muhammeds tystnad - Salim Bachi

Muhammeds tystnad av Salim Bachi är en sådan där bok där jag både beundrar det fantastiskt snygga hantverket och samtidigt känner mig ovedersägligt okunnig när jag läser. I den här romanen är det fyra olika människor som ger sin bild av profeten Muhammed. Muhammeds röst får man enbart höra genom de stycken av koranen som finns insprängda i texten. Det är alltså Muhameds första hustru, han vän, befälhavaren och en av hans unga hustrur i haremet som berättar och jag kan se hur berättargreppet verkligen fungerar för att ge en komplex bild av mannen och profeten Muhammed.

Khadija, den välbärgade änkan och den första hustrun, beskriver honom som en man som törstar efter kunskap och visdom och som längtar efter att förändra världen genom tron på en Gud. Han gör gott och är öppen för alla de tidigare profeternas tankar, är ödmjuk inför sin uppgift och lider svåra samvetskval huruvida han ska ta sig an den uppgift han ålagts. Vännen Abu Bakr beskriver i sin tur en man som är mycket trogen de sina men är villig att använda sin rikedom och makt för att sprida sin lära. En man som köper slavar med löfte om frigivning om de omvänder sig och en man som är villig att ta till många knep för att skaffa sig en maktposition i sin klan och i staden Mecka. Befälhavaren Khalid beskriver hur det ursprungligen religiösa motivet förbyts till ett politiskt motiv där makt över land och folkgrupper blir det som är det huvudsakliga syftet. Våldet är hänsynslöst och 600 judar kan halshuggas utan att svärden ens blir blodiga. Den fjärde berättarrösten är Aisha, hon som gifts bort som en handelsvara blott 9 år gammal och som blir del av Muhammeds harem. I hennes berättelse får man möta en man som använder sin sexualitet och fortplantningsförmåga som maktmedel och som gifter sig med alltfler kvinnor för att skapa allianser till både vänner och fiender. Livet i haremet blir begränsat av allt fler regler för att hålla svartsjuka och maktspel bland fruarna borta och livet för kvinnorna begränsas in i detalj.

Det här är en mycket välskriven och spännande roman och som fiktion kan jag uppskatta den mycket men så kommer vi till det svåra att det här faktiskt handlar om en man som funnits i verkligheten och som många miljoner människor ser som sin profet. Fiktionen närmar sig faktion och jag är ju sorgligt okunnig om religionshistoria. Jag kan alldeles för lite om hur livet i Mellanöstern såg ut på 600-talet och jag har bara Islams grundares livsberättelse klar för mig i mycket rudimentära drag. Jag kan närmast noll om de arabiska religionerna som fanns innan Islam blev den allenarådande och jag känner dåligt till hur de judiska och kristna folkgrupperna levde på den här tiden och jag har inte heller läst Koranen. Jag kan tänka mig att om jag hade vetat mer så hade jag kunnat se de här texten som ett kommentarmaterial till de traditioner och den Islam som jag möter dagligen i mitt arbete men jag kan för lite. Vet för lite för att kunna göra de kopplingarna på ett vettigt sätt. Det jag kan är att läsa den här boken som en roman. Då är den en fantastisk läsupplevelse, huruvida den skildrar Muhammed på ett rättvist sätt det får andra som är bättre insatta bedöma. Spännande läsning var det hur som.

Jag har tidigare läst och skrivit om Salim Bachis Döda dem alla. Också den en mycket fin läsning.