Sidor

söndag 3 maj 2015

vår egen lilla hemlighet - mer om livet i Hagfors


Vår egen lilla hemlighet är en alldeles sprillans ny deckare av Ninni Schulman. Som alltid så utspelar det sig i den lilla staden i Värmland, polisen Petra och reportern Magdalena är två av de återkommande personerna. Magdalena är orolig för hur yrkeslivet ska bli nu när hon varit mammaledig, lokalredaktionen är knappt mer än ett rum. Petra mår riktigt dåligt, hon känner sig stressad i sin nya roll som chef. Båda kvinnorna är så otroligt lätta att tycka om och känna med. I den här boken får också den snälle och godmodige polisen Christer rejält med utrymme och det är väl hans privatliv som är det minst intressanta om jag ska vara ärlig ...

Hur är det nu då, brott är det i deckare också eller hur? 

Som titeln antyder så är det här en bok som handlar om våld och övergrepp i nära relationer och det är riktigt ruskiga händelser som polisgruppen i Hagfors får till uppgift att utreda. Som alltid när det handlar om våld mot barn och kränkningar inom familjer så hamnar handlingen nära, både i min yrkesroll och mina egna personliga erfarenheter. Schulman beskriver hur psykiskt instabila människor påverkar en hel familj, hur våldet fortplantar sig och hur det i sista änden bara finns förlorare kvar. 

Jag gillar hela serien om Petra och Magdalena och tycker att de passar extra bra att lyssna på som ljudböcker. Jag har lyssnat under helgen, vill man läsa mer om den här serien så ska man kika in hos Kulturkollo. Där bjuder Helena på en intervju med Ninni Schulman just idag. 

Provläs!

PS. Vill någon läsa vad jag skrivit om de tidigare böckerna så kommer länkar till mina texter när jag är på plats vid en dator. Det är meckigt att få till när man är mobil :-) 

4 kommentarer:

  1. Jag har läst de tidigare böckerna i serien och gillat, men tänkte lyssna på den här eftersom det är Angela Kovacs som är uppläsare. En favorituppläsare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon läser verkligen bra! Jag gillar hennes tempo.

      Radera
  2. Läser den just nu. Gillar hennes sätt att skriva och att scenen för dramat är en luggsliten bruksort istället för den glamourösa storstaden. Intervjun måste jag kolla in! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gör det! Jag gillar också landsbygden, den beskrivs så att jag känner igen mig.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!