nobelpristankar

På väg hem idag hörde jag en diskussion på radion som handlade om huruvida nobelpriset i litteratur var eurocentriskt? Panelen i P1 menade att pristagarna väljs utifrån kvalitet och där är det ju den västerländska definitionen på god litteratur som gäller. Många språk finns representerade men normen för bedömning är huvudsakligen europeisk. Rätt eller fel? Pris och kön pratades det inte om men visst är det en väldans massa gubbar i prislistan... Den första svenska nobelpristagaren i litteratur var faktiskt en kvinna. Det var 1909 som Selma Lagerlöf fick den prestigfyllda utmärkelsen, undra på att några av samtidens män var smått avundsjuka! Jag hade en period på 90-talet som jag läste mycket Lagerlöf och Kejsaren av Portugallien, En Herrgårdssägen och Drottningar i Kongahälla blev favoriter. Där finns ju också några fantastiska TV dramer som SVT gjort. Som ett extra lager till texterna gavs dessutom brevväxlingen mellan Selma Lagerlöf och Sophie Elkan ut 1992. I Du lär mig att bli fri får man följa deras liv inifrån och inte minst turerna kring nobelpriset avhandlas, de goda väninnorna följs åt tills Sophie Elkan dör. I deras brevväxling, som får man betänka var skriven för att sparas, finns en innerlighet och uppriktighet samtidigt som världen runt omkring kommenteras med ibland nog så vassa pennor. Kan vi hoppas på att kommitén väljer en kvinna nästa år, inte för att hon är just kvinna utan för att hon precis som Selma Lagerlöf gjorde, tillför något unikt till litteraturvärlden?