där framtidens fötter vandrar

Där framtidens fötter vandrar är Mattias Edvardssons andra bok och den börjar med att Charlie är på väg för att ta rätt på hans pappas saker. De ryms i en sopsäck och innehållet i den gör att Charlie inte längre kan tränga undan minnena av den pappa han en gång hade. Barndomen i Malmö på åttiotalet med en pappa som ville så väl men inte riktigt förmådde och Charlies förhållande till sin egen son speglar sig i varandra i den här romanen som handlar om att växa upp.

Just det där att inte hitta sin väg, att inte förmå sig att ta ta sig samman och slutföra något riktigt ordentligt är en känsla som genomsyrar hela romanen. Ett annat tema i boken är att inte längre självklart tillhöra någon klass, arbetarklassens Charlie hamnar i Lund och studerar något för släktingarna helt obegripligt, får en son med fina medelklassflickan och hamnar i ett klassvacuum. Han har inte självkänslan och bildningen med sig i ryggen för att självklart kunna ta en plats i medelklassen och inga ärvda pengar att spendera.

Vilsen, med en halvfärdig utbildning hankar Charlie sig fram i ett Malmö som skildras både varmt och kallt av Edvardsson. Hans kärlek till stadens rum och stadens själ lyser igenom samtidigt som han beskriver klyftor i samhället som vidgas allt mer. Inte olikt slutet av 80-talet och den parallellen är inte svår att dra. Välfärdens demontering startade då och just tidsmarkörerna för att skicka läsaren 30 år tillbaka i tiden är skickligt ditsnickrade. Edvardsson använder låtar, kläder, mat och godis som gör att att en läsare som jag färdas i en tidsmaskin, kanske är det den tidsmaskinen dom gör att jag tycker allra mest om barndomsskildringarna? Kanske är det för att i dem kan jag känna igen mig själv?

Hur som, jag läste den här boken och gillade, den ibland nästan lite sentimentala, skildringen av det sociala arvet och hur boken ger mig en liten strimma hopp. Det kanske går att samla samman, sortera allt möjligt skräp i olika tunnor och gå vidare med livet. Med en rejäl rensning så kan man fästa blicken där framtidens fötter vandrar, börja om i livet med ett hyfsat tomt förråd. Steg ett är att öppna förrådsdörren - kika i sopsäcken, och börja läsa.

Dit drömmar färdas för att dö, Mattias debutroman, skrev bloggen om 2012.