vi reser österut på kollot!

Välkomna till Kulturkollo och tema Indien! 

regnmannen - underbart, underbart!

Jonas Karlsson läser själv sin roman Regnmannen och jag lyssnade på den under en promenad genom Trädgårdsföreningens rosarium och i ösregn ... Kunde inte blivit bättre inramning!

Ingmar är pensionerad regissör och han saknar sin bortgångna fru oändligt. Han är så ensam, den ende som kommer på besök är sonen Erik som kommer och dricker kaffe på lördagarna. Lite tröst ger Ingmars arbete med hennes rosor, han beskär, gödslar och njuter av blommorna. Om det bara inte vore för den förskräckliga torkan. Det är bevattningsförbud och Ingmars knä orkar inte med det eviga bärandet av kannor. Plötsligt minns han att det skulle finnas en kran bakom vedboden, den hämtar vattnet från sjön. Kanske ska han pröva att vrida på den?

Det här är en underbart inläst liten roman som får mig att fnissa högt, känna med Ingmar som längtar så efter ett sammanhang där han får betyda något och som skildrar relationen mellan en gammal far och en vuxen son. Med en huvudperson som heter Ingmar och som deklamerar "En skugga blott, som går och går, är livet,/en stackars skådespelare, som larmar/och gör sig till, en timmes tid på scenen/och sedan ej hörs av./Det är en saga/berättad av en dåre./Låter stort,/betyder intet." så kan man inte annat än att associera. Partierna som handlar om Ingmars arbete på teatern känns både vemodiga och väldigt genomtänkta. Det här är en författare som känner sin teater och som funderat över konstens kostnader. Klart är att tankarna går till Dramaten och visst är det så att romanens Ingmar är en förbigången landsortsregissör men både i sin roll som regissör och regnman så dompterar han sin omgivning ända fram till det sorgliga slutet. Pappan och sonen behöver lära känna varandra, snart är det för sent och kanske hjälpte kranen bakom vedboden till att inte bara bevattna rosorna, skänka regnet utan också locka tillbaka Ingmar till livet. 

Sorg kan ta många uttryck, att odla sin trädgård är en och just i helgen så planterade jag två röda klängrosor vid sommarhuset. Pallkragarna är sådda och nu hoppas vi på en lagom varm sommar. Jag är barnsligt förtjust i Jonas Karlssons texter och den här gjorde mig inte besviken. Fantastiskt fint omslag av Lotta Kühlhorn också! 

sista färjan från Ystad - en annorlunda spänningsroman

Karin Alfredsson har i sin nya spänningsroman Sista färjan från Ystad  plockat upp flera samtidsfenomen och fogat samman dem i en spänningsroman som kanske inte är fylld av just spänning utan mer psykologi. Bekräftelse och önskan om att bli älskad är ett tema, ett annat är att skenet bedrar. De två syskonen har specialiserat sig på att tjäna pengar genom att utnyttja andra människors längtan efter kärlek, ekonomisk trygghet, lite sällskap eller sex. De vänder sig till de som av olika anledningar är ensamma och utsatta och kan genom dem finansiera ett liv i lyx.

När romanen börjar så åker de på färjan mot kontinenten i den splitternya mercedesen och man får följa dem under några veckor, hemma i Sverige får vi följa de som de nyttjat. När Aina, en snart pensionerad polis i Stockholm, får vetskap om en kvinna som är på väg att sälja sin stuga för att finansiera en väninnas cancerbehandling i Tyskland så börjar hon nysta i alla de konton som syskons flyttar pengar mellan. Hur många brottsoffer finns det egentligen och vill de ens se sig själva som offer? Kanske fick de precis det som de önskade av de här moderna sol-och-vårarna?

Det här är en samtidsroman som jag tyckte mycket om, lojaliteterna skiftar och visst är det spännande emellanåt. Mitt enda problem med boken var väl att den är inläst av en inläsare som jag inte gillar, det förstörde en hel del för mig. Annars full pott! Karin Alfredsson är en favoritförfattare som alltid levererar. Inte alltid högljuddast eller mest dramatiskt men gediget. Gott så!  

pojken som följer sin skugga - Kadir Meral

I Pojken som följer sin skugga  av Kadir Meral så får vi möta Momo som flyttat från Kurdistan till Orten utanför Göteborg. Han har efter sex år i Sverige just tagit studenten och hans stolta föräldrar hoppas mycket på honom för framtiden. De drömmer om en son med universitetsexamen trots att de själva inte är läs- eller skrivkunniga.  När Momo kommer in på lärarutbildningen så är de inte riktigt nöjda, varför inte läkare eller jurist? Momo själv är mycket nervös inför sin första dag på pedagogen, ska ha kunna studera på den här nivån? Kommer hans språk att räcka till? Redan första dagen träffar han sin kursare Amanda och snart är han häftigt förälskad i en svensk tjej. Han förstår att det inte kommer att bli lätt att berätta det för sina föräldrar. De önskar helst att han skall träffa en kurdisk flicka som kan föra vidare de traditioner och den kultur som de känner stark tillhörighet i.

Jag själv arbetar med barn och ungdomar från Orten och jag upplever att det finns ett sug efter böcker som skildrar livet i förorten lite mer nyanserat. Det kan bli mycket elände, droger och kriminalitet i ungdomsböcker som vill berätta om förorten. Många av de elever jag möter är precis som Momo hårt arbetande, ambitiösa ungdomar som kan känna igen sig i uppväxtskildringar som Pojken som följer sin skugga. Litteraturen skall spegla samhället, jag tänker att det är mycket positivt att det kommer allt fler romaner som skildrar hur det är att leva i förorten, och om hur det är att lämna den. Att ta klassresan via utbildning och hårt arbete mot en medelklass som de kanske sedan inte känner igen sig i kan man läsa om i t ex  Hetekivi Olssons Miira , En dag ska jag bygga ett slott av pengar av Evin Ahmad eller Arkan Asaads Stjärnlösa nätter.

Familjen är viktig för Momo och bandet till sin familj är komplicerat. Livet i den lilla byn på lansbygden skiljer sig så mot det liv som de nu lever på sjätte våningen i ett höghus i Angered. Meral berättar om Momos föräldrars resa till landet Sverige, ett land som de på flera sätt är besvikna på. De har inget arbete, de känner sig inte behövda. De har en frihet, som de inte riktigt kan använda eftersom de inte kan läsa och skriva, jag kom att tänka på den fina Det var vi  som jag läste för några år sedan och som då gav mig nya perspektiv.

