tisdag 30 november 2010

nedräkningen kan börja!

Tack snälla J
för en fin överraskning. Jag undrar så vad som finns bakom luckorna? Den är tjock och tung och har rejäla luckor min fina adventskalender!

Norwegian Wood

"I once had a girl, or should I say, she once had me."
Så lyder första strofen i Beatleslåten som får Toru att förflyttas tillbaka till tiden då han lärde känna sin ungdomskärlek Naoko. Hon är egentligen hans bästa väns flicka men när vännen begår självmord blir de två kvarlämnande tonåringarna hänvisade till varandra och en innerlig men komplicerad kärlekshistoria tar sin början. I Haruki Murakamis roman Norwegian Wood får vi följa hur Toru, en ensam och allvarlig ung man, under några år studerar teaterhistoria och lär sig allt mer om det som kallas livet medan Naokos hälsa blir allt sämre. En dag försvinner hon och enda sättet de kan kommunicera är via brev. Beatleslåten fortsätter: "And when I awoke I was alone, this bird had flown." En dag nås han av beskedet att också Naoko tagit sitt eget liv och han inser att det är dags att vakna upp, flyga vidare, starta ett självständigare liv där inte skuggorna av de döda vännerna förmörkar hans framtid.
Haruki Murakami har skrivit en underbar kärleksroman som utspelar sig under några år i slutet av sextiotalet. Omvärldens händelser sipprar in i berättelsen men mest av allt är det Toru som läsaren får följa. Hur han lever sitt vardagsliv och hur han utvecklas mot en allt mer mogen man genom möten med olika människor; rumskamraten, diplomatämnet, den erfarna kvinnan, den försiktiga flickan Naoko och den mer framåt Midori. Där finns härliga miljöbeskrivningar, en del frispråkig sex och mycket humor! Komik nästan på slapsticknivå hade jag inte alls väntat mig av denna japanska bok från 1987. Den som läst Murakami förut känner igen mycket av bildspråket. Ja, där finns en brunn alldeles i inledningen, ett svart hål som man kan ramla ned i utan förvarning, där finns en katt som blir Torus vän... Kul med läsning som överraskar, och det gjorde Norwegian Wood. Läs, läs, läs!

De som vill kan vara med och diskutera romanen i Enbokcirkelförallas facebookcirkel direkt den 19/12. Välkomna!

måndag 29 november 2010

att hålla tungan rätt i mun...

behövs när man gör pepparkakshus!
december 2005

lyrans afrikanska

Lyrans Noblesser har satt samman en 100-lista om afrikansk litteratur. Blir sugen på att ge mig in i listornas värld! Hennes instruktioner lyder:

Fetstila titel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren - fetstila författaren
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera dem med rött
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om boken/författaren
+ efter boken betyder att du äger den
x efter boken betyder att du påbörjat men inte läst ut den

Jag lägger till orange färg - det är det jag ändrat sedan starten!
Dessutom länkar jag till de böcker som jag skrivit om här i bloggen.

Nordafrika
Marocko

Fatima Mernissi - Drömmar om frihet
Muriel Barbery - Igelkottens elegans +
Muriel Barbery - Smaken + (läst dec 2010)
Tahar Ben Jelloun - Min mamma (läst dec 2010)
Tahar Ben Jelloun - Sandbarnet
Driss Chraibi - Enkelt förflutet

Algeriet
Maïssa Bey - Blått vitt grönt
Maïssa Bey - De utsatta
Nina Bouraoui - Kärlekens geografi
Nina Bouraoui - Pojkflickan+ (läst okt 2011)
Albert Camus - Främlingen
Albert Camus - Pesten +
Assia Djebar - Sultanbrudens skugga (läst jan 2011)
Assia Djebar - Ingenstans i min fars hus + (läst feb 2011)
Assia Djebar - Kärleken, kriget +
Frantz Fanon - Jordens fördömda
Yasmina Khadra - Efter attentatet (läst feb 2011)
Amin Zaoui - Kvinnoväktarna

Tunisien
Claude Kayat - Mohammed Cohen

Egypten
Alaa al-Aswany - Yacoubians hus +
Nawal El Saadawi - Den stulna romanen

Sonallah Ibrahim - Augustistjärnan +
Naguib Mahfouz - Midaqq-gränden
Ahdaf Souief - Kärlekens väv
Baha Tahir - Tant Safiyya och klostret
Egypten berättar: Den rättvisande spegeln (Novellsamling)+

Västafrika
Alice Walker - Omskärelsen

Senegal
Mariama Bâ - Brev från Senegal
Fatou Diome - Atlantens mage
Marie NDiaye - Tre starka kvinnor
Aminata Sow Fall - Tiggarnas strejk

Ghana
Ama Ata Aidoo - Förändringar +
Ama Ata Aidoo - Kärlek x 21 +

Nigeria
Chris Abani - Abigails liv

Chris Abani - Graceland
Chinua Achebe - Allt går sönder +
Chimamanda Ngozi Adichie - En halv gul sol +
Chimamanda Ngozi Adichie - Lila hibiskus +
Sefi Atta - Allt gott ska komma dig till del +

Buchi Emecheta - Tvillingrösten
Buchi Emecheta - Andra klassens medborgare
Helon Habila - Mäta tid +
Helon Habila - I väntan på en ängel
Ben Okri - Den omättliga vägen
Helen Oyeyemi - Ikarosflickan
Wole Soyinka - Aké +
Amos Tutuola - Palmvindrinkaren

Kamerun
Calixthe Beyala - Ännu talar träden +
Calixthe Beyala - Vår förlorade heder +
Leonora Miano - Nattens inre +
Leonora Miano - Konturer av den dag som nalkas + (dec 2011)

Elfenbenskusten
Ahmadou Kourouma - Allah gör som han vill
Véronique Tadjo - Drottning Pokou

Mali
Maryse Condé - Segu

Östafrika
Kongo-Brazzaville

Alain Mabanckou - Ett piggsvins memoarer +
Alain Mabanckou - Slut på kritan +
Emmanuel Dongala - Ursprungets eld
Kongo-Kinshasa
Joseph Conrad - Mörkrets hjärta +

Sudan
Leila Aboulela - Minaret + (läst augusti 2011)
Lubna Ahmad Al-Hussein,
Djénane Kareh Tager - 40 piskrapp för ett par byxor (läst augusti 2011)
Tayeb Salih - Utvandringens tid + (läst augusti 2011)


Kenya
Karen Blixen - Den afrikanska farmen +

Ngugi wa Thiong'o - Om icke vetekornet +

Somalia
Nuruddin Farah - Adams revben
Nuruddin Farah - Kartor
Nuruddin Farah - Länkar

Tanzania
Aniceti Kitereza - Regnmakarens barn
Elieshi Lema - Bränd jord+

Uganda
Moses Isegawa - Despoternas maskerad +

Etiopien
Maaza Mengiste - Under lejonets blick + (jan 2011)
Yeshiwork Wondmeneh - När bergen andas

Mauritius
Natacha Appanah - Den siste brodern
J-M G Le Clézio - Afrikanen

Södra Afrika
Angola

Ondjaki - Visslaren
Ondjaki - God morgon kamrater

Moçambique
Mia Couto - Under frangipaniträdet
Mia Couto - Sömngångarland
Henning Mankell - Kennedys hjärna
Moçambique berättar: Kärlekens ärr (Novellsamling)+

Zimbabwe
Tsitsi Dangarembga - Rotlös
Petina Gappah - Sorgesång för Easterly +
Chenjerai Hove - Skuggor
Doris Lessing - Gräset sjunger
Irene Sabatini - Pojken på andra sidan +
Yvonne Vera - Under tungan

Botswana
Bessie Head - När regnmolnen hopas +

Alexander McCall Smith - Damernas detektivbyrå +

Sydafrika
André Brink - Kräftorna vänjer sig +
J.M. Coetzee - Onåd
Kopano Matlwa - Coconut + (läst dec 2010)
Nadine Gordimer - Min sons historia +
Sindiwe Magona - Mödrar emellan
Zakes Mda - Valsångaren
Zakes Mda - Det rödas hjärta
Deon Meyer - Död i gryningen +
Njabulo S. Ndebele - Winnie Mandelas klagan
Patricia Schonstein Pinnock - Skyline +
Ivan Vladislavic - Snabbköpet Rastlös
Rachel Zadok - Sommarsquash tokolosh!+ (läst juni 2011)
Sydafrika berättar: En stereo i Soweto (Novellsamling)+

november 2010: 34 böcker lästa, 5 som finns här hemma och väntar på att bli lästa och 61 kvar att upptäcka... Får återkomma med listan om några månader. Förhoppningsvis har jag fyllt på med litteratur från norra Afrika då!

januari 2011: 38 lästa, 5 som finns här hemma och väntar på att bli lästa och 57 kvar att upptäcka. Fortsätter att utmana mig att läsa litteratur från norra Afrika. Det får bli målet tills nästa avstämning i mars!

