Sidor

söndag 10 april 2016

livet enligt Hildy Good

Livet enligt Hildy Good var en sådan där bok som jag lyssnade på mest av en slump. Den dök upp på Storytel och passade helt enkelt bra att varva med och jag är glad över att jag klickade på play.

Hildy är en fastighetsmäklare i New England som bott i den lilla kuststaden hela sitt liv. Vid dryga 60 år har hon två vuxna döttrar, ett litet barnbarn och en ställning i den lilla småstaden. Hon delar kontorsfastighet med psykoterapeuten Peter och säljer exklusiva hem till rika människor från storstäderna på östkusten. Konkurrensen har blivit allt hårdare och ska man vara ärlig så har väl Hildy schabblat bort en och annan affär på grund av spriten. Numer har hon slutat med drickandet förutom vin då, som hon dricker i smyg i källaren. Ett av paren som just flyttat dit är miljardären med sin unga konstnärliga fru Rebecca och snart blir Hildy god vän med henne, eller är det vänner de är? Hildy vill gärna ha någon att dricka ett glas vin med och Rebecca vill ha någon som intresserar sig för henne, saken kompliceras när Peter blandas i i historien. 

Jag läste någonstans att Ann Leary delvis använt sina egna erfarenheter kring alkoholism in i sin roman och det är ingen smickrande bild som tecknas här. Minnesluckor, sociala fadäser och fyllekörningar som sätter andra i fara gör att man ganska snart förstår att det inte handlar om ett litet glas vin utan om ett missbruk som hela tiden förnekas och förringas. Gamla vänner, döttrarna och Peter, alla oroar de sig för Hildy men att leva ett nyktert liv är inte enkelt. Som läsare irriterar jag mig på Hildy samtidigt som jag både känner igen mig i henne och bryr mig om hennes väl. Gott betyg på en roman! 

Livet enligt Hildy Good är inte självklart och enkelt, det kräver både disciplin och mod för att kunna levas på ett ärligt vis. Det här är en feelgoodroman med väldigt mycket svärta som är lättläst utan att på något vis vara lättviktig eller insmickrande. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!