söndag 9 december 2018

hustrun - Meg Wolitzer nu på bio!





repris måndag 2 januari 2017

hustrun av Meg Wolitzer


Sittande på en airbus mellan Köpenhamn och San Fransisco läste jag berättelsen om den rasande hustrun som bestämt sig för att det nu är slut. Det var en synnerligen passande  inramning till en mycket underhållande bok. Full pott som flygplansläsning alltså! 

Med mer än 40 år tillsammans med sin författande make är hustrun nu på väg över Atlanten, han ska ta emot ett fint pris i Helsingfors och hon sitter som alltid vid hans sida. De träffades när hon just påbörjat sin utbildning, han var lärare på kursen om kreativt skrivande och hon var den unga begåvade studentskan. Förälskelse, giftermål och en familj senare så har hon tröttnat. Hennes egen karriär avslutades för att hon skulle stötta sin begåvade man, hans debutroman är en klassiker och sedan dess har han skrivit en bok per år och hustrun har varit den eviga påhejaren. Nu har hon tröttnat och samtidigt som man får följa resan till Helsingfors berättar hon om deras liv tillsammans. Man kan väl säga så myclet om handlingen att de ledtrådar som Meg Wolitzer placerar ut inte är särskilt subtila. Oavsett vad som händer det gamla paret så är det här en härligt fnissig roman som uppmanar oss att välja våra liv, styra över våra öden och inse att livet för en kvinna på 50-talet har många likheter med det som vi lever nu. 

Nu är det här en amerikansk roman och man kan väl inbilla sig att vi är något mer jämställda här i Sverige? Vad vet jag?  Kulturmansdebatten har rasat under stor del av 16 och den här romanen landar fint i den. 

Texten skriver jag här i San Fransisco med vardagsliv på bussar och affärer runt omkring mig. Jag är just nu helt överväldigad av de stora klassklyftor som den här staden är präglad av. Den övre medelklass som finns skildrad i boken har jag runt mig här på Starbucks i Cow Hollow men bara en kort bussresa bort är det ren misär med mängder av hemlösa och missbrukare. Avståndet mellan lyckad och misslyckad är kort, kort i det här landet och lite känns det som ganska ointressant men underhållande livet som Hustrun. I januari ska vi prata om den här romanen i bokbubblarna. Det ska bli spännande! 

2 kommentarer:

  1. Jag gillade den boken! Frågan är ju om man törs/vill se filmen. Kan ju bli en besvikelse, men Glenn Close gör garanterat sin roll med bravur. Har du sett filmen?

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!