söndag 4 juli 2010

pion

Äntligen har pionen fattat tycke för min trädgård och blommar! De rosa pionerna minner mig om vårt förra hem där vi bodde i 15 år och där dottern är uppvuxen. Där, på vår lugna innergård, fanns fantastiska pioner som stått på samma plats i mer än 50 år, många av växterna därifrån finns kvar i min rabatt men inga gamla pioner. Nu hoppas jag på att de nya ska trivas bättre och bättre. 2 vackra stänglar med en doftande rosa boll har för första gången visat sig. De har tagit flera år på sig att etablera sig och blomstra, knölarna är köpta på pionplantskolan framför alla: Guldsmedgården i Hov utanför Annelund. http://www.guldsmedsgarden.se/
Kanske är det så att pionerna har rotat sig och blivit hemtama, nu gäller det att låta dem växa och trivas... Jag själv får njuta av de rosa bollarna under några korta sommardagar.

akta, den släpper sig!

I brist på nya Loer kommer här en från förra sommaren. Krabbmete på gång och T ropar varnande till J varje gång det är en krabba på musslan:
- Akta så att den inte släpper sig!



tack min snälla hemliga bokvän!

Tack så hjärtligt min hemliga bokvän! Du hade verkligen skickat ett mysigt sommarpaket till mig. Kaffe och shortbread passar en riktigt anglofil som mig och pysselsakerna var toppen. Får pröva att skapa med blommor för första gången... Allra mest tack för böckerna förstås - Adiches bok hade jag läst med stor behållning för några år sedan så den har jag genast gett till en god vän som ännu inte läst den. Den är underbar och verkligen en bok som jag själv skulle välja. Carsten Jensens bok har jag sett i biblioteket flera gånger och tänkt att den verkar bra. Nu ska jag komma till skott och läsa den - härligt tjock var den också. Passar utmärkt på min veranda! Tack ännu en gång!

operation tömning

Snart är det dags för trädgården att digna av frukt och bär och ve och fasa... frysen är full med förra årets skörd! Operation tömning har inletts. Äppelmos och björnbärssylt har kokats och ska ätas under veckorna som kommer. Detta är ingen, och kommer aldrig att bli, en matblogg men här kommer ändå ett recept på mycket smaskig björnbärssylt.
1 kg björnbär
1 frpk (330g) syltsocker
1 vaniljstång
Koka upp bären med den skårade vaniljstången och tillsätt sedan syltsockret, sjud under ca 5 min, plocka bort vaniljstången och häll sedan upp på varma rena burkar. Sätt på locken medan sylten är kokhet så att vacum bildas. Klart på 10 minuter. Njut till fil eller rostbröd eller fullkornsskorpa!

lördag 3 juli 2010

my sister, my love

De senaste dagarna har jag funderat mycket på syskonskap - vad är rimligt att begära av syskon, hur långt ska lojalitet sträcka sig? Joyce Carol Oates skriver om det ämnet på ett fantastiskt sätt när hon låter Skyler berätta om sitt liv och uppväxt i en dysfunktionell medelklassfamilj i USA. Romanen bygger på en sann historia om hur en liten flicka, Bliss, 6 år gammal hittas mördad i familjens källare. Bliss är hela familjens isprinsessa som genom sina uppträdanden på isen medverkar till att bygga upp bilden av den perfekta lyckade familjen. När Bliss mördas rämnar fasaden och Skyler, som är 10 vid tiden för mordet, lämnas ensam utan stöd av vuxna. Skyler ses som ett barn med speciella behov och boken igenom skyfflas han omkring till olika professionella som ska hjälpa honom, det man känner är att han behöver en mamma och en pappa som är vuxna, kloka, närvarandeföräldrar och inte medicin och terapi. Boken kändes för mig som ett starkt inlägg i debatten om barn med olika behov och var på det viset mycket tankeväckande. Vad är det som ett barn behöver för att må bra? Och hur mycket ska syskon behöva ta ansvar för att barnet ska få det?

livskvalitet

Nystrukna bomullslakan som doftar sommar, en ruskigt spännande bok och doften av kaprifol som smyger sig in genom det öppna sovrumsfönstret. Här är det gott att vara.

jäklar asså

Hur kan det komma sig att "jäklar asså" kan låta så bedårande sött? Jag är ingen vän av eder, använder dem inte ofta och är en idog bekämpare klassrummet. Jestrans, skråen, schöen och jämrans kan jag undslippa mig men sällan något annat. Men plötsligt så hör man en liten tunn och upphetsad flickröst som får syn på en i tång insnärjd brännmanet som säger "jäklar asså" och man bara smälter...

torsdag 1 juli 2010

despoternas maskerad

Moses Isegawa är en ugandisk författare som i sin debutroman Despoternas maskerad beskriver en ung mans utveckling från livet i hembyn till präststudier i Kampala och så småningom exil i Nederländerna. En historia som har många likheter med Isegawas egen livsresa.
Samtidigt som man får följa huvudpersonen Mugezi så följer man Ugandas utveckling under 70 och 80 tal, där finns våld och grymhet i skuggan av diktatorn Idi Amin, stora sår efter kolonialmakten styre och ett pågående inbördeskrig. Språket är lättläst och man hör tydligt författarens röst - han skulle kunnat suttit mittemot och faktiskt berättat om sitt liv. Jag tyckte mycket om att läsa Despoternas marknad och kan varmt rekommendera den till alla som är intresserade av att få veta mer om Uganda och dess historia och som vill följa en ung mans resa mot vuxenvärlden.

andra vyer

- Om man skulle sitta och spela TV-spel hela dagarna skulle man ju inte få se några nya saker, som till exempel denna färjan...

Så sant, så sant!