idag är det Schweiz

Det har varit väldigt lite fotboll här på bloggen det här mästerskapet. För er som följer mig så vet ni att jag tittar på det allra mesta i sportväg och särskilt på stora mästerskap. Särskilt kul var det att vara i Frankrike under två av deras matcher, härlig stämning och cidern var mycket god. Nu är det då dags för Sverige att ta sig av Schweiz. Jag bodde ju nästan ett år i Genéve på åttiotalet och Schweiz är ett land i mitt hjärta (också).  Här på bloggen finns ovanligt lite skrivet om min tid där, dags att leta fram bilder och skriva lite om det faktiskt. Inte idag men en gång ... Man tycka om fler platser än en, fler länder än ett. Alla ställen där jag varit lite längre perioder har lämnat spår, jag hejar förstås mest på Sverige men England, Frankrike och Schweiz är också spännande att följa. 

Jag läser inte särskilt ofta böcker från Schweiz men vill man läsa några samtida författare så kan jag rekommendera Peter Stamm. Igår skrev jag också om Monica Sabalos roman Summer som utspelar sig vid Genevesjön.  Missa heller inte en av årets nyheter:

repris från söndag 25 februari 2018

Torkans år av Roland Buti är en perfekt Anna-bok. Så var det sagt. Det finns väldigt lite som jag inte gillar med den här välskrivna och vackra romanen från Schweiz. Tiden, stämningen, människorna och språket, precis i min smak.

Det är 1976 och på Schweiz landsbygd är värmen tryckande och torkan svår. Hos familjen Sutter är det främst oron för den nystartade kycklinguppfödningen som plågar. De har investerat allt i en modern uppfödningslada och när fläktarna inte mäktar att hålla värmen från hallen dör djuren ett efter ett. Fadern arbetar sida vid sida med den 13-årige sonen Gus och det är Gus som berättar minnena från den där sommaren då allt förändrades. Som en exotisk virvelvind drar moderns väninna Cécile in på gården, storasyster Lea är redan på väg bort och den gamla hästen har bestämt sig för att dö. Gus drar runt i hettan och observerar med hjälp av sitt ritblock, han lever med naturen och han har djuren nära. Han är nog bättre på djur än människor om man ska vara ärlig. Han befinner sig mitt emellan barn och vuxen och traditionerna kräver att han, som äldste son, skall ta vid släktgården. Samtidigt så inser han att de kan finnas en värld bortom den lilla byn, bortom arbetet bredvid fadern.

Ibland så känns det som att böcker jag läser liksom är besläktade med något annat jag läst och med Torkans år är det mest av allt Maggie O'Farrells Sommaren utan regn som dyker upp. Det är en annan roman som beskriver en familj under den heta sommaren 1976 och jag tänker också mycket på Korparna av Tomas Bannerhed. Anse er härmed tipsade. 

Går nu Sverige inte vidare så hejar jag absolut på Frankrike!