27 feb 2011: 42 lästa, 6 som ligger och väntar och 52 kvar på listan. Lyckades med att läsa mer från Nordafrika - Assia Djebar och dessutom Nawal el Saadawi. Fyndade också på rean "Bakom maskerna" en introduktion till den moderna afrikanska litteraturen som jag ska försöka att läsa tills nästa avstämning.

23 april 2011: Inget har hänt på listan! 42 lästa, 7 som väntar hemma och 51 kvar på listan. Får skylla på att jag följt lyrans jordenruntutmaning och då har det varit mellanöstern och Asien som gällt. Det får bli fler afrikanska titlar under sommarmånaderna.


18 augusti 2011: Lite har det rört sig på listan, lite. 45 lästa, 6 böcker i hyllan som väntar och 49 kvar att upptäcka.

6 oktober 2011: Jaha, inget läst men en del inhandlat på mässan. 45 lästa, 11 som väntar i hyllan och 44 orörda, så långt.

21 december 2011: Bara en enda titel läst: 46 lästa, 10 i hyllan och 44 att önska. Nu hoppas jag på fart, min Boktolva 2012 är helafrikansk!

söndag 28 november 2010

hosianna!

Innergården ljuder av klanger, det doftar glögg och lussebulle. Vilket härligt sätt att tända granen på, med fyrstämmigt körackompanjemang!

skyltsöndag

När kommer tomten? Här kommer tomten! Så glad kan man bli om man är två och väntar på tomteparaden men när är man är 14 har tomteparaden mist sin glans en aning... Varje skyltsöndag i många år har tillbringats i Alingsås, där tittar vi på julskyltningen, fikar och fryser... Allt krönt med ett fyrverkeri på savannen kl 18. I år är vi hemma, tänder vårt ljus och firar första advent i all stillsamhet. Inte dumt alls.

lördag 27 november 2010

jerka som drömmer om sol och vår

Annika ordnar trevliga skuttaruntmingel på sin blogg.
Där kan vi lära känna varandra bättre genom att svara på en fråga, kommentera varandras tankar och sedan diskutera böcker och läsning i allmänhet. Veckans fråga lyder:

VAR LÄSER DU HELST?
Helst av allt läser jag tidigt om våren när fåglarna precis har börjat få vårkänslor, solen skiner och jag sitter i lähörnet på trappan på landet. Trädgården luktar vår, knopparna börjar komma på körsbärsträdet och koltrasten flöjtar från tallens topp. Gärna med en stor kopp kaffe och inkrupen i en sovsäck. Det är superskönt, varmt och mysigt! Snälla någon, fixa våren nu!

här ligger jag och blöder

Jenny Jägerfeld vann Augustpriset 2010 med sin mycket läsvärda roman Här ligger jag och blöder.

I ett dike i Norrköping ligger Maja, som är en 17-årig stockholmstjej, med New Order ringande i öronen. Kanske den bästa låten i världen? ”I feel so extraordinary, something’s got a hold on me. I get this feeling I’m in motion, a sudden sense of liberty.” Hon ligger där med rakad skalle och en söndersparkad hylla i form av en flamingo bredvid sig. Hur hamnade hon där egentligen? Det frågar hon sig där hon ligger med sitt blodiga hjärta bultande i handen. Den senaste månaden har livet snurrat allt fortare för Maja och allt började med en avsågad tumspets. Hon har svårt att få ihop kompisar, föräldrar, kärleken och livet men ändå konstaterar hon:
- Nej, men tänk om man skulle ta och utvecklas lite av den här krisen?
Här ligger jag och blöder skriven av Jenny Jägerfeld är 2010 års Augustvinnare i barn och ungdomsklassen med motiveringen: Med träffsäker galghumor förkroppsligas Majas koketta och samtidigt oförställda utanförskap. En av misstag amputerad tumme kastar ut läsaren på en irrfärd i sökandet efter identitet. Ett psykologiskt porträtt med särskild trovärdighet i uttrycket.
Vad annat kan jag göra än att hålla med juryn? Det här är en rolig och underhållande ungdomsbok med en sorgsen underton som griper tag i läsaren. Den är skriven i jag-form och jag gillar särskilt att språket var precis lagom, inte påträngande ungdomligt men inte heller för vuxet. Jenny Jägerfeld arbetar, vid sidan av sitt skrivande, som psykolog och måhända är det sådana erfarenheter som gör hennes roman så trovärdig? Det är utlämnande och särskilt vuxenvärlden får sig en och annan känga… Jag läste med stor behållning och ett extra plus till det läckra omslaget!

opp amaryllis!

Nu är amaryllisen inhandlad och står med sina svällande knoppar i krukan i vardagsrummet. Belysningen är på plats i fönster och ljusstaken är framplockad men varje år är den vita adventsblomman det som verkligen visar att adventstiden är kommen. Lagom till lucia brukar knoppen ha en praktfull klocka. Bjuder mig själv på bild från förra året medan jag väntar...

människor och tro: Israel - Palestina

"Det är optimisterna som bygger världen medan pessimisterna kommenterar den." Så sa en palistinsk diplomat i gårdagens upplaga av Människor och Tro. (Länken går till webben där man också kan ladda ner programmet.) Som av en händelse lyssnade jag på hela programmet under min pendlingstimma hemåt och det var mycket intressant. Sändningen i P1 kom från Jerusalem och gav mig ytterligar perspektiv på den underbara romanen Morgon i Jenin som jag just läst. Spännande att höra forskare, kulturmänniskor, religiösa och "mannen på gatan" diskutera regionens framtid. Återkommer också i tankarna till Amos Oz som jag läste i somras i samband med att Ship to Gaza var aktuellt. Vill man ha ytterligare ett perspektiv kan man passa på att se utställningen Jerusalem på Värlskulturmuseet. Öppet t o m förste december.

fredag 26 november 2010

jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är en pjäs baserad på Ann Heberleins mycket utlämnande bok om sin egen bipolära sjukdom. Jag läste den förra sommaren och blev mycket tagen av Anns gripande dokument över hur maktlös och vilsen en människa kan känna sig när man lider av psykisk ohälsa. Ibland var det så att jag fick lägga ifrån mig boken några dagar för att få distans, Heberleins språk är nästan kliniskt och beskrivningarna kan kännas smärtsamma. Nu sätter Göteborgs stadsteater upp texten som monolog på Studion och jag vet ännu inte om jag tänker gå och se föreställningen. Spännande, utlämnande, krävande? Premiär i kväll!

slam

Ett misstag så förändras världen, så är det både när man gör ett skateboardtrick och när man är tillsammans med sin tjej. Sam är en artonårig kille som bor i en förort i England och han berättar om de senaste åren i hans liv som kanske inte blev som han hade tänkt sig. Han tänker tillbaka på hur det var när skejtandet var hela hans liv, han levde med sin bräda och för att få vägledning i livet vände han sig till Tony Hawk. En plansch på idolen satt över sängen i hans tonårsrum den dagen han träffade Alicia. De blev himlastormande kära och inget annat var viktigt förutom att ses. Kärleken blev intensiv och kvävande och förhållandet rann ut i sanden men resutatet av kärleken blev graviditet.

