söndag 24 maj 2015

nu bokcirklar vi igen!

NU är FB-cirkeln i full gång. Häng på!

på tal om att försöka vidga sin värld en smula


börjar väl här ...


Man ska väl börja en läsutmaning någonstans - varför inte i hyllan?
Jag lägger fram fyra hyllvärmare som får bli en god start.

världslitteraturen - vart blev ni av?


Jag har totalt tappat farten med min läsning av världslitteratur, hittills i år har jag bara läst böcker från drygt 20 länder och väldigt få av dem utanför Europa och Nordamerika. Så kan det ju inte fortsätta. Sommaren får alltså bli lite mer världstillvänd, jag utmanar mig själv att läsa böcker från ytterligare minst tio länder under de tre sommarmånaderna. Kan det gå? 

Hanna på Feministbiblioteket ska försöka att läsa mer världslitteratur i sommar, så ska jag. Hur är det med dig? Hänger du på? 

lördag 23 maj 2015

hönan som drömde om att flyga - en vacker allåldersbok

Hwang, S - Hönan som drömde om att flyga - 13061412Hönan som drömde om att flyga heter Knopp och hon sitter i sin bur och blir allt mer nedstämd. Hon har värpt ägg efter ägg och hon har inte ens fått känna det lena skalet mot sin näbb, än mindre ruva fram en egen liten kyckling. Hon blir så ledsen att hon slutar att värpa och som den sjuka höna hon är så slängs hon på komposten. Det är bara så turligt att hon har ännu några krafter kvar och kan leva vidare. Livet i frihet är dock inte lätt, hon möter svårigheter. Djuren på gården vill inte ha med hönan att göra, hon blir utstött och längtan efter ett barn blir allt starkare. En dag hittar hon ett övergivet ägg i en vassrugge och när den lilla bruna ungen kläcks är lyckan stor.

Den här fina lilla allegoriska sagan är en otroligt vackert illustrerad berättelse från Korea som handlar om de universella tidlösa frågorna. Vilket pris har friheten? Hur klarar man sig om man inte har någonstans man får höra till? Kan man älska en unge fastän den inte ser likadan ut som man själv? Kan man leva lyckligt trots att den man älskar lämnar en?

Lyrans Noblesser har också skrivit. 

fredag 22 maj 2015

fredagspaus

å kära nån!

Skriver lite om Nalle och hans vänner på Kulturkollo idag.

den gränslöse - Jussi tillbaka i full form

Den gränslöse är bok nummer sex i serien om Avdelning Q och jag var först tveksam till om jag skulle lyssna på den. Stefan Sauk är inte min favorituppläsare och jag har tyckt att serien gått lite i stå. Min invändning mot Jussi Adler-Olsens böcker är att de är alldeles för långa, att kriminalhistorierna är för konstruerade och våldet ofta är onödigt och orealistiskt.


Varför ens lyssna då? Jo men, Den gränslöse är 18 timmar lång och kriminalhistorien är som alltid både invecklad och ganska långsökt men det är samtidigt en riktigt bra kombination mellan samspelet i utredningsgruppen Q och det ouppklarade mord som de får på sitt bord. Det hela börjar med att telefonen ringer i polishuset i Köpenhamn, en polis på väg mot pension på Bornholm ber Carl Mörk och han team om hjälp. Han har under många år försökt att klara upp ett dödsfall med en ung flicka. När köpenhamnspolisen inte lyssnar beslutar polisen på Bornholm sig för att skapa så mycket uppmärksamhet kring fallet att det inte går att undvika att undersöka det igen. Så rullar själva handlingen igång.

Det som gör att jag fortsätter läsa Adler-Olsen är att han undersöker fenomen i det samtida samhället genom att skildra några männsikor mycket ingåeende. Han gräver och rotar i människors liv på ett sätt som nästan kan kännas obehagligt emellanåt. Han skönmålar inte människornas motiv och behov av att höra till och han väjer inte för att tränga in i de mörkaste och smutsigaste hörn av det mänskliga psyket. Det både lockar och skrämmer. För mig personligen så var Den gränslöse en av de bästa delarna i serien hittills. Det här är dock en deckarserie som man ska läsa i ordning - en del av intresset handlar också om att följa polisgruppens utveckling från ett gäng mycket extrema individer till ett utredningsteam som löser de svåraste kalla fallen i landet.

torsdag 21 maj 2015

grattis Pippi!

Hade jag nu varit något mer organiserad så hade jag förstås haft ett fint hyllningsinlägg till Pippis ära på lut. Det har jag nu inte så det får räcka med:

Grattis!