Sidor

fredag 19 juli 2019

manhattan beach - Jennifer Egan

Anna Kerrigan är en av huvudpersonerna i Jennifer Egans roman Manhattan Beach och boken börjar under depressionen i NY. Hon är 11 år gammal och åker med sin far Eddie för att besöka gangstern Dexter Styles. Eddie känner pressen av att försörja sin familj, dottern Lydia är handikappad och behöver vård och omsorg. Det glamorösa livet i strandvillan vid Manhattan Beach lockar Anna, det är mycket olikt hennes vardag i Brooklyn. Hon älskar att kunna se havet, att känna den salta vinden mot sin hud och havet är en återkommande miljö genom romanen. Redan i första kapitlet möter vi då de tre berättarrösterna Anna, Eddie och Dexter.  I den första delen av boken är Anna barn och det är barnets syn på livet som vi får läsa.

De tres berättelser återkommer under krigsåren då Anna försörjer sin mor och syster genomett arbete på varvet. Pappan är försvunnen och Anna drömmer om att bli dykare.  Krigsåren gör att unga kvinnor får möjlighet till nya yrken och ett självständigare liv och det är intressant att följa Anna väg mot yrkeslivet.

Manhattan Beach  är en roman som jag avstått att läsa för att den är lång. När huvudet inte är riktigt på plats så är kortare texter att föredra och dessutom så finns den inte som ljudbok på svenska. Utmaningen blev då att hålla koncentrationen och lyssna på engelska. Tre olika inläsare gjorde lyssningen något enklare och jag är i slutändan nöjd att jag läste. Det var för långt, gangstergrejen intresserar mig inte särskilt och pappans berättelse tyckte jag inte tillförde så mycket men att följa Anna var fint. En strand, som i titeln, kan vara en plats att vila på skyddad från det brusande och gungande livet. Det är en trygg plats att sitta på och titta på havet. Den känslan önskar man Anna.

Den här romanen kommer inte få min röst i Årets bok  men jag gillar tanken på att juryn gjort ett såpass brett urval så att boken kom med. Inte helt snabbläst, inte helt enkel i sin form men absolut läsvärd! 

2 kommentarer:

  1. Jag hade en ambition att läsa de flesta av de nominerade till Årets bok, helst alla, men det går trögt just eftersom flera av dem är så väldigt tjocka. Den här har jag ändå önskat läsa sen den kom ut på svenska, så jag hoppas ändå hinna med den så småningom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Både Pashinko och den här har jag dragit mig för men de var båda värda sin lästid. Jag hade läst 7 av de nominerade redan innan så det blev inte så betungande att läsa alla.

      Radera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!