I Nick Hornbys ungdomsroman Slam får vi läsare höra en ung kille berätta om graviditet och hur det kan vara att plötsligt bli pappa fastän man fortfarande är ett barn själv. Det här är en underhållande ungdomsroman som utmanar de fördomar som vuxna kan ha om ungdomar, det är en berättelse som vill påminna om att både vuxna och ungdomar kan klara av mer än de tror om de bara får chansen.

Som alltid när Nick Hornby är inblandad det en lättläst och driven berättelse med snabbt och vardagsnära språk och mycket humor. Sam är en riktigt charmig huvudperson som var härlig att lära känna, han invigde mig dessutom i en massa skejttermer och berättade för mig hur det kan vara att vara 18 och farsa. Ett spännande möte!

ur led är högtiden

Stod i kö på min lokala matvaruaffär och hade lagt ned pepparkakor, glögg och julmust för att kunna ordna med lite mysig adventsfika. Damen innan mig hade också tänkt att fika. På semla. Med risk för att låta som en riktig glädjedödare så tycker jag att var högtid ska tillåtas att sin tid och sina traditioner. Adventsstjärnan ska tändas första advent och släckas på trettondagen, luciatåget ska innehålla staffansvisa och luciasånger och inga tomtar, hemmet ska pyntas med vitt till advent och rött till juldagarna. Gammaldags? Måhända men jag tror på att längta. För en medelålders, indignerad tant så känns det som det här med högtider hamnat helt ur led!

torsdag 25 november 2010

jag har letat dag och natt...

Isande kall rast med - 4 grader och nordanvind. Jag frågar den 7-årige pojken:
- Fryser du inte, var har du dina vantar?
- Jag har letat efter dom dag och natt i 2o dagar och jag hittar dom ingenstans.

Guldstjärna för poesin!

1938

Sommarvackert förlovningspar anno 1938.


onsdag 24 november 2010

bokgeografi - Indien


Åhå! Enligt O har utmanat mig att resa igen. Denna gång till Indien och det borde väl vara straffspark för en Commonwealth litterature student som jag var... för 20 år sedan. Inte utan att mitt intresse för indisk litteratur väcktes då i allafall och här kommer mina tips.


1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Indien eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Våren förgylldes med läsning av Aravind Adigas Den vita tigern. En skruvad skröna om dagens Indien som jag skrattade högt när jag läste. Hörde delar av den uppläst i P1 och kunde sedan inte hålla mig från att köpa och sluka!

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Indien. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Jag väljer att lyfta fram Salman Rushdie som jag läst från och till. Hans författarskap har kommit i skymundan efter fatwan mot hans texter vilket jag tycker är synd. Midnattsbarnen var en riktigt härlig läsupplevelse när det begav sig och Marken under hennes fötter är en riktig mastodontroman.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Indien, som du inte läst, men är nyfiken på.
I min bokhylla står Bittert arv av Kiran Desai. Jag har länge tänkt läsa den bookerprisbelönade pocketen. SvD har en intressant text om boken så jag länkar!

morgon i Jenin

I dag recenserar jag den fantastiska romanen Morgon i Jenin på Enbokcirkelförallas blogg. Välkomna dit!
Det är morgon i det palestinska flyktinglägret i Jenin och Amal hör hur ett vapen osäkras och känner metallen mot sin hud. Året är 2002 och runt om henne syns resterna av ett blodbad där civila, kvinnor och barn har dödats i jakt på terrorister. Kaoset och våldet återuppväcker en flod av minnen, både egna och släktingars ända sedan den tid då Palestina var ett brittisk protektorat. Vi får genom hennes berättelse följa 4 generationers palestinier från tidig 1900-tal fram till idag – en historia som börjar i de bördiga dalarna utanför Jerusalem med oliv och fruktodlingar och slutar i Philadelphia, USA.

I Susan Abhulhawas underbara roman Morgon i Jenin ger författaren röst till ett folk i förskingringen som sett den jord de brukat i många generationer annekteras, familjer har splittrats, sysslolöshet har blivit grogrund för extrema rörelser och övergrepp har lett till hämndkänslor, sjukdom och tröstlöshet. Författarens budskap är tydligt, hon skriver en spännande och dramatisk roman på ett vackert och böljande språk och beskriver en pågående konflikt ur ett palistinskt perspektiv, och hon återkommer igen och igen till samexistens. Hon ger exempel på hur människor levde i området sida vid sida, religion bredvid religion innan den stora invandringsvågen av judar kom strax efter det andra världskriget. Under parollen ”Ett land utan folk till ett folk utan land” formades staten Israel på mark som redan ägdes av andra, som brukats av andra under århundraden. Det här skulle kunna vara en roman fylld av hårda ord, hat och hämnd men är istället en bok som andas hopp och försoning – framtiden finns hos de enskilda människorna som lär känna varandra, ungdomarna som vill leva ett rikt liv tillsammans.

Det här är en roman som drabbade mig, jag har pratat om den med alla jag träffat och den ger en pusselbit i det alltför aktuella politiska läget i mellanöstern. Det som mest fastnar i mitt minne är alla de mänskliga möten som jag får göra i texten, alla de människor som jag får lära känna i vardag och fest, i glädje och sorg. Morgon i Jenin gjorde det där som riktigt god läsning gör: fick mig att se ur ett annat perspektiv, framkallade känslor och satte igång ett driv att lära mer. Alla som är det minsta intresserade av mellanöstern, eller för den del att läsa en mycket välskriven bok, rekommenderas varmt Morgon i Jenin av Susan Abulhawa.



körsbäret på toppen har landat!

Tack snälla Emma för ett sött och gott körsbär! Jättekul att läsa att du gillar det jag skriver och dessutom är så snäll och lämnar kommentarer här i bloggen både nu och då.
Regler for Cherry On Top Award:

Tacka den du har mottagit priset ifrån.
Kopiera prismärket till din blogg.
Berätta vilka 3 författare du räknar bland dina favoriter och nämn en favoritbok per författare.
Skicka awarden till 5 mottagare som du tycker förtjänar den.

Då är det meningen att jag ska berätta om tre favoritförfattare...
  • Jag gillar för det mesta JC Oates mycket, mycket. Jag har läst det nästan allt som kommit ut, och det är en diger produktion, kan rekommendera Blonde, Fallen, Älskade Syster och Dödgrävarens Dotter. Dock gillade jag inte den senaste på svenska - Lilla Himlafågel.

  • Ytterligare en författare som jag läsat allt av är Marian Keyes. Hon är drottningarnas drottning i chick-lit och jag ser alltid fram emot att grabba tag i den senaste ur den engelska hyllan. Ska läsas på engelska tycker jag, lite snobbish kanske men...Senaste boken heter Oväntat besök på Star street.

  • Sista favoriten får bli Tove Janson, som jag ännu inte skrivit ordentligt om här på bloggen. Återkommer till hennes texter och bilder gång på gång. I högläsning i klassrummet får det bli Trollvinter och för yngre barn Hur gick det sen?

Vilka bloggar jag vill skicka vidare det här goda bäret till får jag återkomma med. Tack än en gång Emma som motiverade så fint: Joanna skriver om bocker, lasning och livet i allmanhet med glimten i ogat och en stor portion humor. Jag blir alltid glad nar jag laser hennes blogg!
Jag läser också gärna hennes blogg i vilken hon skriver från en afrikansk horisont. Kika gärna in där!


tisdag 23 november 2010

prisad

Svenska deckarakademin har delat ut pris! I söndags närmare bestämt och årets bästa till svenska översatta kriminalroman blev Devils Peak av Deon Meyer med motiveringen ”Ett sydafrikanskt hämnddrama, vasst och genomträngande som en assegaj”. Meyer nominerades för tredje gången, och får också priset ”Den Gyllene Kofoten”. Jag hade en Meyerperiod i somras och läste Död i gryningen, Jägarens hjärta och Devils Peak. Alla tre titlar som jag rekommenderar, särskilt att läsa i ordning, det är en serie som jag menar vinner på det. De belyser utvecklingen i Sydafrika efter apartheid samtidigt som de är mycket spännande, på gränsen till för våldsamma för mig. Ett prisbelönt lästips i höstmörkret!

tantslem de luxe!

