Sidor

torsdag 17 juli 2014

medan mörkret faller - en otäckt aktuell kriminalroman



En varning är på plats! Det här är en otroligt otäck bok, den drar igång med en mordscen som är så vidrigt beskriven att jag nästan, nästa slutar att lyssna. Tur var det att jag höll ut för det blev en av årets bästa deckare så långt, välskriven och med teman som är synnerligen aktuella i dagens debatt.

Medan mörkret faller utspelar sig i Stockholm och Uppsala 1934. Det är höst och dagarna mörknar, samhällsklimatet förändras, experterna ska se till befolkningens väl. Samtidigt som smutsen och fattigdomen skall utrotas och livet ska standardiseras och blir funktionellt så skall också människan korrigeras och konformeras. Nazisterna har tagit makten i Tyskland och i Sverige är rasbiologerna i full färd med att driva igenom en steriliseringslag som ska garantera en förädling av befolkningen. I Uppsala finns centrum för forskningen och stora mängder mänskligt material används för forskning och undervisning. De döda kropparna förvaras i likkar i väntan på att studenterna ska obducera dem och just i ett sådant likkar hittas det första mordoffret. 

Kommissarie Carl Häll kallas in och till sin hjälp envisas han med att vilja ha en polissyster, att en kvinna ska ingå i polisarbetet är något helt nytt. Maria Gustavsson är dessutom inte bara kvinna, hon har en i kåren ovanlig arbetarklassbakgrund och har rykte om sig att engagera sig politiskt också. De två bildar ett spännande team och kanske kommer vi att möta dem i fler böcker?

Anna Lihammar är i grunden historiker och arkeolog, det märks i den här kriminalromanen. Det är grymma brott och en samtidigt historisk roman där hon skildrar tiden och tidsandan på ett skickligt sätt och hon väjer inte för att ta sig an de vetenskapliga frågorna. Det som är ovanligt är att hon ovanpå all sin research och de uppenbara moraliska problem som hon vill lyfta fram dessutom lyckas gestalta människor som blir mer än stereotyper. Visst använder hon några av karaktärerna som  medel för att kunna diskutera (de homosexuella männen, den sexuellt bejakande kvinnliga forskaren, den judiske mannen osv) men jag tycker inte att det skymmer själva berättelsen. För en spännande mordhistoria är det här, på gränsen till för spännande för mig!
   

Min farfar var rasbiolog och Om inte nu så när är böcker som passar att läsa om man vill veta mer. Anna Lihammar betonar i efterordet att det är fiktion hon skrivit, människorna hon beskriver är påhittade men miljöerna och den politiska utvecklingen är hämtad från befintliga källor. Samlingen av skallar och hjärnor som beskrivs är den befintliga på den anatomiska institutionen, Uppsala universitet. När jag läser på lite mer om hur den ser ut idag så verkar det som att många av de skelett och hjärnor som samlats in av t ex samiskt ursprung har eller ska återbördas till gravplatser där människorna ursprungligen kom ifrån. Mer om det kan man se i programmet Etik i samisk forskning. Som Anna Lihammar lyfter fram i sin roman så var där ju inte bara den samiska ursprungsbefolkningen som utsattes för den här typen av övergrepp utan också människor med annan kulturell bakgrund som romer och judar, människor med annan sexuell läggning än normen, psykiskt sjuka, fångar och handikappade. Det samhälle som beskrivs är 80 år bort, hur ser vårt samhälle ut idag? Har vi lärt något av historien?

PS. Det är visst valår i år. Passa på att påverka!

10 kommentarer:

  1. Det läskiga är att steriliseringslagen från 1934 var i bruk så länge, ända in på 70-talet. Enligt det sättet att tänka så skulle jag, som är bipolär, inte fått skaffa barn utan betraktats som undermålig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där sorterandet som görs är inte vettigt. Jag jobbar i skolan och funderar ofta på begreppet normal. Alla är vi i slutändan lika normalstörda ... Skrämmande att följa vissa debattörer i ämnet.

      Radera
  2. Det här låter verkligen som en obehaglig bok, men samtidigt intressant. Kanske att jag inte vågar lyssna, men läsa skulle jag kunna tänka mig. Tycker av någon anledning att det blir mindre otäckt då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig om att det är läskigare att lyssna. Jag skummar det otäcka när jag läser. Tror nog att det är en bok för dig :-)

      Radera
  3. Den här står ju i hyllan, och jag tänker hela tiden att jag borde läsa den, men av någon anledning kommer jag mig inte för. Nu blev jag ännu mer sugen...

    SvaraRadera
  4. Den här hade jag inte hört talas om så jag letade upp den i Storytel och kommer nog försöka mig på den - bara den inte är för obehaglig. Det är lättare att läsa än att lyssna på sånt som är allt för jobbigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta dig förbi det första bara så är den lagom otäck. Rekommenderas verkligen!

      Radera
  5. Läste denna bok med fascination och skräckblandad förtjusning.
    Så här tyckte jag:
    http://holavedsbrudar.blogspot.se/2014/02/medan-morkret-faller-av-anna-lihammer.html

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!