torsdag 21 februari 2019

pingvinkvartetten - vi bubblar idag!


Boulders beach - Godahoppsudden
Idag ska vi bubbla igen och det ska bli fint att träffa mina fina bokklubbare. Som en liten hommage till temat "pingviner" så kommer här en påminnelse som den charmiga bilderboken Pingvinkvartetten - fyra sydpolare på äventyr i New York. Alltså, pingvinpapporna tröttnar på att stå och ruva äggen och bestämmer sig för be ge sig ut på musikturné. Ska de spela gama is-bitar? Nej de ska ta sig en tur till NY och spela jazz- Den musik som passar för coola killar. Om nu bara inte äggen hade kommit bort i bagagehanteringen ...

Fler böcker på pingvintemat är När isarna smälter, Mitt liv som pingvin, Döden och pingvinen och inte kan jag förbigå favoriten Pingu. Alltid Pingu.





onsdag 20 februari 2019

shelfie!

Visa mig din bokhylla så ska jag säga vem du är ...
Kulturkollo uppmanar oss till shelfie! 


härskare från haven - historiskt från Sydafrika




Härskare från haven av Wilbur Smith är en historisk äventyrsroman som utspelar sig precis runt tiden när Holländarna bygger ett kastell för att försvara den lilla staden på stranden i Table Bay. Över allihop tronar Taffelberget och det ostindiska kompaniet behöver ha en plats där de kan bunkra färskvatten och färska grönsaker. Just att Wilbur Smith har varit noggrann med de historiska detaljerna och att han t ex berättar om hur de planterar ekar är delar som jag gillar med den här berättelsen. Engelsmännen porträtteras som smarta pirater som med list tar sig fram, slavhandeln är på gång att ta fart och slavarnas kunskaper om de regionala grödorna,viltet och annat som gör att de vita kolonisatörerna kan överleva i den okända naturen. Det är äventyr och lättläst som sig bör, tyvärr så har Smith också valt att lägga till halvpornografiska scener med jämna mellanrum och det kanske hör till genren (jag tänker mig Grottbjörnens folk eller Outlanderserien som är liknande upplagda) men det tillför inte särdeles mycket till berättelsen. Vad jag förstått så är det här en av alla böcker om medlemmarna i familjen Courtney och de utspelar sig alla i Sydafrika. Det var intressant och lättsam läsning som passade bra några dagar efter att jag lämnade Kapstaden.






tisdag 19 februari 2019

kåda - ett danskt tips

Månadens språk hos Ugglan och Boken är danska! 


repris från onsdag 18 april 2018

kåda - Ane Riel


För mig som är uppvuxen i kanten av en stor barrskog räcker det att jag läser ordet Kåda för att jag ska kunna känna doften. Syrlig, söt och stark och när den stelnar så kan en myra eller annat småkryp bli inkapslad för evigt i den. I Ane Riels hyllade roman så är den lilla flickan Liv inkapslad i en familj och i ett liv som blir allt mer galet. Det är bara det att för Liv är det hennes vardag. Romanen börjar med att fadern kväver farmodern på julaftons morgon, och därifrån får vi följa i en familj i fritt fall. Den lilla gården med djur och julgransplantering blir allt mer vanskött, skräpet staplas så att fönstren täcks och på övervåningen ligger modern så tjock att hon inte kommer ut ur sängkammaren. Liv lever i en fysisk och psykisk misär som man mår direkt illa av att läsa om. Fadern tappar greppet om verkligheten och ensamheten och utsattheten för barnet Liv är total.

Hur och varför man saluför den här boken som en spänningsroman det övergår mitt förstånd. Visst inleds hela boken med ett mord men annars är det mer än allt annat en fantastiskt välskriven roman om en dysfunktionell familj på den danska landsbygden. Otroligt gripande och mycket läsvärd!

älskade vanten!




Man kan undra hur många gånger jag använt Vanten i min undervisning. Många, är svaret och den här gången var det en lite annan uppgift. Varje gång man jobbar har man en ny grupp med nya behov. Den här gången jobbade vi med kronologisk ordning och återberättande både muntligt och skriftligt. Vi läste, ordnade sekvensbilder, skrev ird, dikterade text, skrev egen text och alla elever var så nöjda. Med fröken Jeanette sjöng de ockå Haren han sitter på skaren. Klassiker som jag själv sjungit många gånger under min skoltid. 












måndag 18 februari 2019

Gryning över Kalahari - ständigt aktuell

Jag har tillbringat ett par veckor i Sydafrika och under resan tänkte jag ofta på Lasse Bergs böcker om människans ursprung i Kalahariserien. Gryning över Kalahari är den första som kom 2010 och den är fortfarande mycket intressant. Finns just nu i storpocket på bokrea! 55 kronor! 



repris från lördag 26 juni 2010

starkast vinner eller?