Det gjorde också den här romanen, den nyanserar, breddar och fördjupar på ett sätt som jag uppskattar. Hoppas den når till många läsare! 

boktipsarfest!

Då var det äntligen dags för Gamlestadsskolans litteraturfestival! Vi hade fått låna hörsalen på Världslitteraturhuset och där presenterade ett gäng elever sin favoritböcker. Jag tipsade också om några förstås och lite kort blev det om världsboksveckan som pågår för fullt runt om i landet. Eftersom jag inte vill lägga ut bilder på elever här så får ni nöja er med en bild på mig ... 

Det blev ett mycket fint arrangemang i all sin enkelhet och extra kul var att både de tipsande eleverna och publiken (som var alla skolans klasser 2 - 6 samt våra elever som går på E-spåret) visade ett sådant intresse för läsning och genomförde hela balunset med ett stort allvar. Kul när det blir bra. Nu ska vi fundera på om det här kan bli ett återkommande inslag varje år, hur vi i så fall ska lägga upp det så att det blir ändå bättre nästa gång ... Är det någon av mina läsare som gjort något liknande? 

rösta på årets bok!

Då var det dags igen för en omröstning - vilken blir årets bok 2019? Svaret får vi på bokmässan och jag tycker att juryn i år gjort ett brett och spännande urval. Jag listar de nominerade här och den sju böcker som jag läst hittills länkar jag till min text. Troligen så hinner jag läsa allihop innan september, jag lovar att återkomma med mitt vinnartips då! 

Alla nominerade:

"De dubbelt så bra" av Bengt Ohlsson

"Det som göms i snö" av Carin Gerhardsen

"En katts resedagbok" av Hiro Arikawa

"Järtecken" av Christoffer Carlsson

"Manhattan Beach" av Jennifer Egan

"Mörkret" av Ragnar Jónasson

"Pachinko" av Min Jin Lee

"Påfågelsommar" av Hannah Richell

"Silvervägen" av Stina Jackson

"Stormvarning" av Maria Adolfsson

"Till minne av en villkorslös kärlek" av Jonas Gardell

"Vaggvisa" av Leila Slimani

izas ballad - Magda Szabó

Det är i sextiotal i en liten by på den ungerska landsbygden och Etelkas man Vince ligger för döden. De har levt en långt och stillsamt liv tillsammans och nu blir Etelka ensam. Deras dotter Iza är läkare och bor i Budapest och hon tar genast kommandot, mamman har knappt blivit änka förrän Iza har ordnat med allt. Huset säljs, mamman skickas på kuranstalt medan Iza flyttar det som hon anser behövs till sin lägenhet i stan. Där ska hon och modern bo, i en ny modern miljö blir det inte enkelt för modern att finna sin plats. De sysslor som fyllt hennes liv, den sociala kontext och det självklara sammanhang som hon ingått i rycks bort. Samtidigt blir den frihet som Iza vant sig vid beskuren och snart blir det uppenbart att den här flytten var förhastad.

Magda Szabós roman Izas ballad  köpte jag på bokmässan i höstas och den passaden mycket bra att läsa just nu då Ugglan och boken har ungerska som månadens språk. Det är en modern klassiker som skildrar en relation mellan en dotter och en mor som bygger på tystnad och gissningar, de för inte ett enda vettigt samtal under hela boken. Modern vill inte vara till last, dottern vill visa sig rådig och duktig och det blir bara pannkaka. En roman att känna igen sig in, den skildrar också klyftan mellan land och stad, outbildad och utbildad och hur viktiga vardagssysslor och en trygg miljö är för den som lever vidare efter en sorg. Jag rekommenderar den här romanen varmt!

Läs ett smakprov här! 

ett annat jag - Projekt Gemini

Idag firas världsbokdagen runt om i Världen och jag själv laddar för vår lilla litteraturfestival på torsdag. Då ska jag och ett gäng mellanstadieelever tipsa om böcker som vi gillar att läsa och en alldeles nyutkommen spänningsroman hamnar i min hög.

Carin Gerhardsen och Petter Lidbeck har tillsammans skrivit Ett annat jag som börjar med att en trettonårig flicka sprängs i luften strax utanför McDonalds i Stockholm. Malins två kompisar Amanda och Rasmus blir chockade och rädda. De får syn på mannen som lämnade bomben vid flera tillfällen och de blir rejält uppskrämda, dessutom har ju Amandas föräldrar nyligen dött i en olycka, vad händer och varför? När Amanda ber sin moster Bim att ta henne med till det barnhem varifrån hon en gång adopterats så packar de bilen för att kanske kunna få reda på mer om Amandas ursprung.

Samtidigt så håller en välkänd forskare välgörenhetsgala i sin villa i Genéve, hon samlar in pengar till sina barnhem som hon driver runt om i välden. Gemini betyder tvilling och mer än så skall inte avslöjas här.

Det här är en riktigt spännande roman skriven för slukaråldern. Med aktuella teman som terrorism och genmanipulation, arv och miljö paketerat i en roadmovie genom Europas storstäder så fångar författarna läsaren direkt. Korta kapitel, skiftande perspektiv och några rejäla fniss gör boken riktigt läsvärd och jag ser fram emot att läsa mer av den här nybildade författarduon. Jag kan tänka mig att den passar väldigt bra som högläsning, där finns en hel del frågeställningar som skulle kunna diskuteras i en klass och eftersom det är ett sådant driv i berättandet så kan jag tänka mig att texten är spännande också att lyssna till.

Rekommenderas! Jag ska använda mitt exemplar till elever i sexan som behöver få fart på sin läsning, jag tror att de kommer att gilla! 

staden - Camilla Sten

Rysare står det i säljtexten om Staden av Camilla Sten och jä**ar så ruskig den här boken var. Jag var på väg att sluta lyssna flera gånger men så vann nyfikenheten över rädslan. Jag ville ju hela tiden få veta vad som hänt Alice och de andra i Silvertjärn. Nu ska sägas att skräck inte är min genre så jag är säkert osedvanligt lättskrämd men hela konceptet finns på plats för att det ska bli riktigt ruggigt.

Alice har en mormor som har berättat om den lilla norrländska gruvbyn Silvertjärn, platsen där fler än 900 personer försvann spårlöst för mer än 60 år sedan. Hon bestämmer sig för att göra en dokumentärfilm och den numer övergivna orten och packar bilen med proviant och utrustning för att se vad hon hittar. Med sig har hon sina vänner och när de kommer fram till den helt avskurna platsen börjar mystiska ting hända. Har det med den stängda gruvan att göra, med väckelserörelsen som en gång var dominerande här eller är det onda krafter?

