onsdag 26 maj 2010

tidssprång

Hur fort flyttas men inte i tiden och plötsligt med hjälp av något litet, så är man precis tillbaka där man var. Det är skrämmande, styrka som samlats ihop är plötsligt försvunnen i ett slag. Det är så att man blir gråtfärdig. Förhoppningsvis är vägen tillbaka kortare än den var förut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!