister och författare och jag gillar hennes grepp att hon sätter ljuset på olika människor i olika böcker. Grundfrågeställningen finns alltid där och skaver, men genom de olika människorna så ges möjlighet till att stöta och blöta, diskutera och problematisera. Det som jag möjligen kan sakna är de vanliga, omtänksamma och kloka männen. Några små försök att visa på att det finns goda med penis görs, men visst är det här böcker som vill stå på kvinnors sida. Kvinnoporträtten är generellt mer komplexa och männen mer av schabloner men jag läser ändå med andan i halsen, jag engagerar mig i personerna och blir smått förbannad enellanåt. Driv, skickligt uppbyggt och lättläst utan att bli banalt.

Perfekt för slöa mellandagar!