Camilla Sten har skrivit en riktigt bra skräckis, det är krypande otäckheter som kulminerar i våldsamheter, det är hemligheter som skall döljas till varje pris och det är grymheter och mystisk och jag inser att nu är min sådan kvot fylld för det här året. Många som jag pratat med på Fb om boken liknar den vid King och jag vet varför jag läst väldigt lite King. Jag gillar inte att bli rädd. Så enkelt är det. Vill ni bli  skrämda, ja då är det här sommarens bok!

ödesryttarna - Star Stable i romanform

Imorgon är det dags att börja fira världsboksveckan och har ni barn i passande ålder runt er så tycker jag absolut att ni ska gå till närmsta bokhandel, det delas ut 50 000 PAX-Nidstången under veckan. Jag själv ska hålla en liten litteraturfestival tillsammans med elever på mellanstadiet på torsdagen och några av böckerna jag ska tipsa om är Helena Dahlgrens serie om Ödesryttarna: Jorvik kallar och Legenden vaknar. För alla barn och unga som spelar det populära Star Stable så är miljöerna bekanta och säkert också en del av handlingen, böckerna är nämligen en påbyggnad/utvidgning av det speluniversum som många unga hästälskare befinner sig i. Jag hade ingen aning om spelet innan jag började läsa och jag kan helt klart se att det hade varit bra om jag hade haft lite koll, nu missar jag säkert många referenser som de som spelar ser som självklara. Det jag inte missar är Dahlgrens blinkningar till Bröderna Lejonhjärta, snyggt gjort då de här romanerna också handlar om barn/ungdomar som beger sig ut på ett uppdrag i det godas tjänst. 

Lisa går på högstadiet och kommer flyttande till Jorvik tillsammans med sin pappa som ska arbeta på en oljerigg. Lisa är mycket ofta ensam hemma och hon saknar sin mamma som dött i en ridolycka. Snart hittar Lisa till stallet, där finns det så många som fyra särskilda hästar som har extraordinära egenskaper, vackrast av dem alla är Starshine. Hon blir god vän med hästarna och deras ryttare och snart så är bandet mellan Lisa och Starshine så starkt att Lisa vågar sig upp på hästryggen igen. Det skulle förstås inte bli mycket till äventyr om det inte fanns en ond sida också, och när Starshine försvinner spårlöst så beger sig flickorna ut för försöka ta reda på vad som hänt. Legenden har talat om att fyra ödesryttare skall rädda landet, är det Lisa, Alex, Linda och Anne som är de efterlängtade?

Det här en blandning mellan hästböcker och fantasy som kanske inte är riktigt min kopp te men Dahlgren skriver i en slags brittisk vi-5 tradition där de olika flickornas erfarenheter och styrkor tas till vara för att lösa problemen, det alltid finns tid för en hembakt kaka och där skolmiljön och stallet bildar fond för gänget som skall ut och besegra skurkar och rädda världen. Det är lättläst, texten är medryckande och meningarna är korta, språket är nutida (det messas, googlas prankas) och särskilt när tjejerna är i stallet så använder Dahlgren all den häst- och ridvokabulär som jag själv minns från min tid som läsare av Britta-böckerna. Kärleken till hästar och ridning strålar ut från sidorna och jag känner en tjej som älskar ridning, älskar Star Stable och som absolut älskar de här böckerna. För henne, och många andra så är den här serien perfekt. Jag ska tipsa om den på torsdag och det skall bli ett nöje! Jag känner på mig att några av tjejerna i femman kommer att vilja låna dem direkt! 

De här böckerna lästes med en stor fullmåne utanför fönstret,
det var passande inramning. 

en ensam färd - Lövbergaserien är all

Göran Redins serie om syskonen Erik och Karin från hemmanet Lövberga, Östergötland har jag läst från allra fösta början och det har varit mycket intressant att följa med dem genom stormaktsidens Sverige.

När den femte, och sista delen, En ensam färd börjar så befinner sig Karin i Amsterdam för att sköta herr De Geers affärer. När hon träffar köpmannen Tripp för att reda ut handeln mellan de båda handelshusen så är det nästan som ett hemligt meddelande till mig, eftersom jag nyligen hjälpt en släkting att översätta en text om hur hans anfäder brukade en gård som ingick i den trippska panten. Jag har satt mig in i hur Tripps pengar finansierade Sveriges medverkan i det 30.åriga kriget och jag ska erkänna att jag väntade på den händelsen mest hela romanen ... Jag gillar mycket att Redin låter alla kunskaper om faktiska omständigheter finnas med i romanerna, de skänker dem en äkthet som gör att jag vill läsa vidare. Samtidigt så tynger de inte ned, och den balansen är svår i historiska romaner, det ska vara så "rätt" som möjligt men man måste också bygga en berättelse med människor som man vill bry sig om.

I Lövbergaserien är det människorna som man får följa som engagerar. Karin befinner sig, som sagt i Amsterdam och där får hon möta en stad där handel med kryddor, te och porslin har skapat ett överdåd. Kolonierna långt borta i Batavia verkar så spännande och lagerhusen i Amsterdam är fyllda av exotiska varor. Trots att där finns så mycket vackert att se så längtar hon hem till bruket i Finspång, där vill hon fortsätta att sköta böckerna och förvalta företaget. Hennes bror Erik är utsänd i Europa för att ordna upp postsändningarna, och kanske har han lite andra uppgifter också om man ska vara ärlig och hemma i Stockholm väntar hans käresta Margareta Oxenstierna. Hon har insett att deras förbindelse i Tyskland ledde till en graviditet. Att kanslerns brorsdotter skall vara förälskad, och få ett barn med en bonde är omöjligt men Margareta är bestämd. Han vill bara ha Erik, om han inte hittas så tänker hon uppfostra barnet själv. Margaretas bror Ture Oxenstierna är Eriks gode vän och när Ture välsignar barnet så vågar Margareta tro på en framtid. Ture, som nu är överste, leder sin här mot kriget som aldrig verkat ta slut och livet på kontinenten är både grymt och enformigt.

Så får vi då följa de fyra ungdomarna i en tid som är omvälvande för landet Sverige. Landet leds av Axel Oxenstierna och den unga Kristina skall fostras till drottning. Finanserna är dåliga och landet behöver inkomster, företagare som de Geer välkomnas till landet med sin kunskap och kriget gör att kvinnorna som är kvar tillåts ta allt mer ansvar. Eftersom jag bor i Göteborg så hade det ju varit spännande om något kring byggandet av den staden hade klämts in men jag förstår att Redin valt att förlägga den svenska delen av sina romaner i Östergötland och Stockholm. Jag blev förresten väldigt sugen på att återvända till Prag när jag läste, det är en stad där historien är nära.

