herravälde - Elin Olofsson

Så har jag då lyssnat på Elin Olofssons efterlängtade nya roman Herravälde. Den är föredömligt inläst av Marie Richardsson och jag ska erkänna att jag närmast sträcklyssnade under gårdagen, som var släppdag. Så kom livet emellan och jag hinner skriva några rader om den först nu, det kan bli hur kort som helst.

Läs!

För den som vill veta lite mer så handlar det om Alice som växer upp på en herrgård utanför Östersund, hon går i byskolan och är begåvad utöver det vanliga. För henne finns dock ingen annan framtid än att gifta sig med en man som kan förvalta och utveckla gården och när ingenjören Fredrik passande nog presenteras för hennes far så spelar det ingen roll att Alice hjärta tillhör en annan. Bypojken Halvard är en av de karaktärer som jag kommer att minnas från den här berättelsen, han får symbolisera den där mannen som står vid sitt ord, är arbetsam och vill gott och visst är det en smula övertydligt att arbetarklassens man i slutet står på tunet och bjuder på pianot, men jag köper det. Det blir en bra slutkläm.

I motsats till honom så finns där så många män som manipulerar och brukar våld i den här berättelsen och det är gott att det finns en vanlig, hederlig man som Halvard som går att lita på. Det är året då kvinnorna för första gången skall få rösta och trots det så är det fortfarande herrarna som styr, kapitalisten Gustaf är en särdeles slemmig typ som får smaka sin egen medicin och kanske, kanske skulle de kunnat rymmas också en man som trots att han har pengar och utbildning faktiskt är reko. Utöver Alice så får vi också följa Brita, en piga som trots sin utsatta position längst ned på samhällstegen försöker skaffa sig ett bättre liv och Thomasine som arbetar tillsammans med sin far med att måla porträtt.

Det som de tre kvinnorna, som möts på herrgården, har gemensamt är att de bär på ett socialt arv som snävar in och begränsar deras möjligheter. De saknar dessutom ekonomiska möjligheter, de saknar rättigheter att bestämma över sig själva och de har små möjligheter till utbildning. Thomasine har en fantastisk konstnärlig begåvning och ändå är det hennes far som signerar porträtten, Brita som växer upp med en alkoholiserad mor bär på ett socialt stigma som det är mycket svårt att bryta. Alice kan spela piano men är hon skickad till att bygga upp och driva en möbelfabrik?

Det här är en historisk roman som utspelar sig just i den brytningstid då Sverige börjar närma sig ett modernt land och jag tycker Olofsson har lyckats väl med att gestalta hur livet kunde te sig. Det är lättsamt utan att bli lättviktigt och särskilt mycket gillar jag miljöerna.  Jag hoppas att många hittar till Elin Olofssons roman och jag själv bokar in seminariet på lördagen på mässan. När gammalt möter nytt är rubriken och Dörte Hansen och Audur Ava Ólafsdóttir är samtalspartners.  Det blir spännande att höra!