Sidor

fredag 1 november 2019

Missa inte radioföljetongen: I en ny tid och Doktor Bagges anagram

Nu finns de båda fantastiska romanerna av Ida Jessen inlästa som radioföljetonger och det är Jonas Karlsson som läser Doktor Bagges anagram. Jag hörde en intervju med honom på radio idag och jag kan tänka mig att det är en fantastisk lyssning. Böckerna är mycket välskrivna och så väl värda att läsas!

repris från måndag 5 februari 2018
"Vad ska jag göra när han inte finns här längre? Vem skall påminna mig om vad jag ska tycka? Vem skall hålla mig på plats? 

Då får jag hitta min plats."

Så har jag hamnat i tidigt nittonhundratal igen! I Ida Jessens En ny tid  får vi lära känna Lilly Bagge, nybliven änka. Hon har levt med sin make doktor Bagge i en mindre stad i Danmark under nästa hela sitt vuxenliv.  När maken så dör så inser hon att hon måste finna tillbaka till den tid innan hon blev fru Bagge och helt utplånade sig själv och sina önskningar.  Hur kan hon hitta tillbaka till  Lilly Höy, den unga levnadsglada lärarinnan som hon en gång var? Hon läser sin dagbok från den tiden och hon använder sitt änkestånd till att närma sig den kiva som hon en gång var, innan konventioner och giftermål begränsade henne. Samtidigt så har hon nu en frihet som änka som hon aldrig tidigare haft, hon har en egen ekonomi och hon kan röra sig med pondus i samhällets alla skikt.

Den här romanen är en sådan där text som man bara vill tipsa alla om. Den är både gripande och välskriven och berättar något om vår historia som inte är så ofta gestaltad. Om man är intresserad över hur kvinnorna för ett sekel sedan levde, och bröt normerna för att få större frihet att välja sin framtid, så är det här en både spännande och vacker text. Det är ett känsligt och personligt porträtt av en kvinna som vaknar upp ur ett äktenskap där hon egentligen inte känner sin man. Ett äktenskap där hon utplånat sig själv för att passa in i rollen som fru doktor. Romanen är skriven i dagboksform och det ger texten en närhet och innerlighet men samtidigt så är det det enda som jag lite invänder mot. Jag är inte helt såld på formen, det blir lite fragmentariskt berättande för min smak. När jag läser Ida Jessens text om Lilly så blir jag igen så oerhört sugen på att skriva ner de berättelser som finns i min egen släkt. Där finns många starka kvinnor att berätta om och stoff för flera romaner!

repris från lördag 6 oktober 2018

doktor bagges anagram - en historisk roman att minnas länge, länge

Ida Jessens doktor bagges anagram är en roman som inte liknar något annat som jag läst.  I den återvänder författaren till den lilla byn på Jylland på tidigt 1900-tal. Hon låter doktor Vigard Bagge berätta sin historia, han har blivit ombedd av redaktören för en ansedd medicinsk tidskrift att skildra sitt yrkesliv. Plikten att föra sina erfarenheter vidare måste uppfyllas och doktor Bagge sätter igång att skriva i de svarta anteckningsböckerna som hans fru så påpassligt inhandlat.

Han vet att tiden är utmätt, skildringen av doktorns sjukdom är så initierad. Tecknen på den accelererande koloncancern är så snyggt inskriven och jag vet när metastatserna i levern har fått fäste och när det är dags.  Jag känner igen doktorns känsla av att han inte skall besvära någon, inte ens sin fru. Han ställer sina papper iordning, han säljer bilen, han arbetar på så gott det går (med extra kalsonger och byxor i bakluckan) och han doserar allt mer av morfinet. Han skriver i all välmening ett brev till fru Bagge för han vill befria henne. Han önskar att hon ska kunna gå vidare utan honom med ett lätt bagage och det får man ändå beundra honom för. Att sedan fru Bagge helhjärtat ägnat 22 år av sitt liv till att vara hans maka är liksom bara en bisak. Han är en man som levt för sitt arbete och när livet går mot sitt slut vet han att han satt plikten framför allt. Känslor och annat trams är oviktigt, han tror på kunskap och utbildning. Ordning och hygien. Och frihet.

Tillsammans med en ny tiddär hustrun Lilly berättar om deras gemensamma liv med början när doktor Bagge dör, så bildar de här båda romanerna en fantastiskt fin helhet. De är lågmälda och så vackert skrivna att de båda huvudpersonernas röster liksom ljuder ut från boksidorna. Under bokmässan 2018 fick Linda och jag möjlighet att samtala med Ida Jessen och hon berättade då att det som finns i böckerna är det som karaktärerna har berättat för henne. Det händer att hon frågar dem saker och att de väljer att inte svara. Då lämnar hon det obesvarat också i texten. Har ni missat det, om jag får skryta lite, mycket spännande samtalet, så finns en sammanfattning här.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!