Historien är nära i alla Redins böcker och jag hoppas att han nu inte lägger författandet på hyllan utan tar sig an ett nytt projekt. Berättelsen om Karin och Erik och alla de andra har gjort den fösta hälften av 1600-talet levande, det tackar jag för!

konstvandring - en påsktradition

I år blev det en lite kortare tur på konstvandringen - jag har en besvärlig höft som hindrar mig - men över Klädesholmen vill jag inte missa att promenera. Bara vyn från bron över är värd resan! 

Keramik av Agneta Brogren

Textilkonst av Eva Stephenson-Möller

Måleri av Greta Sandahl

Tavlan fick följa med hem.
Nu har jag äntligen ett av Gretas konstverk hemma.
Så fint! 

bara ett liv - dansk påskekrim

Bara ett liv är del tre i serien om Louise Rick. Hon är profilerare i Köpenhamnsolisens A-grupp och blir inkallad när det sker mord runt om i Danmark. Där det sker mord befinner sig också pressen och Louises väninna Camilla arbetar som kriminalreporter, således möts de även denna gång. I Holback hittas en ung flicka dränkt och sänkt i fjorden. Hon har ett etniskt ursprung som genast gör att misstankarna går till familjen. Är det heder inblandat? Misstankarna sprider sig snabbt i den lilla staden och Mordkommissionen dras med i spekulationerna. När sedan flickans klasskamrat också hittas mördad så letar polisgruppen febrilt efter vad som skulle kunna vara sambandet. Flickorna var bästa vänner, men från helt olika delar av staden. Som alltid så är det ett gott samarbete mellan poliser och journalister och i just det här fallet fungerar samarbetet mellan köpenhamnspolisen Louise och en av de lokala poliserna extra bra. Så bra att de till och med paddlar havskajak tillsammans ...

Sara Blaedels serie är en sån där som jag tar till och lyssnar på när jag är mellan böcker  och som sådan är den perfekt. Lättlyssnat, ganska kort och spännande hela vägen fram till slutet.

arvet - en isländsk påskekrim

Arvet av Yrsa Sigurdardottir är en spännande kriminalroman perfekt för påskledigheten. Det börjar med att man får följa en kvinna, hon ska vara ensam hemma med barnen en vecka när mannen ska åka på jobbresa. Första natten ensam kommer dottern in till henne och berättar att det är en man i köket. Är det dotterns ovanligt rika fantasi som spökar igen eller är det någon där?

När polisen Huldar hittar mamman sargad på sovrumsgolvet så finner de också den lilla flickan alldeles stum under sängen. vad har hon sett? Vad har egentligen hänt? Freyja är psykolog på barnahuset och det är till henne den lilla flickan kommer efteråt. För att komplicera det hela en aning så inser Freyja att polisen Huldar är hennes senaste krogragg och nu är frågan om de bara ska låtsas som inget.

I en källare i ett hus i utkanten av Reykjavik sitter den unge kemistudenten och ägnar sig åt sin kortvågssändare. Han är radioamatör och när han plötsligt hör sitt eget personnummer sändas i en nummerserie så väcks hans intresse. Varför sänds det, och vad betyder de andra sofforna som sänds i anslutning. Han börjar leta i koden och snart så verkar han vara något på spåret. Polisen tror väl knappast på en inringade som säger sig ha hört något på radio men han gör ett försök.

Så nystas den här riktgt svarta och grymma berättelsen upp. Det är spännande mest hela tiden och jag är glad att jag läste på dagtid. Ensam i sommarstugan skulle jag inte pallat. Efter ett antal twister så lyckas jag så småningom list ut vad som hänt men det är inte självklart, med tanke på hur många deckare jag läser så är det ett gott betyg. Man vill veta vad som hänt även om jag stör mig enormt på den här Huldar. Alltså vilken häradsbetäckare, och hur står han ut med sig själv?

Vad jag förstår så finns det fler böcker i den här serien och de ser jag fram emot. Jag gillade miljöerna och jag gillar det skitiga och solkiga. Jag reflekterar också över det där med ett land som har 300 000 invånare. Som Göteborg typ. Hur konstigt vore inte det, det är ju nästa så att alla känner till alla. Klaustrofobiskt bara tanken. 

uppdrag Skrämmarna - passande läsning för de inte så lättskrämda åttaåringarna

Uppdrag Skrämmarna av Cecilia Rihs handlar om Lina och hennes lille kompis Peppar måste hjälpa farmor, hon behöver pengar för att köpa sitt hus och Linas idé är att skriva en hemlig bok för äventyrare. De bestämmer sig för att se vad som kan finnas i övergivna hus och snart är äventyret i full gång. Spöken, skrämmer och magiska djur, alla ryms de i den här smålustiga boken. Det här är en lättläst bok som kan passa för elever i början av årskurs två och innehållet passande illustrerat så att texten stöds. Med det sagt så vet jag att det finns elever som tycker att den här sortens berättelser är i otäckaste laget. Det är ett driv i berättandet vilket bidrar till att läsaren vill vända blad. Vad ska hända med Lina och Peppar?

Jag ska tipsa om den här serien från Olika förlag i årskurs två, det kommer bli kul! 

stickfeber?

Nja, någon stickare blir det inte av mig. Jag är helt enkelt för otålig men eftersom jag har mästerstickare i mitt flöde, Hej Metta och Hej Marie (kolla in deras instagram så fattar ni)! så tänkte jag mig att jag skulle kunna pausa mitt spelande när jag lyssnar på ljudbok och istället låta händerna gå. Sagt och gjort. Vad gör jag då först av allt? Jo, köper en bok. Det måste vara enkelt och billigt pyssel, troligen så tröttnar jag väldigt snart. Hur hygieniskt det är med stickade disktrasor och hur praktiskt, det vete fåglarna men jag hoppas det är miljövänligt. Nu har jag i vart fall stickat några stycken. Jag prövar olika varianter varje gång och jag har material till sex stycken. Två klara. Tredje på gång ...

Dottern tittar förundrat på bilderna, hon har aldrig sett sin mamma sticka. Det betyder att jag inte pysslat med det på de senaste typ 30 åren. Sticka är väl som att cykla eller simma. Har man lärt sig så kan man. Jag lärde mig sticka som typ 8-åring och jag minns otaliga dockkläder och annat som jag tillverkat genom åren. På gymnasietiden var det tröjor som var grejen och det är nog senaste styckningsvågen som jag hängde på. Nu är det alltså dags igen, men några tröjor blir det aldrig. Håller mig till trasor! 

grymt eller grymt?

