Sidor

lördag 27 oktober 2012

en lång vinter - vacker utanpå, vacker inuti

Visst var de lite lika, Bland träden och En lång vinter. Dimman höljer träden och människorna som skuggor på omslagen, de är båda fyllda av berättelser som bara anas, konturerna finns där och det är upp till läsaren att fylla på innehållet. Båda böckerna är skrivna på en prosa som inte har ett enda ord för mycket, berättelserna förs fram genom människornas handlingar mer än genom beskrivningar eller dialoger och miljön är karg, kall och känslorna mer anas än uttrycks. De existentiella frågorna ställs oss som läser, liv och död sida vid sida.

Colm Tóibíns lilla vackert formgivna roman, jag är oerhört förtjust i bronsbrungrått i kombination med dovt duvblått som är en färgkombo som jag ofta väljer i mitt scrappande, publicerades först i en novellsamling. Nu har Erik Andersson, som också översatt Ulysses, översatt texten och den ges ut som kortroman.  En lång vinter hörde jag talas om vid flera tillfällen under bokmässan men jag lyckades missa den irländske författarens framträdanden varje gång. Extra glad blev jag när Mimmimarie erbjöd mig att få läsa hennes exemplar. Tack för det! Lågmäld, kontrollerad och sparsmakad. Tre ord som passar En lång vinter.

6 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tack för att du skickade. Hör av dig om du ser ngt här i bloggen som du vill läsa så skickar jag till dig. Har du läst Innan jag brinner av Heivoll?

      Radera
  2. Jag ska tjoa till om det är något alldeles speciellt på bloggen som jag fastnar för. Heivolls bok lockar mig inte. Eldsvådor är så otäcka.

    SvaraRadera
  3. Säkert supervackra och intressanta böcker, men de passar nog inte mitt hektiska sätt att läsa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland kan man behöva stanna upp. Då är det här en bra bok.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!