visst hopp - del tre om Patrick Melrose

Jag fortsätter att lyssna på Edward St Aubyns serie om Patrick Melrose och i Visst hopp är Patrick i trettioårsåldern och försöker febrilt att leva ett nyktrare och nästanvanligt liv. Så vanligt det nu kan bli när man är ekonomiskt oberoende,  rör sig i den brittiska överklassen och egentligen inte har någon anledning att ha vardag. Han söker efter någon slags mening med tillvaron och kanske kan äktenskap och familj bli hans nästa projekt? Den här romandelen utspelar sig under, och efter, en tillställning där värdparet är just en familj med ett barn som i sin iver att behaga prinsessan Margaret tullar på sina ideal och hamnar i kläm mellan de traditionella ritualer och värderingar som hör den brittiska överklassen till och det som de egentligen vill. Patrick raggar i vanlig ordning på de inbjudna damerna och söker bekräftelse på de sätt han kan.

När jag har lyssnat till intervjuer och läst om den här romanserien så har den ofta beskrivits som humoristisk. Tror man att man skall möta en rolig text så får man omvärdera sin läsning direkt. Det här livet är så svart, ironiskt och emellanåt helt bisarrt beskrivet att visst kan man småle åt formuleringskonsten och de typiska brittiska underdrifterna och artigheterna men jag kan inte alls tänka bort att St Aubyn öppet deklarerat att romanerna har starka självbiografiska drag. Personen Patrick är en man som jag delvis kan förstå men i annat inte alls begriper mig på. Jag blir faktiskt irriterad. Han har ekonomi som gör att han kan göra precis vad som helst med sitt liv och ändå så hamnar han totalt vilse. Ja, han har en uppväxt som präglat honom starkt, men vem har inte det? Kamma dig Patrick och skaffa dig en utbildning och varför inte ett jobb?

Det ska bli mycket späntade att se TV-serien som skall komma baserad på böckerna. Benedict Cumberbatch ska spela Patrick och det kommer att passa utomordentligt!