Veckans utmaning på Kulturkollo blir en “välj snabbt”-variant med påsktema. Välj ett av svaren nedan och motivera gärna!

• Påskhelgen – grymt avkopplande eller grymt stressigt?

Grymt avkopplande. Påta i trädgården och vandra i solen. 

• Påskmust – grymt gott eller grymt överskattat?

Grymt gott. Påskaftonens glas är så gott. För mycket skämmer allt men ett glas = gott! 

• Påskekrim – grymt peppad eller grymt trist?

Grymt peppad. Jag läser gärna en deckare i påsk. 

• Påskäggsjakt – grymt kul eller grymt jobbigt att fixa?

När jag hade små barn runt mig så ordnande vi alltid skattjakt med gömde ägg. Det är grymt kul!

• Påskkärringar – grymt sött eller grymt fånigt?

Grymt sött tycker jag att det är med påskkäringar och påskharar. Igår såg jag en liten kyckling också. Gulligt!

skuggan i spelkoden - Eira A. Ekre

Skuggan i spelkoden är en nyutkommen bok för mellanåldern som flirtar med alla de barn som gillar att spela. Afia är en tjej som mycket ofta är ensam hemma. Hennes mamma arbetar med att utveckla spel och det verkar alltid vara en ny deadline på gång. Afia klappar katten, fixar kvällsmat och undrar om klasskamraterna egentligen bara är intresserad av henne om hon får pröva nyheter från mammans jobb. När Afia så får testa det nya spelet så inser hon att händelserna i spelet faktiskt påverkar den verkliga världen och Afia bestämmer sig för att försöka koda om spelet så att inget skall hända, det hon inte förstår är att det öppnar portalen till något helt annat.

Eira A. Ekre har skrivit en spännande bok som passar för alla de barn som helst av allt tillbringar mycket tid med att spela. Jag är ju inte själv i den världen så jag kan inte avgöra huruvida språket och händelserån faktiskt appellerar till de spelande barnen. Jag tror, att det är viktigt att få allt rätt för att det ska bli trovärdigt och intressant att läsa. För en medelålders kvinna som jag är så verkar det var en  spännande idé som borde gå hem men jag får helt enkelt lämna ut boken på provläsning.  Återkommer med elevernas tankar! 

gå förlorad - Agnes Lidbeck

Då är det äntligen dags att få skriva några rader om Agnes Lidbecks avslutande bok i sin trilogi. I Gå förlorad följer vi mannen Anders, han som bakar sina surdegsbröd, går till sin klinik vars lokaler han delar med sin mamma och som älskar sin fru och dotter. Det är bara det att livet liksom blivit allt för förutsägbart och kanske ganska tråkigt. Han träffar sin älskarinna, han sköter om växterna på kliniken och han har tappat lusten till livet. På ytan är han den perfekte familjenamnen men han drömmer ständigt om att vara någon annan, göra något annat. Man skulle väl kunna kalla det här en roman om en medelålderskris och det som känns riktigt uppfriskande är att perspektivet helt är Anders. Han berättar om sitt liv, sina drömmar som ung, hur lojaliteter och praktikaliteter har styrt honom till den plats han är nu och han funderar på hur han ska leva resten av sitt liv. Det är skrivet med sådan närmast raljerande ton att man inte riktigt vet om det är meningen att man skall bli förfärad eller underhållen. Känna igen sig eller ta avstånd.

Gå förlorad  är del tre i en löst sammanhållen triptyk där Finna sig och Förlåten också ingår. Jag gillar hur Agnes Lidbeck med ett kyligt, kargt och analytiskt språk gestaltar livet som det kan vara, människorna är lite avstängda och inte alltid särkilt lätta att gilla. Det här är ingen läsning som behagar utan tvärtom, det stör och stökar. Det gör texterna riktigt bra!

Lyssna gärna på Lundströms bokradio som har ett helt program ägnat åt de här tre romanerna! 

tillbaka till den lilla ön i havet - feelgood med skotsk twist

Jenny Colgans senaste roman som översatts till svenska är Tillbaka till den lilla ön i havet  vi får åter ta oss till den ön Mure utanför Skottlands kust. Karaktärerna lärde vi känna i Sommar på den lilla ön i havet och jag skulle verkligen rekommendera att man läser den delen först. Flora har övervintrat sitt lilla café och på ön har också Joel stannat, hennes före detta chef. De båda kom dit för att arbeta för den amerikanske miljardär som bestämde sig för att starta ett hotell på ön och som blev förälskad i Floras yngre bror. Samtidigt så hoppas och väntar öns nye läkare på att hans familj skall komma till rätta, han själv har flytt från Syrien men han har inget hört från sin fru och de två pojkarna.

Jenny Colgan är duktig på att skriva lättsam verklighetsflykt med en klangbotten av allvar och så också i den här boken. Jag irriterar mig emellanåt på de grovhuggna, nästan schablonartade, karaktärerna och jag hade önskat att de var lite mer människor. Men nu är det här vuxensagor, och som underhållning så är det charmigt och väldigt, väldigt brittiskt.

Läs gärna vår intervju med Jenny Colgan som vi gjorde på bokmässan. Hon höll då på och skrev just den här boken! 

blått, blått, blått

Blåsipporna på Sundsby är så otroligt fina!
Som tur är så har det varit kallt här så att de fortfarande blommar. 

det fina med Kerstin - Helena Hedlund

Det fina med Kerstin  av Helena Hedlund vann förra veckan Slangbellan och såklart så passade jag på att lyssna på den idag när jag hade ett par timmars ärenden att göra.

Kerstin älskar guld, hon har glimrande hår och hon samlar på guldiga saker i sin skattgömma. Hon har en bästis som heter Fatima och i skolan träffas de varje dag. Ibland leker de också hemma men egentligen så vill inte Kerstin alltid leka med Fatima, det är bara det att hon har så svårt att säga nej. En dag hittar Kerstin en vacker guldring på skolgården och när fröken frågar om någon hittat en ring så svarar alla nej. Hur ska Kerstin nu någonsin kunna lämna tillbaka den fina ringen? Hon har ju ljugit ...

Kerstin bor vi slutet av vägen och i den lilla byn finns det inte så många andra barn så när det flyttar in en pojke i huset bredvid blir Kerstin lite nyfiken. Hon är en tjej som helst vill ha det som det alltid är och nya saker, som ett nytt störande kylskåp, kan förstöra en hel dag. Bäst är det att leka i skogen och kanske leta efter en oupphittad skatt. Gunnar, som kan trolla, ska gå i samma klass som de två flickorna. När Kerstin upptäcker att Gunnar också samlar på guldiga saker och har en fin guldig penna så bestämmer hon sig för att ge honom en chans.

