swede hollow - en roman som ger perspektiv

Swede Hollow  är en roman som ger nya perspektiv och påverkar min bild av emigrationen till Amerika på ett fundamentalt sätt. Det är oftast de som lyckades väl i det nya landets berättelser som vi hör, som skildras i litteratur och bilden av den svenske emigranten är hederlig, arbetsam och kunnig. I Ola Larsmos roman så använder han den otillgängliga dalen i St Paul, Minnesota som exempel. Där bodde fattiga svenskar i slumliknande förhållanden under mer än 60 år. Han försöker vidga vår bild av emigranten och dess öde och hans gedigna efterforskningar har inte varit enkla. Det finns mycket lite dokumenterat kring de mer än 1000 svenskar som bosatte sig i dalen och området sågs som en skamfläck i stadens historia. På femtiotalet brändes alla bostäderna och en park anlades. De källor som finns är domar för olika brott och enstaka nedtecknade berättelser. De boende var inte alltid skrivkunniga och de var inte folkbokförda, få kunde engelska och barnens skolgång var bristfällig. Allas arbete behövdes och tidigt gick barnen med och städade hos välbeställda svenskar eller började arbeta på fabrikerna. Kanske är det inte så konstigt att man inte ville kännas vid sin uppväxt i den beryktade dalen som befann sig bokstavligen på samhällets botten.

Larsmo har vävt samman de berättelser om dalen som han hittat i sina efterforskningar och skapat en roman. Fiktionens drabbande kraft slår till rejält och människoöden som man inte kan värja sig för rullas upp allt eftersom.

Romanen börjar så med att den lilla familjen Klar med sina tre barn bestämmer sig för att emigrera, de går ombord på fartyget som skall ta dem till New York och ett nytt liv väntar. På fartyget möter de en grupp svenskar som de kommer att hålla ihop med resten av livet. En av familjerna har en bror som bor i St Paul, Minnesota och brodern berättar att där går det lätt att få arbete på järnvägen och hus finns att få precis bredvid. Efter en hård första tid i New York bestämmer sig familjen Klar att följa efter de andra till St Paul och så börjar livet där tillsammans med den driftiga Inga, änkan Lundgren med son och ytterligare ungefär 1000 andra svenskar. Livet i slummen är hårt och smutsen är omöjlig att hålla ifrån sig, drömmen om att en gång kunna flytta upp i staden och få en adress är ständigt närvarande. Det finns en solidaritet inom gruppen och de hjälps åt för att behålla sin värdighet men det är inte enkelt. Kriminalitet och sjukdom finns runt dem och knappt den svenske pastorn i svenska kyrkan vill besöka familjerna.

Inga är den av svenskarna i romanen som tar sig fram, hon skapar kontakter och hittar jobb åt sina landsmän. Det är sekelskifte och nymodigheter som elektricitet och telefon finns i staden, men förstås inte nere i slummen i Swede Hollow. Där hänger dassen över floden där man också hämtar sitt dricksvatten och avfall samlas i högar. Vintern är kall men vilsam eftersom då täcks allt med snö och stanken försvinner. De fattiga människorna som lämnade Sverige med drömmen om ett bättre liv fortsatte att vara fattiga, den som inte arbetade kunde inte äta. Ola Larsmo berättar om migrationens hårda villkor på ett sätt som jag inte tidigare läst, det här är en både viktig och vacker roman som jag hoppas att många, många läser. Jag lyssnade och läste på Storytel, den finns som pocket och förstås på landets bibliotek.

Låna, läs, lyssna!

Ola Larsmo kommer till bokmässan i höst och jag ska verkligen försöka lyssna till honom där!