Hyeonseo Lee berättar i sin självbiografiska Flickan med sju namn rakt och oförställt om sin uppväxt i Nordkorea och hur hon strax innan arton års ålder lyckas fly till släktingar i Kina. Hon flyttar senare vidare till Shanghai och lyckas till slut att ta sig till Sydkorea. Väl där bestämmer hon sig för att försöka smuggla ut sin mor och bror som fortfarande befinner sig i Nordkorea vilket blir en både strapatsrik och kostsam operation. Att hennes släktingar skulle kunna leva kvar i diktaturen Nordkorea när hon själv flytt är farligt och närmast omöjligt.
Den bild av Nordkorea som Hyeonseo Lee ger oss som läser är den där regimen har en sådan kontrollapparat så att man inte längre kan lita på någon, barnen hjärntvättas i skolorna och tvingas bevista offentliga avrättningar, högtidsdagarna handlar om att fira ledarens födelsedag med oändliga parader och livet i det bästa av länder består av svält och brist på basvaror. Hon beskriver också hur svårt det är att leva på flykt, att inte kunna säga sitt riktiga namn och inte kunna känna sig trygg någonstans påverkar Lee på många sätt. Å ena sidan blir hon en ung kvinna som använder sin drivkraft till att ständigt bygga upp nya liv på nya platser samtidigt har hon svårt att riktigt rota sig. Att våga slå sig till ro är inte enkelt.
Den här boken är både en personlig skildring av en ung kvinnas öde men också en inblick i nordkoreanskt vardagsliv, hon berättar hur skola och arbetsplatser fungerade, hur alla invånare var uppdelade i olika grupper som var strikt hierarkiska med ledaren som allsmäktig Gud och så återkommer hon till angiverisamhället. Redan på lågstadiet skulle skoleleverna drillas in i att ange sina kamrater. De som inte varit goda medborgare skulle gott göra det på olika sätt och släktingar och grannar uppmuntrades/tvingades att spionera och rapportera på människorna runt dem. Lyssna gärna på Hyeonseo Lees TED-talk och läs genast hennes bok. Det är en intressant inblick i ett annars mycket slutet land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!