Inte en enda punkt eller styckesindelning utan en löpande text uppdelad av kapitel och kommatecken. Ja, formen i Ett piggsvins memoarer är ovan och krävde koncentration av mig. Dessutom var bildspråket och tankevärlden ovana så boken fick läsas i korta koncentrerade stunder - inget för den trötte. Piggsvinets monolog till det uråldriga baobaträdet berättar om hur han varit dubbelgångare till en människa. Mannens otäcka handlingar har styrt också piggsvinets och när mannen dör får piggsvinet äntligen möjlighet att tala om alla sina funderingar. Det handlar om människans föreställning att de är skapelsens krona men också om hur djuren i hans egen värld har hirarkier och ledare som allsmäktigt styr sin flock med hot om uteslutning ur gemenskapen som straff. Detta är en riktigt svart satir där alla raser får sig en släng av sleven, vem kan egentligen se sig som förmer än någon annan? Alain Mabanckou är född i Kongo Brazzaville och en av alla författare med afrikanskt ursprung som kommer till bokmässan nästa vecka och jag ser mycket fram emot att höra hans tankar om boken som jag fann spännande att läsa. Turligt nog uppträder han på torsdagen då jag ska gå!
DNs recension som fick mig att klicka hem boken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!