mirakelverkstaden - en pastellfärgad macaron

Mirakelverkstaden är en fransk roman som förtjänar lite rosafärgad snirklig text och gärna lite fluff runtomkring också. Det här med feelgood kan lätt bli luftiga macaroner utan varken riktig hetta eller substans. Visst kan man ha pastellfärgade maränger som bas men då gäller det att välja fyllningen noga, där måste finnas något som ger substans, kittlar lite, som överraskar och som ger en god eftersmak. 

För mig så är Valérie Tong Cuongs roman med det vackra omslaget mest maräng. Tyvärr. Jag hade så gärna velat hitta lite mer tuggmotstånd. Ingredienserna finns ju där; tre olika människoöden som möts på "verkstaden" där de sakta men säkert sträcker på ryggen och skapar sig nya starka roller. Den unga vackra sekreteraren, den medelålders lärarinnan och den hemlöse ex-militären blir alla utvalda av Jean för att få en andra chans. 

Det var ett urmakeri här förr, sa han och log. Att få rätsida på saker och ting, laga det mänskliga maskineriet, vi kan väl säga att det är lite av vår specialitet?

Underliggande frågan som ligger och tickar i den här boken är: Vad väljer du att göra med din tid här på jorden? Tänker du följa ditt hjärta eller låta någon annan, något annat bestämma? Det är mycket franskt, lättläst och sådär på gränsen till för lättsmält för mig. Helt OK en regnig dag men man får vara medveten om vad man tar i sin hand. Sekwa har det senaste året gett ut ett antal pastellfärgade pastiller som passar i samma påse: Nathalie, Minnen och Allt jag önskar mig blandat med böcker som verkligen berört mig som Sorgsna själar och Mãn. Jag är nog faktiskt mer förtjust i den lite mer matiga delen av deras utgivning. Mer brioche än bakelse för mig alltså. Inte förutan är mirakelverkstaden en söt fransk maräng som jag kan rekommendera till många för en stunds underhållning. 

Provläs här!