För mig, som befinner mig bland lågstadiebarn varenda dag, så finns det oerhört mycket igenkänning i den här romanen. Det där med att vara bästis sedan förskolan och sedan tröttna, tjejers sätt att sprida rykten för att kanske bilda pakter, frysa ut eller snara in och hur lite acceptans det finns för de kamrater som är något lite annorlunda.  En av mina ständiga repliker i skolan är "du vet att man kan ändra sig" och det är ju ett råd man skulle vilja ge både Kerstin och Fatima. I ganska många böcker jag läst det senaste så är de vuxna frånvarande men i den här boken finns det kloka och närvarande vuxna som hjälper och stöttar barnen så att de kan komma på rätt spår igen. Jag tänker att det här skulle kunna vara en riktigt fin högläsningsbok på våren i första klass. Anse er tipsade!

Med ett lekfullt språk och ur ett precist barnperspektiv gestaltar Helena Hedlund Kerstins vardagliga och samtidigt livsviktiga problem. Det är ju så lätt att nästla in sig i lögner. “Det fina med Kerstin” är en debut som glimmar som guld, såväl i detaljerna som i helheten.

grattis till Kärlekens Antarktis

Grattis till Sara Stridsberg som med Kärlekens Antarktis som idag vann Sveriges Radios Romanpris! 

repris från söndag 16 september 2018

Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg blev helgens lyssning och egentligen ångrar jag det. Lyssningen. Jag hade beställt boken som rec-ex så att jag skulle kunna läsa e-bok men ingen länk kom från det stora förlaget så vad göra? Jo, lyssna. Lo Kauppi läste föredömligt som alltid men det här är en text som skall läsas, läsa om och om igen. Texten är mättad med symboler och omtag, hoppar i tiden och berättad i jagform vilket gör att jag hade velat läsa med ögonen. Men dottern lyssnade till Stridsberg i Stockholm i veckan och hennes kommentarer gjorde mig så nyfiken på boken och nu har jag så lyssnat  i alla fall. Det är Kristinas historia vi får ta del av.  Långt efter att Kristina blivit mördad och styckad i bitar så svävar hon ovanför sitt Stockholm och kommenterar vad som hände hennes två barn, beskriver sin barndom och uppväxt och så återkommer hon igen och igen till den dagen så hon visste att hon skulle dö. Längtan efter att få vara ett älskat barn, att få ha sina barn nära sig och att få vara lycklig går genom hela berättelsen som en pulserande blodåder. Eftersom jag lyssnade så blev berättande i första person extra påtagligt, det är Kristinas röst som kommer ur boksidorna och det går inte att värja sig.

Sara Stridsberg påpekar i efterordet att det här är en helt fiktiv roman men varför då använda så många detaljer ur ett av Sveriges mest kända brott - fallet Catrine Da Costa? Stridsberg skildrar den brutalitet med vilken samhället och medmänniskorna behandlar de som är svagast och svårigheterna med att leva sitt liv vandrar genom generationerna. Kristina är en ung prostituerad som lever för ett rus. Hon går på heroin och gör några små försök till att sluta men behovet av bedövning är så starkt, känslan av värdelöshet och skulden över en drunknad lillebror tar över och inte ens när hon blir gravid förmår hon välja bort droger. Det bästa hon kan komma på för sina barn är att lämna bot dem så att de ska slippa leva med henne, få hennes liv. Så sorgligt och så hemskt beskrivs scenen på sjukhuset där Kristina föder Solveig, hon vill inte krysta för hon vet att barnet genast skall tas ifrån henne. Men så finns där en slags kylig ton i det sätt som Stridsberg skildrar livet som det blev för Kristina och jag har svårt att riktigt drabbas av texten. Hon går nära, nära och alla kroppsvätskor finns med, det sjaskiga och solkiga glorifieras inte och all förtvivlan strömmar fram men för mig så blir det ändå distanserat. Jag tror att jag måste invänta e-boken och läsa en gång till.

Något i min läsning måste göras om. Jag anar att det är något jag missat!

månadens språk är ungerska - Antal Szerb

Månadens språk hos Ugglan och boken är ungerska. 

repris från lördag 10 oktober 2015

resa i månljus - en ungersk klassiker

Med risk för att anklagas för att vara ytlig så måste jag börja med att kommentera den fantastiskt fina designen på Nilsson förlags nya klassikerserie. Danskt band med greppvänlig yta, flikar att stoppa in i boken under läsningen, en liten limegrön "bläckplump" på ryggen som följs upp med en insida på omslaget som är i samma färg. Absint kallar de sin nya serie och Louise Kelpe har gjort omslagsformen. Så snyggt!

När sedan ytan följs upp med ett superbt innehåll kan det nästan inte bli bättre. Resa i månljus är en fantastisk text skriven 1937 av den ungerske författaren Antal Szerb och hela min bok är fylld med hundöron. Man skulle kunna slå upp nästan vilken sida som helst och hitta meningar att välja ut att citera. Hör bara på den här som levereras redan på sidan 10:

Som anstod synnerligen intelligenta människor som också var enormt självkritiska bemödade Mihály och Erzsi om att hitta den rätta medelvägen mellan snobbism och antisnobbism. 

Med bara ett par raders text har vi bilden klar för oss. Det nygifta ungerska paret har rest till Venedig på bröllopsresa och de första dagarna fylls av smekmånadens fröjder och stilla promenader. Erzsi har lämnat sin välbeställde make, gift sig med Mihály och nu ska deras gemensamma liv starta. Redan efter några dagar börjar Mihály tveka, hans giftermål ser han som ett steg på vägen till att bli en vuxen man, en allvarlig människa som har riktning på sitt liv och han undrar om han verkligen gjort rätt? När det är dags att resa vidare på rundresan i Italien stöter han på en gammal barndomsvän och plötsligt sitter han på ett tåg åt alldeles fel håll. Han rymmer från sin fru, han rymmer från sitt liv som respektabel fabrikörsson och lever som en vagabond. Tankarna på barndomen och minnena från uppväxten i Budapest tränger sig på och han återser (verkligen eller i feberdrömmar) vännerna som format hans liv: sökaren Ervin - den judiske pojken som lever som munk i ett otillgängligt kloster i de italienska alperna, den äventyrlige och halvkriminelle János och syskonen Ulpius. Tamás och hans oförglömliga syster Éva är de skuggor som Mihály ständigt gäckas av, han söker dem, han söker spår efter dem och det driver honom till sammanbrottets rand.

