äntligen Saint-Maló

För de som följer mig i sociala medier så är hela händelsekedjan redan känd. Flyget från Göteborg var så sent att jag missade anknytningen i Amsterdam och fick vänta fem timmar på flygplatsen. Väl framme i Paris så hade sista tåget till Saint-Maló gått och jag hade bokat ett enkelt hotellrum nära stationen. Jag var beredd på det mesta, områden runt tågstationer i storstäder - inget mer behöver sägas, men gatan där hotellet låg var mycket trevlig och jag gick suktande till Montparnassekyrkogården som låg nära. Den var stängd men nu har jag rekat om det skulle vara så att jag får en timma över på hemvägen. Nya tågbiljetter köptes, en pain aux chocolat inhandlades och så var Bretagne äntligen nära. 

Hela den gamla stenstaden omringas av ett rejält försvarsverk - le remparts och stadsportarna bidrar till känslan att man stiger in i en saga, eller reser till en annan tid. Grymt imponerande! 

En av Saint-Malós stora sevärdheter är tidvattnet. Här står jag ute vid fortet som en gång byggdes för att försvara staden. Bakom mig ser man stranden och staden. Några timmar senare är omgivningarna helt förändrade ...