Stretar mot affären för att införskaffa det nödvändigaste. Snålblåst i ansiktet och huvan neddragen då jag hör en busvissling. Vänder mig om och där i Örgryte IS brottarlokal lutar en ung pojke sig ut, spänner musklerna och skrattar gott. Jag gör tummen upp och ler tillbaka. Han misstog säkert mig för någon annan men det spelar mindre roll. Det är inte varje dag någon visslar efter en.
Ja, jag vet att min dotter menar att enda anledningen till att jag envisas med att gå på handboll är att få se de unga vältränade pojkarna...Viss sanning kan det ligga i det, får väl erkänna att jag är ett riktigt tantslem de luxe!

operation släktfoton - fas 2

På tal om starka kvinnor så laddar jag upp en bild på min mormor. Hon var så omtänksam och rar mot oss barnbarn men också en arbetsledare av rang i ett stort hushåll. In i det sista hade hon alltid små arbetsuppgifter på lut när man kom och hälsade på. Nu är operation släktfoton, fas 2, då äntligen inledd. Efter att ha samlat samman, scannat och framkallat så ska albumet göras. Jag kommer att skriva texter på LOerna också men det som läggs ut här blir utan text, jag vill inte lämna ut andra människors historia. Men bilderna bjuder jag på, de har sin historia att berätta de också. Just den här från 1936.

tre starka kvinnor

Som en klumpig fågel faller den en gång välbärgade, stränge och snudd på despotiske, fadern ned från flamboyanten där han har suttit och väntat på sin dotter. Norah, som vuxit upp med sin mamma i Frankrike och där har utbildat sig till jurist, är kallad till sin far i Senegal för att hjälpa till när brodern hamnat i svårigheter. Hon är en av de Tre starka kvinnor som vi får möta i Marie Ndiayes roman som byggs upp av tre berättelser, tematik och miljöer håller dem samman men de skildrar tre olika människoöden. Norah, Fanta och Khady är alla kvinnor som av olika anledningar befinner sig på resa, som flyttfåglar har de sina liv i Afrika och Europa, de är alla på sitt sätt fångna i eller mellan olika kulturer. Fåglar är följeslagare till de tre kvinnorna och för mig representerar de några av de egenskaper som gör kvinnorna starka. Duvorna kuttrar kärlek och omsorg, ormvråken slår med kraft, kråkorna är tilltufsade men kraxar ändå och hönorna pickar idogt vidare medan glidflygaren är fri.

Kvinna nummer två som vi får möta är Fanta som har följt med sin franske man till ett land där hon vantrivs och i den sista texten som är skriven nästan som en lång dikt möter vi Khady, en barnlös änka som skickas iväg från sin mans familj för att ta sig till Europa. Hennes berättelse är den som berör mig mest av de tre, med en rulle slitna pengar i trosorna försöker hon med hjälp av människosmugglare ta sig till ett bättre liv. Hon hamnar i beroendeställning och måste betala på det enda sätt som hon kan. Hennes kamp för att behålla värdigheten går som ett mantra genom den korta texten. "Jag är jag, Khady Demba, unik och nödvändig för sakernas naturliga ordning i världen."

Marie Ndiaye har skrivit en mycket vacker och tankeväckande roman om kvinnor och mäns roller i det senegalesiska samhället, drömmen om Europa, rotlöshet och utsatthet. Det är också en roman om förändring och hopp: Norah tar plats i trädet bredvid sin far och maktbalansen är en gång för alla i gungning, Fanta söker kontakt med en äldre granne som kan vara hennes väg ut ur isolering och depression och Khady Demba återfår sin värdighet när hon i bokens allra sista rader ser en fågel glidflyga mot friheten och hon vet "att hon var den där fågeln och att fågeln visste det."
Intensiv och lågmäld, totalt uppslukande, det är ett gott betyg!

måndag 22 november 2010

triss i damer!

Augustpriset delades ut i dag och det blev för första gången någonsin tre kvinnliga vinnare. Grattis till utmärkelserna Yvonne Hirdman, Jenny Jägerfelt och Sigrid Combuchen! Kul med pris till duktiga kvinnor, mindre kul är att jag haft Spill - en damroman i min hög länge och inte läst den. Tänk vilken tajming det hade varit att blogga den just idag. Ja, tänk om. Får se fram emot att skriva om Tre starka kvinnor istället. Hittills har jag läst om två av dem och det är uppslukande. Tankar kommer snart på en blogg nära dig.

bokbloggar.se

Hos bokbloggar.se kan du titta in och kika runt bland alla de senaste inläggen. Ett riktigt skönt ställe att strosa kring på om man vill upptäcka nya bloggar. Nu fyller de 1 år och ger alla sina medlemmar möjligheten att vinna en present. Klart man vill ha presenter! Särskilt när det är böcker... Håll nu tummarna för att jag vinner ett presentkort på 1000 kr!

tematrio - obehagligt bra


Skriv om tre böcker som du tycker är obehagligt bra uppmanar Lyran. Jag börjar genast att fundera över några kandidater. Det börjar med två romaner där barn far illa, det berör mig extra mycket, och avslutas med ett folkmord.
1. Älskade Syster av JC Oates handlar om lilla isprinsessan Bliss som blir mördad och hur mordet påverkar familjen. Framför allt hörs Skyler, broderns röst. Det är en otäck historia om en dysfunktionell familj som jag inte kunde sluta läsa.
2. Beskrivningen av hur den unga tonårsflickan Kambili hunsas i religionens namn satte sig i mitt minne. Hon är huvudpersonen i Chimamanda Ngozi Adichies Lila Hibiskus som utspelar sig i Nigeria. Det är också em roman om konflikterna mellan det moderna och det traditionella, mellan vetenskapen och tron och en underbar beskrivning av hur en flicka växer upp.
3. Den otäckaste bok jag läst, det skrev jag om Nattens Inre tidigare i somras. Och det tror jag nog att jag håller fast vid. Det är en förfärande rå bild av folkmord och hur människorna som blir kvar hanterar fasan. Den utmanar min världsbild med passiviteten som lösning. Leonora Miano har skrivit den psykologiskt nästan obegripliga romanen som utspelar sig i ett fiktivt afrikanskt land.

söndag 21 november 2010

konsten att tala med en änkling

Jonathan Troppers underhållande roman om Konsten att tala med en änkling skriver jag om på Enbokcirkelförallas blogg! Välkomna dit.

två karameller på en LO!


tystnaden andas koncentration

Brasan är tänd och vi sitter alla runt borden. Utomhus är mörkret kompakt, bara ljuslyktorna vajar i vinden. Tystnaden är stillsam, det är kreativiteten och skapandet som får alla att hamna i en djup koncentration. Bort från vardag och stress - bara vara just nu och just här. Skönt.

koltrastarnas lycka


De röda juläpplena hänger på trädets grenar frostnupna och alldeles hur vackra som helst i det vita landskapet. Snön har gjort att fåglarna söker sig till huset och hittar en allldeles egen godisbutik. Rött och runt och gratis. Välkomna alla koltrastar till Köleröds vinterskafferi!

fredag 19 november 2010

gokväll!