Jag vet vad det är för fel på mig, sa han till Ellesley. Jag lider av akut nostalgi. Jag skulle vilja vara ung. Finns där något botemedel mot det?

I det fina efterordet som är skrivet av Julie Orringer så kan jag läsa att romanen skrevs 1937 efter en resa som Antal Szerb gjort till Italien 1936. När kom hem från den resan, som han själv trodde skulle bli den sista till ett land som han varit närmast besatt av under stor del av sitt liv, skrev han på bara några månader sin text. Den blev på sätt och vis ett farväl till det land som han älskat och som under 1930-talet blev allt mer förändrat. Resa i månljus är inte alls en politisk bok, den tar sig inte an de fascistoida vindarna i Europa som rådde när den skrevs utan istället vill den få oss som läser att påminnas om ett Italien med kultur och konst, det sorglösa goda livets plats. En plats där döden ändå alltid är närvarande.

Antal Szerb dog 44 år gammal i koncentrationsläger.

kurtisanen - åter till 1700-talet!

Det är andra hälften av 1700-talet och Anna Laestadius Larsson tar oss åter med till livet runt hovet i den svenska huvudstaden. Vi har tidigare mött Barnbruden, Pottungen och Rävhonan och i den här romanen är det Kurtisanens tur. Beata Charlotta är aktrisen som med hjälp av sin skönhet och förslagenhet tar sig fram på teaterscenen. Hon får huvudroller och blir snart upptäckt av de allra förnämsta herrarna i landet. Hon blir snart kungens brors kurtisan och när hon faller i onåd reser hon till Paris för att försöka få upprättelse. Under sin resa dit och fortsatt på en bildningsresa till Italien så skriver hon ned vad som händer, sina tankar och hur det politiska spelet spelas. Genom dagboksanteckningar, brev och i ett romanutkast skapar hon ett manuskript som kungen och kungens bror gör allt för att hitta och förstöra.

Laestadius Larsson är synnerligen skicklig på att skriva historiska romaner med kvinnliga huvudpersoner. Hon placerar Beata Charlotta i situationer och miljöer som skildrar både vardagsliv och kvinnans ställning och möjligheter i en tid där utbildning och vitterhet uppskattas. Vi talar nu hovet kring Gustav III och hans akademi har ju Snille och smak som valspråk. Beata Charlottas vistelse i Europa gör att revolutionära tankar om frihet, jämlikhet och broderskap kan diskuteras och genomgående är det ordens makt som premieras. Och förstås en bländande skönhet.

Jag gillar de här böckerna, det är romaner som ger en lust att googla. Att resa till Versailles och att se Drottningholmsteatern. Extra roligt blir det att läsa när Beata Charlotta berättar om de olika teaterspektakel som hon bevistar, moderna pjäser som tas emot med blandad kritik. Sedan skall jag erkänna att jag inte är så särdeles förtjust i romaner med brev och dagböcker inblandat, särskit sådana som skall vara skrivna under annan tid. Om det inte är autentiska brev och anteckningar så föredrar jag helt klart att läsa hela berättelsen i en och samma form. 

vad surrar, brusar och bökar?

Ja, i Kulturkollos utmaning den här veckan så är det fritt fram att skriva om allt det där som far runt inuti huvudet och i mitt huvud är det mest av allt lyckan över att våren kommit med så otroligt vackra blommor. Idag på väg hem hade körsbären slått ut och igår fotograferade jag den magnifika magnolian. Jag älskar att ströva i parker så här års och till helgen skall jag göra rycket i trädgården på sommarstugan. Ljuset är lite småjobbigt för en människa som sover så dåligt som jag, pollen är förfärligt tröttsamt och vinden är iskall men vad gör det?

Våren hörrni, det är den som surrar, brusar och bökar i mitt huvud! 

Reading Power - aktivera elevernas tänkande när de läser

För snart två veckor sedan var jag på läs- och skrivkonferens i Stockholm och anledningen till att jag åkte var den intressanta läraren och läs- och skrivutvecklaren från Kanada: Adrienne Gear. Hon har under många års undervisning förfinat den metod som hon kallar Reading Power. Att lyssna på miss Gear var helt fantastiskt och jag hoppa verkligen att det kan komma någon slags filmad version av hennes föreläsning, den vore något att inspirera alla kollegor med! Lite tröstad kan man dock bli när man läser boken som har undertiteln "Aktivera elevernas tänkande när de läser". Det här är en bok som på ett mycket praktiskt och elevnära vis sätter fingret på vad de läsare gör som gör dem till en aktiv läsare. En sån där läsare som använder hjärnan när den läser för att förstå texten bättre. Barbro Westlund använder begreppet "läskraft" i sina böcker men i den här boken har man valt att behålla det engelska Reading Power. Gear inleder med att redogöra för David Pearsons forskning där han identifierar 7 strategier som utmärker en skicklig läsare. Alla strategierna handlar om att använda metakognition på olika sätt. Innan, under och efter läsningen. Jag tänker att jag i min undervisning i läsförståelsestrategier uppehåller mig mycket innan och efter läsningen och inte lika mycket vad som händer i hjärnan under läsningen. Kanske finns det lärare som känner igen det här? 

Läsförmåga består av både en avkodningsdel och en förståelsedel och i de klasser jag möter har vi varit duktiga på att undervisa avkodning. Många läser med flyt och säkerhet men inte alla kopplar på hjärnan när de läser och förstår då mycket lite. Vi behöver helt klart bli bättre på att undervisa i läsförståelsestrategier och där kan Adrienne Gears bok vara till stor hjälp. Inte bara går den grundligt igenom hur man kan introducera och aktivt arbeta med strategierna kopplingar, visualiseringar, ställa frågor, göra inferenser och att transformera utan där finns också många elevexempel som konkretiserar tankarna och en aktuell läslista med böcker som finns att hitta på svenska bibliotek. Hon trycker på att man skall arbeta med skönlitteratur och att man skall hitta titlar som utmanar och tänjer elevernas tänkande en liten bit till. Hjärnan, som resten av kroppen, måste tränas så att man kan använda både sin minneslåda, sin faktalåda och sin fantasilåda för att kunna förstå det man läser på djupet. Hon menar att eleverna måste interagera med texten på många olika sätt för att bli skickliga läsare och när de strategierna är befästa så spiller de över på många ämnen, det handlar om att kunna processa en text och göra den till sin och det behöver man kunna under hela skoldagen. Hon menar också att ett gemensamt språk för tänkandet är nödvändigt, att läraren modellerar och presenterar eleverna för litteratur som passar för just det ändamålet som man tänkt sig. Konsten att välja noga har jag själv pratat om många gånger och det där som jag kallar rika texter finns det gott om exempel på i boken. Jag blir så sugen på att arbeta runt det här konceptet en runda för att se vad jag kan lära mig, och vad eleverna kan lära sig. Håll utkik här, kanske dyker det upp en och annan lektion här på bloggen rätt som det är ... Självklart har jag redan kikat i min hylla för att se vilka bilderböcker jag ska använda mig av. 

