Sidor

tisdag 17 juli 2012

haren med bärnstensögon


"Jag vet inte längre om boken handlar om min släkt eller om minnen eller om mig själv eller fortfarande är en bok om små japanska tingestar." (s325)

Ja inte är det lätt att kategorisera den här underbara boken; släktkrönika, självbiografi, konsthistoria, idéhistoria, ekonomisk historia och måhända roman. Hur som, att kategorisera är inte viktigt och inte ens nödvändigt för det här är härlig läsning. Uppslukad från första sidan blev jag av Edmund de Waals vagabonderande för att söka sina netsukers väg från Paris till hans hem i London. Jag hamnade på hans hemsida och där visar han generöst upp sina små fantastiskt snidade japanska figurer. Jag kan absolut förstå att han, när han ärvde dem, började att fundera på deras ursprung.

Med en netsuke i sin ficka reser De Waal till Tokyo, Paris, Wien och Odessa och överallt letar han spår efter sin farmors historia. Den som börjar med en judisk spannmålshandlare i Odessa på tidigt 1800-tal, fortsätter via ett kosmopolitiskt och intellektuellt liv med bankverksamhet i Paris och Wien, finansiell krasch vid det första världskriget och en förmögenhet konfiskerad och helt utplånad innan det andra. Han sätter sig in i hur familjens judiska bakgrund påverkar dem och många timmar tillbringas i arkiv av olika slag. Familjens eget arkiv består av några få dokument och foton, Gestapo gjorde ett grundligt arbete med att förstöra och annektera. Bara spillror finns bevarade av familjen Ephrussis  välstånd och så samlingen med netsuker förstås.

Det som för mig är allra mest intressant i Edmund de Waals bok Haren med bärnstensögon är beskrivningarna av Charles Ephrussis liv som konstintresserad mecenat i slutet av 1800-talet. Många gånger får jag googla och tittar på bilder som omnämns. Delar av hans konstsamling hänger nu på museer och han framställs som en man med genuint intresse för konst och samlande. Det är också han som en gång köpt samlingen av netsuker. Det är i så måtto där historien börjar och det är med samlingen som bärs in i de Waals hem i London som den slutar. Däremellan ryms en fantastisk bildningresa som jag hoppas många, många vill följa med på. Det blir inte bättre än såhär!

2 kommentarer:

  1. Oj jag börjde nyss på den, har bara läst några sidor än så länge men har höga förhoppningar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska du ha! Ska bli kul att läsa vad du tycker sedan.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!