Den här bloggen är absolut inget politiskt forum men ibland så tränger sig verkligheten på på ett sådant vis att det är svårt att väja sig. Idag väljer fransmännen en ny president och i svallvågorna av Brexit och Trump så ter sig valet mellan Marine Le Pen och Emmanuel Macron ödesdigert. I väntan på valresultatet senare i kväll så kommer här några inlägg kring intressanta franska författare som inte väjer för att ta debatten. Edouard Louis skildrar i sin uppväxtroman den lilla by där Nationella Fronten är ett självklart val. Läs gärna artikeln i DN. Boka in 31 augusti, då besöker han internationella författarscenen i Stockholm!
Min text är en repris från maj 2015:
Jag såg Édouard Louis på babel för några veckor sedan och bestämde mig genast för att läsa hans roman. Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en rasande uppgörelse med en barndom som var alldeles nyss. Killen är alltså 22 år och kan med en så precis och ofta ganska distanserad prosa beskriva det helvete som var delar av hans uppväxt. Det är mycket starkt. Det här är en självbiografisk text om hur det är att växa upp i en liten nordfransk by där framtidsdrömmarna för pojkar handlar om att arbeta på fabriken, skaffa sig bil, dricka sig full på helgen och få till ett rejält slagsmål. Flickorna förväntas arbeta i en kassa eller inom hemvården och bilda familj. Så ser Eddys familj ut, de lever i mycket små omständigheter och inte blir det lättare för familjen när deras efterlängtade son inte alls lever upp till deras förväntningar. Linda skrev på FB så klokt att miljön påminner om den i Avallones Stål och det är ju klockrent. Friheten ligger inte bara i att kunna bejaka sin sexualitet utan också kunna slå sig fri från de förväntningar som klasstillhörigheten för med sig.
Eddy är vek och feminin, tycker om att skapa och spela teater och leker helst med flickorna. Så länge han är liten så accepteras han i byn men när han börjag mellanstadiet i en större ort börjar mobbingen och trakasserierna. Han försöker desperat att passa in och skaffar sig till och med en flickvän men det fungerar inte. Han vet att han älskar män och han vet att han måste hitta ett sätt att kunna få bygga en identitiet som är sann och alltigenom hans. Man förstår att Eddy får en fristad i teatern, och just de delarna hade jag velat veta mer om.
Romanen rör sig huvudsakligen i hemmet och i byn, det som händer i skolan skymtar bara fram i våldsamma scener då och då. Jag hoppas på att Louis fortsätter skriva berättelsen om hur han hamnade på teaterskola som tonåring och hur han började skriva. Det anas att det blir en fortsättning på den här fantastiska debutboken.
- maj 2015 -
Min text är en repris från maj 2015:
göra sig kvitt Eddy Bellegeule - våldsam uppgörelse med en barndom som var nyss
Jag såg Édouard Louis på babel för några veckor sedan och bestämde mig genast för att läsa hans roman. Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en rasande uppgörelse med en barndom som var alldeles nyss. Killen är alltså 22 år och kan med en så precis och ofta ganska distanserad prosa beskriva det helvete som var delar av hans uppväxt. Det är mycket starkt. Det här är en självbiografisk text om hur det är att växa upp i en liten nordfransk by där framtidsdrömmarna för pojkar handlar om att arbeta på fabriken, skaffa sig bil, dricka sig full på helgen och få till ett rejält slagsmål. Flickorna förväntas arbeta i en kassa eller inom hemvården och bilda familj. Så ser Eddys familj ut, de lever i mycket små omständigheter och inte blir det lättare för familjen när deras efterlängtade son inte alls lever upp till deras förväntningar. Linda skrev på FB så klokt att miljön påminner om den i Avallones Stål och det är ju klockrent. Friheten ligger inte bara i att kunna bejaka sin sexualitet utan också kunna slå sig fri från de förväntningar som klasstillhörigheten för med sig.
Eddy är vek och feminin, tycker om att skapa och spela teater och leker helst med flickorna. Så länge han är liten så accepteras han i byn men när han börjag mellanstadiet i en större ort börjar mobbingen och trakasserierna. Han försöker desperat att passa in och skaffar sig till och med en flickvän men det fungerar inte. Han vet att han älskar män och han vet att han måste hitta ett sätt att kunna få bygga en identitiet som är sann och alltigenom hans. Man förstår att Eddy får en fristad i teatern, och just de delarna hade jag velat veta mer om.
Romanen rör sig huvudsakligen i hemmet och i byn, det som händer i skolan skymtar bara fram i våldsamma scener då och då. Jag hoppas på att Louis fortsätter skriva berättelsen om hur han hamnade på teaterskola som tonåring och hur han började skriva. Det anas att det blir en fortsättning på den här fantastiska debutboken.
- maj 2015 -
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!