Sidor

lördag 23 juni 2012

mercurium


Ann Rosmans böcker utspelar sig på den lilla ön Marstrand i södra Bohuslän och det är en plats med en rik historia; gränstrakt, frihandelsområde, sillmetropol och med en imponerande välbevarad fästning. Det är berättelsen om Carlstens enda kvinnliga fånge Metta Charlotta Riddarbielke Fock som fångar mig i Mercurium, Rosman har gjort ett stort researcharbete och levandegör hennes öde på ett spännande sätt. Fru Fock sitter på fästningen på bekännelse, som betyder att hon ska sitta fängslad tills hon antingen bekänner eller dör och att läsa hennes bevarade nådeansökan är gripande. Utan möjlighet att överklaga broderar hon en nådeansökan och linneduken finns bevarad på Nordiska museet. Nedbruten döms Metta slutligen till döden, halshuggs och bränns 1810 på bål i sin barndoms hemtrakt utanför Töreboda, Västergötland.

Berättelsen om Metta som utspelar sig i Trävattna, Floby, varvas med att jag får möta de nutida ägarna av Salaholm Säteri, den gamle greven har dött och arvet skall fördelas. På en maskerad på Carlstens fästning tar arvsfejden en blodig vändning och polisgruppen från Göteborg kopplas in. Just själva polisarbetet och storyn om Karin Adler är det som intresserar mig minst i den här boken. Hennes småproblem känns liksom futtiga i jämförelse även om den moderna delen av berättelsen ger ledtrådar till Mettas öde så känns den som en bisak. Snyggt sammanvävt är det och Rosmans styrka är att få samman alla trådar i slutänden utan att det känns krystat.

Rosman skriver om historien på ett sätt som gör den levande och visst kan jag invända mot en del missar i det historiska, ordval och mathållning t ex men det spelar liksom ingen roll när man får följa Mettas öde. Läs eller lyssna på ett gripande kvinnoöde i sommar och sedan måste man ju besöka ön och se cellen på riktigt. Vandra i de historiska miljöerna och uppleva på plats! Sedär, ett utflyktsmål i sommar.

2 kommentarer:

  1. Jag önskar att vår lärare hade berättat den här historien innan vi åkte till Marstrand på skolutflykt när jag var liten. Även om nu den om Lasse-Maja också är intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande också att lyfta fram kvinnor i historien. Det verkar onekligen som att hon blev oskyldigt anklagad och straffet blev grymt.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!