Får väl outa att jag ibland tittar på Gokväll på fredagar. Det är förstås bok och filmtipsen som lockar och jag blev så glad när de valde att lyfta fram en afrikansk författarinna. Irene Sabatinis roman Pojken på andra sidan blev rekommenderad och det är verkligen en läsvärd bok. Det är en välskriven och spännande berättelse om kärlek, ras, kolonialism, utveckling, traditioner och en lite osäker flickas utveckling till en självständig kvinna. Lär mer HÄR!

fredagsspaning

Med mobilernas framfart så har sättet att samtala med varandra i telefon helt klart förändrats, min egen lilla ungdom svarar inte ens alltid utan ska man vara säker på att komma fram så får man SMSa. Och vart har hälsningsfrasen tagit vägen? (låter misstänkt lik Jonas Hallberg nu...) Flera gånger de senaste veckorna har jag på spårvagn och på jobbet hört hur samtalet bara börjar direkt, det ringer och pang på. Idag hände det mig. Jag ringer och den som svarar börjar samtala direkt - så ovant det är men kanske en alldeles naturlig utveckling. Inte behöver man presentera sig, när det ringer så ser man foto på den som ringer i displayen och det kan näppeligen vara någon tvekan om vem det är. Är det likadant på chatsidor osv där man skriver tilll varandra, sällan några hej? I SMS är det i alla fall ofta pang på budskapet. Undra om det är ett tecken i tiden som kommer att bli standard i alla samtal? Jag undrar lite försiktigt, vart tog hälsningsfraserna vägen?

torsdag 18 november 2010

uppmuntran?

- Mamma, du är snygg. Med lite bättre självförtroende och en ordentlig cleevage så skulle du bli en riktig pantertant!

Det fanns en tid när man blev kallad puma...

lilla himlafågel

Den börjar så där bra som bara en JC Oatesbok kan: En suggestiv titel, en ung flickas längtan efter sin pappa, saknaden över en familj och i skuggan ett brott. Titeln ligger insprängd i en en sång som ligger som ett soundtrack till boken.

"Well love they tell me is a fragile thing
It´s hard to fly om broken wings
I lost my ticket to the promised land
Little bird of heaven right here in my hand"

Referenserna till den lilla fågeln återkommer bland annat som en beskrivning av den unga kvinna som mördats och det är inget tvivel om att kärleken i romanen är ett bräckligt ting för både vuxna och ungdomar. Kärlek och hat, styrka och svaghet finns där på sidorna.
Hur kan det då komma sig att jag läst i snart två veckor och faktiskt nu väljer att inte läsa klart? Efter att ha läst mycket av JC Oates så känns den här romanen som den är skriven på autopilot. Ännu en vända i dysfunktionella familjer, brottsmisstankar som förpestar många människors liv och allt satt i en avlägsen småstadsmiljö där människorna inte ser möjligheter att förändra sitt liv. Nu läser jag inte till slut, vilket faktiskt är mycket sällsynt, så jag vet inte om de sista 150 sidorna bjuder något annat men det jag läst hittills räcker. Kanske var det så att jag inte riktigt var på humör eller så var det så att det här är en av Oates svagaste på länge?

ännu ett gott tips!

Hur många gånger har jag inte befunnit mig i situationer som jag verkligen har undrat över hur just jag hamnat där? Att se ut som man förstår håller ju så länge man kan hålla klaffen. Eftersom jag har svårt att sitta lugnt i båten så kan det hända att jag ibland blir sorgligt avslöjad. Men att se ut som man förstår eller lyssnar funkar ofta. Mycket ofta. Ännu en härlig magnet från Lisa Tofft. Jag tycker verkligen det är mysigt charmiga bilder med roliga och träffsäkra kommentarer! http://www.lisatofft.se/

onsdag 17 november 2010

bokgeografi - mexiko

Jag ser alltid fram emot att resa ut i världen med Enligt O men denna vecka går jag bet på att bidra. Det får bli att ta del av andras tips istället. Läser sorgligt lite böcker från syd och mellanamerika. Utvecklingspotential helt klart.

en herrans massa ompa ompa

Termometern står på - 1.7 grader och ett ufo har landat på andra sidan ån. Det sträcker upp sina lysande antenner mot novemberhimlen och jag står i min balkongdörr och ser hur trafik och människor strömmar till i det perfekta fotbollsvädret. För att jag skulle välja träningslandskamp mot Tyskland IRL när man kan sitta bekvämt i värmen skulle det behövas en herrans massa ompa ompa och en match som gällde något. Och sidenlångkalsonger. Om jag bara hade haft sidenlångkalsonger så kanske jag hade gått över ån. Eller inte.

tisdag 16 november 2010

följare?

Nu har jag lagt till funktionen följare - det skulle vara kul att veta vilka ni är som tassar omkring här på bloggen. Ni är ju cirka 100 per dag... Lämna gärna ett avtryck!

hönan eller ägget?

Just nu funderar jag mycket på elever i behov av särskilt stöd, det kan gälla kunskaper i matematik eller svenska, sociala eller motoriska färdigheter. Frågan som jag återkommer till är vad som är hönan och vad som är ägget: skolan eller svårigheterna? Eller har skolan rentav orsakat svårigheterna? Hur kan undervisningen bedrivas så att alla når målen? Vem vet? Inte jag. I allafall inte idag.

det händer nu

På måndag är det dags att dela ut Augustpriset och en av de nominerade ungdomsböckerna heter Det händer NU skriven av Sofia Nordin. Läs mer på Enbokcirkelförallas blogg!

måndag 15 november 2010

små svagheter

En av mina små svagheter är vackra paket, och idag kom ett på posten. Jag är ju inte särdeles bortskämd med dylika så jag gläds. Undrar om brevbäraren blir lite extra glad av att leverera också? Ser fram emot att läsa innehållet.

förnyelse är ordet

Förnyelse går som ett mantra genom medierna idag. Jag har hört många tankar om hur det skulle kunna gå till och påminner mig om valspråket för kommunen där jag jobbar. Med ett läge precis vid den forna gränsen ståtar kommunen med en ointaglig fästning (inga vidare jämförelser görs härmed med det stora partiet...). "Med hjärtat i historien och blicken i framtiden" hoppas kommunen hjälpa sina invånare till ett rikt och gott liv. Det tycker jag låter bra - en god grund inför förnyelse.

tematrio - titelefternamn

Äntligen en tematrio där jag kan bidra! De senaste omgångarna har inte alls passat mig men uppdraget som Lyran ger denna vecka är att tipsa om tre romaner med efternamn i titeln. Skönt att vara på banan och tipsar genast om tre titlar som representerar tre olika faser i mitt läsliv.
1. Familjen Moskat skriven av Isaac Bashevis Singer får representera min sena tonårsläsning. Jag fullkomligt älskade de myllrande släktkrönikorna och jag läste dem under det året då jag arbetade i en judisk familj vilket gjorde mig extra nyfiken på kulturen. I Familjen Moskat får läsaren möta en judisk storfamilj i Warsawa från sekelskiftet fram till krigsutbrottet. Singer fick Nobelpriset 1978 och jag kan rekommendera många av hans titlar.
2. King Lear av William Shakespeare får representera mina engstudier under tidigt 90-tal. Jag var väldigt fascinerad av Shakespeare under en period och fick t o m för mig att läsa en litterär specialkurs om engelska 1500 och 1600-tals författare. Hmm, det känns avlägset. Hur som haver så är Kung Lear sedd som en av de främsta av Shakespeares tragedier, kungen bestämmer sig för att dra sig tillbaka från tronen och ska utse sin efterträdare. Han kräver av sina tre döttrar att de var och en ska bevisa att de älskar honom mest. Som det sig bör i en tragedi så uppdagas sanningen allt för sent och ett välkänt citat ur pjäsen är:
"Gråtande kom vi till världen.
Vi gråter för att vi kommit hit
till denna skådeplats för narrar."
3. Carl-Johan Vallgren slog mig men häpnad med sin roman Kunzelmann & Kunzelmann
och den får representera mitt nuvarande läsande som mest handlar om att läsa nyutkommen litteratur, jag försöker att kolla av vad som kommer och läsa det som verkar intressant. Vallgren ställer i sin roman många frågor om vad som är äkta kontra falskt både vad gäller konst och i livet. Det var den första bok jag bloggade om så den får en liten extra fanfar!

söndag 14 november 2010

att tala med ugglor på ugglors vis

Sitter och skriver rapport om barn i matematiksvårigheter. Förstår precis att det är av största vikt att man uttrycker sig tydligt och stringent men hur omständligt får det bli? Inget utrymme för tolkning eller missförstånd, en vetenskap som är mycket evidensbaserad verkar vara extra känslig... Får ta till ytterligare en bild ur Nalle Puh som hjälp på vägen. Att tala med ugglor på ugglors vis och med de lärde på latin. Ska det vara nödvändigt?

