Sidor

söndag 11 januari 2015

dinkelbröd i gjutjärnsgryta


Gästbloggar'n bakar nu och då bröd och särskilt gott blir det när det gräddas i gjutjärnsgrytan. Receptet på dinkelbrödet på bilden hittade han i Monika Ahlbergs läckra bok Bröd och Marmelad. Hemligheten är att göra en fördeg, sedan låta jäsa, röra i mjölet och jäsa igen. Grädda sedan i riktigt varm gryta. Supergod skorpa och ett bröd som smakar svagt av honung. Soppa till så är söndagsmiddagen perfekt. 

9 kommentarer:

  1. Har fnulat på att köpa denna bok flera gånger nu, är den intressant i övrigt eller är det "bara" dinkelbrödet som lockar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en bra receptbok, både bröden och maremeladerna är lite annorlunda stuk på. Den fanns på Bokrean förra året, klart prisvärd.

      Radera
  2. Ser gott ut! Har aldrig bakat med dinkel men har faktiskt ett recept på g och en nyinköpt påse med dinkel i köksskåpet :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är gott! Lite grövre än vanligt vete och mer smak.

      Radera
  3. Är ju för att det var fullkornsdinkel i det här fallet. Har inte koll på vad skillnaden är annars. Dinkel är... Old School liksom.

    SvaraRadera
  4. bröd i järngryta låter tilltalande. skulle vara kul att försöka

    SvaraRadera
  5. Det är busenkelt. Man värmer gryta och lock en halvtimme i ugnen. Sedan i med en lös deg i den heta grytan. En halvtimme med lock och en kvart utan. 200 grader drygt.

    SvaraRadera
  6. Gästbloggaren får här lite information om dinkelmjöl. Det tros ha haft sitt ursprung i Mellanöstern, kallas också gammelvete, speltvete och spelt och innehåller höga halter av aminosyror, spårämnen, vissa vitaminer och mineraler. Uppstod genom en korsning mellan emmer och treuddigt borstvete.

    Fullkornsdinkelmjöl, som du använde, är en produkt med både kli och grodd kvar.

    Dinkel odlas främst i Tyskland och Schweiz och har ökat i popularitet på senare tid, då det inte kräver lika mycket gödning som vanligt vete. Trivs i mager och kalkrik jord och odlas även med framgång på Gotland.

    Uppgiftskällor: Wikipedia och Saltå Kvarn

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!