Ida Jessen är en av författarna i Danska Akademien och aktuell med boken Doktor Bagges anagram, andra boken om paret Bagge. Förra boken En ny tid bestod av Lillys dagbok, hon som senare gifter sig med Vigand, som berättar sin historia i Doktor Bagges anagram.
Som lärare var det naturligt att fråga varför Jessen valt att göra Lilly till just lärare. Hon berättade att yrkesvalet kom senare och att den lilla byn där Jessen själv vuxit upp var den viktigaste inspirationskällan. Eftersom det under det tidiga 1900-talet öppnades en friskola i närheten och den pedagogik som genomsyrade den var så typiskt för den nya tiden hon ville skildra, blev yrkesvalet naturligt. Bildning på ett nytt friare sätt i en ny tid. Lillys karaktär blev som en prisma för den nya tiden som är på väg, där formandet av samhället och tankarna om frihet går hand i hand.
Lilly får bara arbeta ett kort tag som lärare innan hon gifter sig och den roll som blir störst i hennes liv är den som fru, inte som lärarinna. I 22 år ger hon Vigand Bagge allt och hennes dröm att möta barn och lära dem saker försvinner, drömmen blir istället att bli sedd av sin man, att få vara det viktigaste i hans liv. Idealismen försvinner i längtan efter kärlek och bekräftelse.
Varför väljer hon då den mycket äldre doktor Bagge? Troligen för att han finns där och för att han vill ha henne, säger Jessen. Lillys kärlek, den man som hon förälskar sig i, är inte fri och han gifter sig med en annan. Genom att sjunga på deras bröllop tar Lilly avsked och samtidigt gör det att bryter samman.
Att doktor Bagge friar till Lilly handlar i mångt och mycket om att rädda henne från en skandal. Han tror att hon är gravid. I sin vilja att hjälpa fångar han henne istället i ett äktenskap som inte verkar särskilt lyckligt. Hon kämpar hela tiden för att få hans kärlek och han skjuter henne ifrån sig. Inte heller är han villig att ge henne ett barn och som läsare vet vi inte riktigt om de har en fysiskt förhållande eller inte. Lilly är dock tålmodig och finns vid sin mans sida och Jessen påpekar att tiden inte gav utrymme för någon att kräva lycka, det är tålamod som gäller. Man accepterade det liv man fått och kräver inget annat. När maken så dör slipper hon hoppas på hans kärlek. Hon handlar, hon reagerar och hon lever vidare.
Jessen ville att det skulle sluta bra för Lilly och i slutet av En ny tid, när maken dött och hon får en ny chans till lycka, anar vi en ljusare framtid. I Doktor Bagges anagram får vi så doktorns historia och Jessen berättar att det inte var meningen från början. Hon hade tänkt skriva en bok, men hennes mamma ringde och bad henne skriva om doktorn. Hennes mamma tog henne med på en lång biltur och bland annat hamnade de på kyrkogården, där fann de en grav med fem syskon från byn som alla dött samma dag. Där var platsen som doktor Bagge började ta form.
Hon började skriva i tredje person, men det fungerade inte och hon bestämde sig för att istället skriva i jag-form. Eftersom Jessen var tämligen säker på att han var den sorts person som inte skulle skriva om sig själv frivilligt var hon tvungen att lura honom och så kom idén med att en redaktör på en tidskrift skulle vända sig till doktorn och be honom dela med sig av sina erfarenheter. Så kom bokens form till. Jessen berättar också om att hon har en lång process där hon gör research och därefter så hittar hon karaktärernas röst och sedan är själva skrivandet en ganska snabb process. Jessen beskriver sina karaktärer som människor som berättar sin historia för henne, som lever ett eget liv och som hon måste lyssna på.
När doktor Bagge själv berättar om sitt äktenskap så önskar han inget hellre än att hans hustru skall vara fri, på det viset är han en modern man men han är samtidigt en mycket tyst man. Han talar inte med henne utom om praktiska ting och han visar inte på någon uppskattning. Han sätter någon slags ramar och sedan så ska Lilly själv fylla livet men det är inte så vi är vana att se ett äktenskap. Han vill inte besvära henne med sina bekymmer, inte ens när han förstår att han är dödligt sjuk. Han vill att hon skall vara fri från honom och det som han bär med sig. Man kan läsa att han har haft en svår uppväxt och vi vet inte vad som format honom till den man han är, är han homosexuell eller finner han fysisk beröring otäck? Hans liv som student i Berlin antyds men man vet inte vad som egentligen föregick där. Lillys dröm om en familj ligger hela tiden som en klangbotten i boken och han blir så ledsen när han förstår att Lilly inte är gravid den gången. Varför det inte blir några barn vet vi inte riktigt heller. Ida Jessen säger att hon har frågat honom men han svarar inte. Han är en man som fullföljer sina plikter oavsett och han lever för sina patienter, folkbildning och att förbättra levnadsstandarden för människor ute på landsbygden. Han vill förvalta sitt liv. Men han förmår inte att ge Lilly ett barn. Doktor Bagge är en man som styrs av att göra gott, göra goda handlingar. Han är en man som gör gott men han är nödvändigtvis inte en god människa och den tanken är främmande för oss som lever idag. Han är praktiker och hans fru är idealist.
Både En ny tid och Doktor Bagges anagram är texter där man får veta ganska lite om vad som försiggår ute i den stora välden. Kriget kommer och går men det visar sig knappt i dagboken eller i doktorns anteckningar. Köpenhamn är lång borta, livet är det lilla och Ida Jessen var inte alls lockad att ta in samtiden i böckerna. Hon ville bygga sin berättelse på de enskilda människornas historia och på det som hon fann i arkiven, hon ville gräva i den lilla byn.
Långsamt berättade, lugna och stillsamma böcker som blir så lästa som de här är så de kanske fyller ett behov hos oss snabba samtidsmänniskor. Är Ida Jessen så färdig med den här berättelsen? Finns där något mer som hon vill undersöka i samma miljö?
Hon tänker sig att kanske skulle det kunna bli en roman om Erlend, folkhögskoleläraren, han verkar vara en god människa och Jessen ser det som en utmaning att skildra det goda i litteraturen. Historien är konflikt, det skriva ofta om men det goda skrivs för sällan fram. En annan person som finns i periferin i de båda romanerna är sköterskan fröken Neergaard som är den enda som doktor Bagge vänder sig till. Det får vi se, just nu är Ida Jessen på gång med en samtidsroman men kanske blir det historiskt snart igen.
Stort tack till Historiska Media som förmedlade kontakten med Ida Jessen.