Jerusalem

Under några veckor framöver kan man se Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning på Världskulturmuseet här i Göteborg. Utställningen vill diskutera tro och sexuell läggning och den innehåller foton av uttryck för samkönad kärlek tagna på olika platser i Jerusalem. Bilderna kommenteras av utdrag ur de tre heliga skrifterna Koranen, Thoran och Bibeln och innehållet har blivit mycket omskrivet och starka reaktioner har väckts. Säkerheten har stärkts kring bilderna och utställningen kommer nu att visas endast tre veckor. När jag läser om utställningen känns den som en kommentar till min läsning av Nawal el Sadaawis roman Den stulna romanen där hon bland annat diskuterar synen på kvinnan utifrån citat ur de tre skrifterna. Hon konstaterar att det från första stund varit männen som styrt och satt normen för vad som passar sig eller inte. Handlar det om tro eller makt? Googlar man Sadaawis namn kommer där upp allehanda hatsidor och likadant med Elisabeth Ohlson Wallin. De ska båda ha all cred för sitt mod att ifrågasätta och undersöka vilka normer som gäller i vårt samhälle. Genom sina bilder och texter, som kan uppfattas provocerande, petar de på våra grundläggande värderingar om trosfrihet och människors lika värde. Starkt jobbat!

bokbloggsjerkan är här igen!

Genom att hoppa runt till många olika bokbloggar så får man upptäcka nytt och höra många röster om en och samma fråga som har anknytning till böcker och läsande. Alltid lika spännade att se vad andra skriver och denna vecka var ämnet riktigt engagerande för mig. Tack Annika som fixar till en mötesplats!
Hennes fråga är:
ANVÄNDER DU ETT BETYGSSYSTEM? OM JA, HUR SER DET UT? OM NEJ, HUR GUIDAR DU DINA LÄSARE TILL VAD SOM ÄR ”BRA” RESPEKTIVE ”DÅLIG” LITTERATUR?
Jag använder inte något betygsystem i min blogg, jag tycker att det känns onödigt och ganska irrelevant. Jag skriver om böcker jag läst på ett personligt sätt, ofta skriver jag mycket lite om handlingen utan länkar istället till någon som skrivit om den eller ett förlag. Det jag vill förmedla är mina tankar om boken, associationer och kommentarer till historien eller samtiden. Nästan alltid skriver jag om språkhanteringen och dispositionen av berättelsen men där finns inga tvång. Olika genrer har olika sätt att hantera berättelsen och alla läsare är olika. Det som passar mig just idag kanske inte passar dig imorgon... Därför har jag inga betyg i mina inlägg. De som läser dem får helt enkelt avgöra själva om just detta boktipset passar mig just idag.

lördag 13 november 2010

fredag 12 november 2010

torsdag 11 november 2010

som man frågar...

Som man frågar får man svar heter det ju. Jag gillar den lilla fågeln från Lisa Toffts atelje - han har definitivt rätt inställning! För det är väl en man den här fågeln? Inte kan väl en kvinna tänka så!

dags att sätta ned foten

Jag har funderat och funderat över hur man ska kunna klara att sköta sitt yrkesliv på den tid som är avsatt och med de givna förutsättningarna. Det kluriga i den ekvationen är att avgränsa sig, kunna se möjligheter i svårigheter och samtidigt acceptera ett halvdant resultat utan att drabbas av stressinfarkt. Jag gillar mitt yrke, jag gillar att vara kreativ, jag gillar att läsa och skriva och det borde finnas plats för allt det. Det handlar om att sätta ned foten och inte acceptera krav och arbetsuppgifter som är orimliga och att ha förmågan att se det möjliga i det omöjliga. Det är inte lätt, känner mig ibland som noshörningen som rusar fram - log gott när jag såg den här bilden som kommer från African Animals ABC. Ännu är jag, tack och lov, inte lila iallafall, det räcker det att dottern är just nu.

den stulna romanen

"Jag känner att jag offrat mitt liv för trivialiteter" säger Bodour som lever ett medelklassliv i Kairo och genom hela romanen får läsaren känslan av att hon lever sin lögn. Hon har blivit bestulen på det liv hon skulle velat leva, frigjord från konvenansens och religionens krav tillsammans med sin ungdomskärlek och deras gemensamma barn. Nu blev det inte så, den unge mannen fängslas och torteras till döds för sina politiska åsikters skull och dottern lämnas vid vägkanten. Dottern växer upp med en styvmoder till en stark och självständig kvinna - en hyllad artist. Bordour gifter sig med en passande äldre man och inrättar sitt liv som litteraturkritiker på universitetet. Dottern inom äktenskapet följer sina föräldrars förväntningar och blir skribent trots att hon inte alls har lust. Dessa båda döttrar får vi också följa i Den stulna romanen. Romanen som titeln syftar på är den som som Bordour skriver i hemlighet för att försöka få fatt på sin sanna historia men romanens sidor tycks försvinna. "Hur många gånger hade denna roman stulits från henne? Hur många gånger hade hon återfunnit den, skrivit den och sedan blivit av med den igen?"
Nawal el Saadawi har skrivit en mycket frispråkig roman som undersöker frågor kring kvinnlig sexualitet, mäns övergrepp på kvinnor både psykiskt och fysiskt, kvinnornas utsatthet och begränsade möjligheter. Hon behandlar också religionens påverkan på kvinnornas liv och männen porträtteras inte särdeles sympatiskt. För mig var det en fantastisk läsupplevelde men det kräves att jag avnjöt den i små doser. Varje mening i boken var betydelsebärande och de olika samtalen och lagren krävde koncentration. Tid väl spenderad.

Lyran har skrivit klokt om romanen - läs gärna hennes tankar också!

jag tränar!

En ganska stökig musiklektion startar med pissevåta kläder i kapprummet, småkonflikter på väg till samlingsringen och ytterligare tjafs...En tålmodig fröken påpekar att nu är det dags att sitta stilla och vara med på lektionen. Ett ögonblicks lugn, gitarren lyfts, låten börjar och plötsligt ser jag i ögonvrån hur gossen som sitter precis bredvis mig lägger sig raklång fram och börjar göra armhävningar.
- Ursäkta, men vad gör du?
- Tränar...
- Ok - bra idé.

onsdag 10 november 2010

bokgeografi - danmark

Dags att resa med böckernas hjälp igen! Denna vecka tar turen oss till Danmark. Jag gillar många danska författare så det var verkligen svårt att välja men Enligt O ställer frågorna och jag svaren:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Danmark eller är skriven av en författare med anknytning dit.
En spännande roman som jag läste i somras var debutanten Kim Leine. Kalak betyder en riktig man på grönländska och det försöker huvudpersonen Kim att vara. Det är inte så lätt att ha ett ansvarsfullt jobb, ha en trasslig barn och ungdom och dessutom vara en präktig familjefar.
2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Danmark. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Sommaren innehöll ett sommarskönt bokbyte - i det gröna paketet fick jag Vi, de drunkade, en tegelsten skriven av Carsten Jensen. Först var jag lite skeptisk eftersom mycket ordrika romaner ibland nästan kväver min läsning men den vann i längden. 4 generationers män från Marstal och deras öden och äventyr, se det är i sanning en härlig roman.
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Danmark, som du inte läst, men är nyfiken på.
Jag ser fram emot att läsa Peter Hoegs senaste roman - Elefantskötarnas barn. Ända sedan Fröken Smilla, De kanske lämpade och Kvinnan och Apan har jag tänkt mig att jag ska läsa honom igen. Gillar hans berättarstil som ofta tar upp mycket allvarliga ämnen i en smått otrolig form.