Jag vill förstås också rekommendera Gears Att läsa faktatexter, Att skriva faktatexter och Barbro Westlunds Aktiv läskraft  F - 3 samt Aktiv läskraft 4 - 6.  Mina texter om dem finns att läsa om du klickar på länken. 

tvillingarna Mia och Stella på tidsresor - lättläst för mellanåldern

Mia och Stella ska vara hos mormor på sommarlovet, deras föräldrar är i Japan på turné och bo hos mormor är alltid mysigt. Mormor har et timglas intatuerat i sin hand och när tvillingarna hittar en magisk kula under altanen så berättar hon att de kan resa i tiden om de tittar in i den. De har levt i många tider och kulan gör så att de kan besöka sig själva. Så börjar första boken om systrarna: Diamanttjuvar på Titanic. Som ni förstår så går första resan till början av 1900-talet och till fartyget Titanic. I bok nummer två Tempelprästens hemlighet reser de till 1500-talets Inkariket just när de första européerna stiger iland där.

Båda böckerna har ett starkt driv i berättandet, kapitlen är korta och det är händelserikt. Carolina Miilus-Larsen plockar in miljömarkörer som gör att den historiska kontexten tydligt framgår. Det är tidstypiska kläder, mat och maskiner. I boken som utspelar sig i Inka så bidrar dessutom både flora och fauna till historien. Både på Titanic och i Inkariket så upplever de båda flickorna utmaningar som de måste vara uppfinningsrika och modiga för att lösa. De har familjer på plats oavsett tid, och de hjälper dem genom äventyren. Att hålla ihop och hjälpas åt blir nödvändigt vilket, oavsett om de är flickor och hamnar i sammanhang där flickor förväntas uppföra sig på ett visst sätt så agerar tjejerna med mod och kraft.

Det här är böcker som jag ska tipsa om för de treor som jag har på skolan i år, det är alldeles lagom spännande och mängden text är perfekt för några av eleverna där. Steget till kapitelböcker helt utan bilder är inte alltid enkelt för de något mer läsovana och här kan den här serien bli bra. Lättläst men inte urvattnat språk och ganska stor text vilket gör att man får vända sida ofta. Passar just de här läkarna mycket bra! 

skurkpappan - fniss för nioåringen

Skurkpappan av David Walliams är precis en sådan bok som pojkar och flickor i en viss ålder och med en sorts humor älskar och som jag tycker är ganska trist. Det betyder alltså att jag lovar att tipsa många läsare om den här humoristiska boken som har ett ohejdat tempo. Franks pappa är en hejare på att föra bil fort och när han först råkar ut för en olycka och sedan blir lämnad av sin fru så måste han hitta något sätt att försörja sig. I den lilla staden finns det kriminella uslingar och snart är både Frank och Skurkpappan rejäl insyltade ...

Tony Ross, som gjort illustrationerna är fantastisk på att ge texten en extra dimension och jag vet precis vilka elever jag ska sätta den här boken i händerna på. Lättläst med korta stycken och bilder innemellan gör att den, trots sin tjocklek, kan passa väldigt bra för en lite läsovan fyra. Walliams är kanske mest känd som skådespelare i Little Britain och domare i Britain's got Talent men han har skrivit många böcker för barn som alla är älskade av barn som gillar humor!

barnet - Kjersti Annersdatter Skomsvold

Barnet av Kjersti Annesdatter Skomsvold är en mycket snyggt formgiven roman, jag vet att det är ytligt men man vill liksom bara njuta av den vackra inbundna boken. Det här är en liten pärla som trots sin tunnhet väcker många tankar hos mig. Särskilt aktuellt har det förstås varit med tankar om sorg och några rader fastnade lite extra:

Sorg varar så länge, så och så länge, så alltför länge, den har tagit boning i mig för gott. 

Den börjar med att ett barn kommer till världen och resten av boken berättas av modern, hon pratar till sin son som föds i början av romanen och hon talar också till hans lillasyster och till syvende och sist så talar hon till sig själv. Modern berättar om hur en kärleksrelation ledde till ilska och en stor sorg och ängslighet inför livet. Hon berättar om hur hon träffar barnets far och hur symbiosen med och kärleken till barnen gör att hon får ett annat fokus i livet än skrivandet. Kärleken till en äldre släkting och rädslan för depressionen lurar under ytan och det här är en bedrägligt enkel text. Man läser sidorna i ett huj och så får man börja om, vad var det jag läste egentligen?

skuggan - en hästbok fast med drakar ...

Skuggan - Drakberidaren 1 är helgens tips inför vår litteraturfestival som vi ska ha under världsboksveckan. Just den här boken kommer jag att ge som premie till några av de elever som ska hjälpa till med festivalen eftersom det är en så spännande berättelse med en tjej som är 12 i huvudrollen.

Nuwa tar hjälp av en falsk rekommendation från sin bror för att få börja på drakberidareskolan där rikets flickor tränas för att bli krigare i kejsarens armé. Hon vill helst inte berätta att henne döda mor en gång gått där och spänningen är stor över vilken drake hon skall tilldelas som sin. Hon önskar helst av allt ta reda på vad som hände hennes mamma och när hon börjar på skolan så kastas hon rakt in i kotterier, intriger, hård träning och hemligheter som inkluderar drakklopulver, tveeggade svärd och andra magiska ting.

Den här boken har alla element som gör att man läser sida efter sida och särskilt tyckte jag om skildringen av skolmiljön. Det är internat med olika lärare och tränare, det är en avgränsad miljö som skapar dramatik och som är levande beskriven med många attribut som jag associerar till Japan och Manga. Nu är jag urdålig på Fantasy för barn och ungdom och jämförelsen med Harry Potter är ju straffspark men jag tror att den här boken kan attrahera både killar som gillar t ex Jo Salmsons serie Drakarnas öde och också tjejer i mellanåldern som kanske gillar hästar och livet i stallet.

Det ska bli tre böcker i serien om drakberidarna. Det blir spännande att följa! 

kollo goes pittoreskt

kollo goes Kivik