Nu är tiden som familj definitivt slut. Vårt vackra hem är inte längre vårt och nu ska jag ta sikte på att faktiskt börja leva som den ensamma människa som jag är. Det blir så påtagligt när man måste packa och städa bort allt det gemensamma. Nu när hemmet är stylat och fint så är det ändå mer av show-room än ett hem. Väldigt snygg presentation (som mäklaren kallar det) och visst fick jag bra betalt. Jag är nöjd. Det är fint att kunna anpassa sin kostym efter de verkliga omständigheterna och det är klart att jag inte behöver två badrum, inte heller tre sovrum. Det blir en utmaning att skapa ett nytt hem, ett hem som passar mig. Hälften så stort, lugnare läge och bara mitt. Det blir bra, det är svårt men det blir bra. Men visst är det fint i mitt show-room?
Skickar en varm kram. Det blir bra, det blir något att se fram emot, det blir DITT - men jag förstår att det finns vemod och sorg också över dels att epoken som familj är över, dels att det du valde ihop med M ska packas ihop och anpassas till något nytt som han inte är med om. Jag tror, med tanke på uppbrott och flyttar jag själv gjort, att det är svårt och ledsamt samtidigt som det är en skön känsla att faktiskt se framåt och börja med något nytt. Kram till dig, Anna!
SvaraRadera//Mona
Tack för din hälsning, alla förändringar är ju dubbla. Det är nödvändigt att se framåt så att jag kan bygga upp något nytt men det är ju läskigt att kasta sig ut. Det blir bra.
Radera