Sidor

onsdag 3 juli 2019

påfågelsommar - en väldigt engelsk bok

Det går inte att läsa Påfågelsommar av Hannah Richell utan att tänka på Tjolöholm ...

Romanen handlar om en grandiost sommarhus som byggts av en familj där pengarna kommit från en anfader Oberon som startar en affärsverksamhet. Varuhuset Oberon liknar i mycket Liberty och jag tänkte under hela läsningen på det Libertyinredda sommarhuset i Kungsbackafjorden som sov som i en törnrosasömn i många år. När det sedan öppnades upp för allmänheten var interiörerna intakta och helt unika. I Hannah Richells roman så är det unga Maggie som återvänder till det gods där hon vuxit upp tillsammans med sin farmor. Farmodern är inte längre kry och när Maggi inser hur nedgånget huset är blir hon förfärad. Farmoderns sista önskan är att få komma hem och bo i sitt hus till slutet. Maggie tar hjälp av människor i byn och tillsammans gör de huset beboeligt. Frågan är bara hur de ska kunna bevara det vackra huset i längden?

I en parallell berättelse så får vi följa farmodern Lillian när hon själv var ung och just kommit till huset som Charles Oberons andra fru. Han är en man som älskar att samla på saker och omge sig med allt som är vackert. Så också en ung fru. Hans son behöver en styvmor och då skaffar han sig helt enkelt en ny fru. Livet i det fantastiska huset är inte som Lillian trott och en sommar anlitar Charles en konstnär för att dekorera ett av rummen. Han inspireras av Lillian och av de vackra påfåglar som trädgården hyser. Så går det som det går.

Jag skrev i rubriken att det här är en väldigt engelsk bok och med det menar jag att det är en lättläst, förutsägbar och småputtrigt romantisk roman som utspelar sig i vackra miljöer. Släkthemligheter, löften och svek, kriget och internatskolorna som präglat pojkarna som blivit män, allt finns med där. Tänk Jane Austen blandat med Rosamund Pilcher med en skvätt Jane Eyre så är ni hemma. (Just Jane Eyre är en av böckerna som läses högt i boken, ingen slump ...)

Den här boken är nominerad till årets bok och det var egentligen därför jag tog mig an den. Jag hade älskat den här boken när jag var 13 men numer så känns den här genren liksom passerad. Dessutom läste en av mina värsta uppläsare i ljudboken så jag kunde nästan inte lyssna. Påfågelsommar kommer inte få min röst men med det sagt är det inte en dålig bok. Den är bara inte för mig. 

2 kommentarer:

  1. Ja vi får se vad jag tycker om boken. Har den på min Letto. Jag tyckte om Richells Skuggan av ett år.

    SvaraRadera
  2. Det ska bli spännande att höra. Jag läst ju klart så såpass gillade jag den.

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!