tisdag 9 november 2010

det var säkert tråkigt

Känslan av att glömma hänger ständigt över mig. Med mycket som far runt i huvudet, många möten med människor och intryck så snurrar jorden ibland alldeles vilse. Tur då att man kan påminnas med hjälp av en klok tanke. Tänk att min bokvän hittade en liten magnet som passar precis, jag blev mycket glad och surfade genast till http://www.lisatofft.se/ för att se resten av sortimentet. Det visade sig att Lisa driver en ateljé i Kivik med shop och webshop där hon säljer massor av fint. Ett sån' guldgruva för presenter stora som små. Tack bokvännen för magneten och för tipset på shoppen och framförallt tack för påminnelsen - har jag glömt något så var det säkert inget viktigt, eller om det var viktigt så var det nog tråkigt... Glömt är glömt - kommer aldrig tillbaka!

nej, nej, nej ta inte mig!

Bockarna Bruse håller år efter år! Idag har vi haft en riktigt härlig kreativ dag i klass 1A med troll högt och lågt. Vi har gjort stentroll och läst folksaga om pojken som åt ikapp med trollet. Trollmatte som bestod i problemlösning och så bockarna förstås. Vi läste, dramtiserade, sjöng och så gjorde vi serier! Små tandlösa sex och sjuåringar slängde sig i fritt fall ut i Creaza på våra en-till-en datorer. De jobbade med miljö, karaktärer och pratbubblor hur koncentrerat som helst och det var fantastiskt att se. Jag kunde smyga in skrivutveckling precis på deras nivå och de blev så nöjda med sina serierutor. Kul, javisst! Kunskap, javisst! Kvalitet, javisst!

måndag 8 november 2010

tack snälla bokvän!

Underbar härlig grön påse låg i min brevlåda idag. Det var pocket och påhittpåsen som anlänt hit till Vädursgatan. Massor av gott att smaska på, pyssel och två härliga pocket. Dotterns första kommentar var: det ser man på handstilen att innehållet är trevligt och så rätt hon hade. Kommentar två: att du kunde få två böcker som du ännu inte läst? Båda har jag tänkt mig att läsa men det har inte blivit, nu får jag en liten knuff i rätt riktning. Brasa och landet till helgen... Extra tack också för det mysiga kortet med min bokväns tankar. En underbar magnet låg i paketet också, den får jag scanna in och visa ordentligt imorgon. En påprickenAnnamagnet var det som jag ska ha på jobbet till viktiga papper. Hmm. Tack än en gång min bokvän!

understundom något inspirerad av modern konst...




modernt på moderna

Vandrar genom salarna på Moderna och dras till ett verk. Det är Kajsa Dahlbergs Ett eget rum/Tusen bibliotek där hon har lånat alla exemplar av Virginia Woolfs Ett eget rum (1929) på sveriges samtliga bibliotek. "A Room of Its Own" är en feministisk klassiker som lästs av och engagerat många. Hon har sökt genom alla exemplaren och fotokopierat alla understrykningar och kommentarer som lånare skrivit i marginalerna. De har hon sedan sammanställt tillsammans med ursprungstexten till en ny version av boken som tryckts upp och nu säljs. Det slår mig att konstverket liknar en bokcirkel eller ett seminarium och hur det skulle kunna dokumenteras. Klottrarna har i vissa fall kommenterat varandras kommentarer, de olika läsarna har fastnat för olika stycken i texten och det liknar nästan en facebookcirkel...Skillnaden är väl att tekniken nu gör det möjligt för alla att klottra i böckerna samtidigt och läsa varandras klotter genast. Praktiskt!
En intervju med Kajsa kan man läsa här.

underbara ulle

Måndagmorgon i november - det tarvar något uppiggande! Är så glad över min huvudstadsshopping - ett par nya ulle som ska värma mina fötter på jobbet. Ja, erkänner att det är tantvarning att gå igång på ett par innetofflor men det glada randiga i sulan kan ju muntra upp vem som helst. Till och med en hösttrött fröken!

söndag 7 november 2010

premiären avklarad

Nu är den gjord. Premiären som bokbrutta hos En bokcirkel för alla. Puh - det var en pärs med nytt bloggverktyg och allt. Titta gärna in!

vilda svanar - tre döttrar av Kina

1991 skrev Jung Chang den roman som för många är en klassiker och som används av många som en introduktion till landet inför en resa dit. Jag läste den i början av nittiotalet och berördes mycket av hennes historia. Det är en personlig bok som berättar om Jungs mormor (konkubinen) hennes mamma (revolutionären) och hennes egen historia (akademikern). Hon berättar om tre generationers kvinnor på ett sätt som gör att man inte kan värja sig. Mitt i boken finns några sidor med foton på de människor som omtalas och det gillade jag mycket, ansiktena gjorde det lättare att ta till sig att det här är fiktion med verklighetsbakgrund. Sägas ska att Chang lämnade Kina 1978 och numer lever i England och det hon berättar är hennes och hennes släkts persoliga historier sammanflätat med beskrivningar av Kinas utveckling under 1900 talet. Det är ingen officiell historieskrivning även om många av de skeenden som hon beskriver faktiskt har sitt ursprung i verkliga händelser. Omslaget är gult och det lärde jag mig igår representerar makten, det var kejsares färg under Ming och Qingdynastin. Den kejserliga familjen i Kina betraktades som i rakt nedstigande led härstammande från solen, som var helig, och därför hade kejsaren och hans söner ensamrätt att bära gult. Hos Jung Chang får döttrarna av Kina också rätt att få sina röster hörda klädda i kejsarens färg. En bok att läsa och begrunda.

museitankar

Besöket igår på Östasiatiska museet gav många nya tankar som snurrar i skallen. En av dem handlar om storhetsvansinne - det tycks mig som kejsaren Qui Shi Huangdi, den första kejsaren av Qui och Mao hade en del gemensamt. Jag kan alldeles för lite om kinesisk kultur och historia för att dra några större växlar på denna jämförelse men jag kan konstatera att de båda var män med storslagna planer. Ett längre inlägg om biografin Mao- den sanna historien av Jung Chang får jag återkomma med men nu till den förste kejsaren av Kina. Qui Shi Huangdi regerade 221-210 f.Kr. och var den som efter 550 års krig mellan olika folkgrupper enade sex stora kinesiska stater till en enda stat. Han införde gemensamma lagar för riket och standardiserade mått, vikter och mynt. Han anpassade skriftspråket för att få till engemensam skrift i hela riket och han var också den som förstärkte och sammanfogade äldre försvarsverk till Kinesiska muren vilket idag kan verka som en omöjlig uppgift. Dessutom skapade han en replika på en stat under jord för att garantera honom evigt gott liv med floder av kvicksilver och fåglar i strandkanten... På vems bekostnad kan man tänka? Människorna som byggde terrakottaarmén var slavar och hantverkare, enligt wikipedia så uppskattas det ha tagit 700 000 arbetare och hantverkare 39 år att färdigställa gravområdet. Mao genomförde på 50 talet det stora språnget där Kina skulle bli en industrialiserad stat, insamlingen av järn och metaller ledde till den stora svälten där många miljoner människor svälte ihjäl... Storstilade planer med förödande konsekvenser.

