Adèle ska snart fylla trettio och hon längtar efter att ha någon att dela sitt liv med. Hon driver en framgångrik begravningsbyrå, hon har vänner att umgås med och en äldre syster som ständigt försöker ordna med möten med lämpliga män. Adèle deppar inför sin födelsedag och syster Rose bestämmer sig för att ordna en stor fest. Snygga svarta skor inköps och discokulan snurrar och på kalaset finns Léo. De pratar hela kvällen och för att kunna få tillfälle att ses igen så bokar Adèle in sig på en behandling på Paradisbaden, stans bästa hamam där Léo arbetar som massör. Tycke uppstår och det är bara en komplikation, Léo är synskadad och trots att kärleken är stark så uppmanar alla runt om Adèle henne att glömma honom.
Mer om handlingen kommer inte här, det vore att förstöra läsningen för alla sugna. I min rubrik så skriver jag fransk feelgood och det här är väldigt franskt. Jag har läst och lyssnat på ett gäng brittiska böcker i samma genre det senaste halvåret och Akli Tadjers roman är väsentligt kortare och mer koncentrerad än t ex Jojo Moyes eller Lucy Dillon. Språket är mindre babbligt och schablonerna finns där men de är inte lika förutsägbara, humorn finns med men är inte lika hurtigt klämkäck. Bara att välja en begravningsbyrå som miljö gör ju att frågorna om vad som är viktigt i livet kommer nära men som alltid så stör jag mig på slutet. Lämna ibland lite öppet till läsaren, snälla.
Jag gillade den här boken, en kort och lättläst roman som skickade med några tankar om vad som egentligen betyder något här i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!