verkanseld - slutet på en konspirationstrilogi

Verkanseld  av Louise Boije af Gennäs är den tredje och sista delen i det som kallas motståndstrilogin. Blodlokan och Skendöda heter de två inledande delarna som är absolut nödvändiga att läsa innan man tar upp Verkanseld. För att kunna skriva något om boken så är det nödvändigt att avslöja ett och annat om handlingen. Läs inte vidare om ni vill vara helt ovetande.

Sara är tillbaka i Stockholm, hon har tagit med sig sin lillasyster Lina från Örebro och de föräldralösa flickorna försöker skaffa sig en vardag. Sara får arbete på försvarets högkvarter och snart har in insyn i de allra heligaste ... Som ni hör så är det här inte en vanlig 25-åring från Örebro. Hon rör sig i maktens korridorer och hon har i sin ägo något som en grupp av människor mycket gärna vill ha. Snart blir det helt omöjligt för Sara att veta vem hon kan lita på och hon söker sig tillbaka till platsen där hennes pappa omkom. Hans dokument är politiskt sprängstoff och de allra mest uppsatta i samhället är måltavlan.

"Verkanseld är en militär term för eldgivning från vapen som syftar till att uppnå verkan, det vill säga träffa målet, och därigenom förstöra, skada eller döda fientlig materiel/fienden."

Louise Boije af Gennäs har skrivit en spännande samtidsroman och händelser som den ovissa regeringsbildningen väver hon in i handlingen. Just att inget är säkert och det som är uppenbart är en regisserad fasad, att konspirationerna är legio och att den stora massan faktiskt är förledd av en kapitalistisk intelligentia som styr både politik och ekonomi är tankar som vill stöka runt hos läsaren och hon vill skaka om. Med invävda texter ur kvällstidningar och annat material så vill hon skapa en bild av att det här är en reportagebok. Det är det inte. Det är en spännande roman som emellanåt är övertydlig i allt sitt förklarande. Jag lyssnade på författarinläsningen och den här gången så stör det mig helt enormt med af Gennäs överklass- sociolekt med sin nasala vokaler, sje-ljud och intonation. Jag hade så mycket hellre hört en mer neutral inläsare. Att Sara, småstadstjejen från Örebro, kommer hem till våningen i centrala Stockholm för att vila är bara ett exempel på de ordval som är af Gennäs, där smyger sig in ett antal anglicismer också som verbet gulpa (i betydelsen klunks i sig dryck) och jag tycker språket är slarvigt. Många saker som händer i romanen är så osannolika att man tar det för den underhållning som det är men så återför författaren en till verkligheten genom samtida handling och tidsmarkörer. Det är skickligt gjort, synd bara att klassmarkörerna helt missats. Är Sara en medelklassflicka från Örebro eller en överklasstjej från Östermalm?

Hur som, en spännande trilogi som skall läsas iordning och kanske sammanhållet som en enhet.