Gårdagen var verkligen ett besök som lockar till att ta reda på mer om det stora landet i öster - Mittens rike.

en dag - one day

Em och Dex, Dex och Em, så heter huvudpersonerna i One day. Den är skriven av David Nicholls och det är en underhållande, kvick och charmig berättelse om två ungdomars möte. De träffas den 15 juli 1988, samma dag som de tar sin examen och de känner båda att något speciellt har hänt dem. Edinburgh 1988 inleder och Edinburgh 2007 avslutar och däremellan kommer det som kallas livet. Varje år just den 15 juli får vi läsare kika in i deras respektive liv och i Nicholls skriver om dem på ett sätt som gör att det känns som jag lär känna dem. Rappa dialoger, ironi och ordvitsar gör att jag småler - dessutom passar ju miljöerna och tiden in i mitt eget liv. 1987 bodde jag i England och året därpå var jag själv förstaårsstudent på uni och 2007 var jag just fyllda 40, en hel del som passar på pricken alltså. På omslaget finns citerat två av mina favoritförfattare i genren: "Big, absorbing, smart" (Nick Horby) och "Incredibly moving" (Marian Keyes) och jag kan inte annat än hålla med. Härlig läsning!

lördag 6 november 2010

trainspotting?

Åker tåg och hänger mig åt kändisspotting. 2 medelålders herrar på väg - en till domarbåset på spåret och en arg snickare på väg att tala om för ännu ett par att de måste samarbeta... Är detta det som kallas trainspotting?

snacka om åldersnoja

Alla vill till himlen men ingen vill dö. Det gällde även kejsaren i Kina , så till den milda grad att han sände jungfrumöer över haven för att hämta hem örter som skulle garantera ett långt liv. Om kejsaren mot förmodan ändå skulle stryka med så förberedde han sig grundligt inför livet efter detta. Vad sägs om en armé i naturlig storlek, vagnar och hästar, husdjur, tjänstefolk, hustru samt konkubiner? I terrakotta då men ändå...Har sett en spännande utställning i dag i huvudstaden, rekommenderas varmt! (bild kommer när jag lärt mig sköta den här makalösa manicken som kallas android) :)
Edit hemma i datorns hägn: Om här finnes någon teknikintresserad läsare som kan förklara för mig hur jag ska blogga bilder med min android så Feel free! Enlighten me!

fredag 5 november 2010

Dreams from My Father

Hej vad det går i associationerna i den här bloggen - tankebana: amerikanskt val - presidentens hustru - George W Bush memoarer - boken om vår monark - amerikanska valresultatet - Dreams from My Father.
Lite speciellt var det att läsa Barack Obamas text sommaren 2009 när han hösten innan blivit vald till USAs president, boken skrevs ju långt därinnan och känns därför mycket ärlig. Här möter vi en man som vet hur det är att växa upp som färgad i en vit omgivning med en far som nästan inte alls är närvarande. Han berättar medryckande om sin barndom och hur hans uppväxt formade honom till den vältalige, intelligente och engagerade medmänniska som vi möter. En av de starkaste minnena från boken är när Obama reser till Afrika för att träffa sin släkt och kanske främst sin farmor, hon som fostrat sina barn till att vilja utbilda sig, men som vilar trygg i sin kultur. Att vara trygg är något som hon vill förmedla till sin sonson och det är efter besöket i Afrika som han väljer väg i livet. Han beskriver hur han vill förändra levnadsvillkoren i Chicago så att människor ska kunna ta till vara sin egna inneboende styrka. Hans slagord i presidentvalskampanjen kändes äkta: Make a difference - vote for change!
Dreams from My father är en mycket viktig bok att läsa för alla som är intresserade av USA och dess samtidshistoria. Obama skriver på ett lättläst och intressant språk och självklart blir biografin som slutar när Obama är i knappa 30 årsåldern ännu mer spännande när jag vet hur historien faktiskt fortsätter. En färgad man med ett muslimskt namn som amerikas president. Vilka odds hade det haft för 50 år sedan?

osynlig

Jag läste Paul Auster i somras, sträckläste faktiskt. Där fanns något i Invisible som gjorde att jag ville läsa vidare men när jag hade läst färdigt så var jag mest irriterad. Irriterad över Austers "von Oben" perspektiv, det känns som han raljerar med läsaren och mest vill visa vilken fantastisk finurlig författare han är samtidigt som han kämpar mot åldersnojan och minsann ska skriva explicita sexscener. Klubben för inbördes beundran för de initierade alltså. Nu recenseras boken eftersom den svenska översättningen just har kommit och jag läste SvD idag. Vi tycker ganska lika recensenten och jag men vi uttrycker oss kanske inte likadant. Det är de sociala mediernas styrka. Många röster kan och får höras också i litteraturvärlden! För några veckor sedan gick debattens vågor höga om recensenter och bokbloggare (ex hos Lyran) och jag önskar att det finns plats för alla som lyfter fram och främjar läsande, alla som vill diskutera litteratur, alla som faktiskt älskar att läsa. Inga klubbar för inbördes beundran här inte!

torsdag 4 november 2010

drottningen nästa?

I veckan läste jag ut presidentens hustru - det är inte utan att det verkar finnas stoff tillräckligt för att skriva en liknande roman om vårt kungahus. Det är inte utan att det möjligen kan finnas vissa likheter... Undra hur många blad som skulle behövas vändas då?

ord som inte ryms

Ord som inte ryms i min egodag är "stoffträngsel", "implementera" "målstyrning" "kunskapsmatris" och "inkluderande arbetssätt". Tackar som frågar!

en egodag?

Hur skulle en egodag se ut för dig? Det är måhända en av frågorna som Tomas, samtalscoachen som vi mötte på fortbildningen i veckan, skulle ställa för att få mig att tänka till? Jag som egentligen har hur mycket tid som helst att förfoga över känner ibland frustration över tidens räcka till eller inte. Då säger jag ofta lite slarvigt, om jag bara hade en egodag då och då så skulle det kompensera. Men vad är då en egodag? Just idag handlar det om att läsa tidning och bok, byta däck på bil, städa och putsa fönster, tvätta, blogga och surfa, fixa pocket och påhittpåse och skicka den, promenera till hagabadet för helkroppsmassage och sedan se handboll i lisebergshallen. Det är verkligen en egodag - jag gör nytta som gör att jag kan ha egostunder resten av veckan också, jag skickar en gåva för att det är kul att ge och få, jag får lite lugn för kroppen och stimulans för knoppen. Det är EGO för mig!

onsdag 3 november 2010

nästan vuxen

Riktigt höstsugen på att pyssla blev jag idag - pratade med mina scrapkompisar om den perfekta sysselsättningen när regnet öser ned. Det finns bara två val för mig: läsa eller pyssla? Vänta på bekräftelse om att vi kommit med på scrapkryssen också förstås! Hoppas, hoppas... Så länge får jag bjuda på en gammal LO med ett riktigt fint foto. P de Vries heter fotografen!

bokgeografi - Skottland

En av mina allra mesta favoriter i bokbloggsvärlden - Enligt O ordnar resor ut i världen och denna gång styr vi kosan mot Skottland. Tanken är att man ska fundera över tre olika frågor:
1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Skottland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
SeaOtters gambolling in the wild, wild surf är en härlig ungdomsbok som är skriven av den skotska författaren John Bennett. Den handlar om Felix 16 år som i all stressen kring sin framtid plötsligt befinner sig på en resa runt jorden... http://www.randomhouse.co.uk/vintage/minisites/seaotters/trailer/
2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Skottland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Få skotska dikter känner jag till men stroferna
"O my Luve's like a red, red rose
That’s newly sprung in June;
O my Luve's like the melodie
That’s sweetly play'd in tune."
finns där på plats i minnets labyrint. Författaren Robert Burns var en skotsk romantiker
som levde på 1700-talet och han skrev många dikter som tonsattes. Bl a nyårsklassikern "Auld Lang Syne".
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Skottland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Har just börjat läsa One Day av David Nicholls så den diskvalificerar sig. Därför får det bli Ian Rankin. Jag har ju sett den hårdkokta TV serien som baserar sig på hans böcker och jag gillar hans kommissarie Rebus. När jag googlar honom får jag upp en härlig hemsida. Där kan man tom ladda ner en app med Rankins guide to Edinburg!