Ett efter ett åker de stjärnspäckade landslagen ur fotbolls-VM och lagen med samarbete, organisation och motivation hänger kvar. Precis som det alltid varit att de som samarbetar vinner eller? Läste för flera år sedan Gryning över Kalahari av Lasse Berg. Under våren sändes dokumentären i TV med samma namn och där visar Berg på "hur människan blev människa". Han sammanfattar resor och samtal med vetenskapsmän kring människan utveckling. Hans reportagebok kan tolkas så att den lilla arten människan faktiskt kunde överleva och sprida sig tack var att de som var starka kunde samla och jaga, bära hem bytet och sedan dela med sig. Att den lilla populationen på några tusen individer, spridda över en stor del av afrikanska kontinenten, kunde kommunicera med bilder och tecken och på så sätt hjälpa andra att hitta mat och bostad. Samarbete, osjälviskhet med utrymme för de med specialtalanger - ungefär som ett riktigt bra landslag i fotboll?
Omslagsbilden föreställer baobabträd - de träd som enligt myten växer åt fel håll med rötterna upp och kronan ned. De besitter en annan viktigt nyckel till hur människan kunde överleva. Förmågan att planera och att kunna tänka längre fram i tiden. Baobabträdet har en ihålig stam som fylls med vatten när det regnar på savannen. Sedan fungerar det som vattenreservoar resten av torrperioden. En otroligt vacker omslagsbild till en mycket läsvärd bok!

flygtid = filmtid




Jag är urdålig på film. Jag trivs inte på bio och ser hellre TV-serier som jag streamar hemma men så sittår man på ett flygplan i 12 timmar. Och kan inte sova en blund. Då hinner man se filmer. Vilken tur att det dessutom fanns filmer som jag verkligen velat se :-)

Först ut var The Kindergarten Teacher. Maggie Gyllenhaal spelar en förskollärare som egentligen skulle vilja vara poet och när hon upptäcker en sällsynt gåva hos en av hennes små elever så blir hon helt förtrollad. Närmast besatt av pojken som har förmåga att skriva/tala fantastiska dikter. Tänkvärt om att ta tillvara talang och hur lätt det är att helt tappa kompassen när man hittar något man hett eftersträvar. Mycket sevärd!



Film nummer två var Bohemian Raphsody och den behöver väl ingen presentation. Så bra att jag nästan grät där i flygstolen, mitt i natten med bara stjärnor utanför fönstret. Jag har inte lyssnat på Queen och jag hade bara en vag idé om Freddy Murcerys liv men det spelade ingen roll. Fantastisk film. Punkt.



Ibland ska man låta bli att se filmen när man läst boken och lite så var det med Nick Hornbys Juliet, Naked. Nu är jag smått förtjust i Ethan Hawke (O, captain. My captain ni vet ...)  och visst är filmatiseringen charmig med alla ingredienser som en skön romantisk komedi skall ha så mitt betyg är sevärd. Men boken är bättre.





söndag 17 februari 2019

läsning passande till Sydafrikaresa - några boktips


Det var inte så många som var intresserade av litteratur på resan och jag fann väl ingen precis att prata böcker med (förutom Olle, vi pratade om Nelson Mandelas bok och Kjell som tipsade mig om Wilbur Smiths äventyrsromaner) så här kommer stället ett inlägg. Som ni vet så läser jag mycket från kontinenten och alla inlägg samlar jag under taggen Afrika. 510 inlägg finns där att läsa och de allra flesta är bok- eller författartips. Hur som, 510 inlägg kan ingen läsa så jag tänkte plocka ut några godbitar för den som är hugad att läsa från söder om Sahara. Jag köpte tre romaner skrivna av sydafrikanska författare på resan och snart skall jag recensera dem, i väntan på det så kommer här en liten lista med lästips. Jag skriver här bara om sådant jag själv läst, listan är alltså högst personlig. 

Fyra nobelpristagare får inleda. Av Nadine Gordimer kan jag rekommendera allt men kanske ändå Burges dotter som nyligen kommit i storpocket är en av de bästa eller En sons historia? Måsteläsning är det i allafall. Sedan ska man läsa Doris Lessing också, Gräset sjunger tycker jag är en bra början. Av J.M. Coetzee så tycker jag Onåd är mycket bra. Hans Pojkår och Ungdomsår är också fina skildringar av att växa upp i landet. Sedan läste jag ju Nelson Mandelas En lång väg till frihet på resan. En gripande självbiografi som hör till allmänbildningen.

Några klassiker sedan som på många sätt påverkat litteraturen och som många nutida författare förhåller sig till är Allt går sönder av Chinua Achebe och Mörkrets hjärta av Joseph Conrad. Ngugi Wa Thiong'o har skrivit många mycket bra romaner och hans självbiografiska Drömmar i kriget skugga är en bra ingång till hans författarskap. 

Tre författare som skriver på Afrikaans får bli ett eget litet stycke. Marlene van Niekerks Agaat är verkligt bra läsning, André Brinks produktion likaså. Jag tror att den roman jag bäst minns är Kräftorna vänder sig. Sedan kan man bara inte missa Deon Meyers kriminalromaner som utspelar sig i landet. Så mycket man lär om Sydafrika genom dem, och så spännande de är! Devils Peak är en bra början. 

Samtida författare då? Ja, Chimamanda Ngozi Adichie har väl ingen missat. Hon är en så stor megastjärna som man kan bli som afrikansk kvinnlig författare och hennes TED-talks är episkt bra. I Nigeria finns många författare som hittat till Sverige de senaste åren och Chigozie Obiomas Fiskarmännen är en av dem jag verkligen vill tipsa om. Teju Cole en annan. Imbolo Mbue, Chinelo Okparanta, Yaa Gyasi, Ayobami Adebayo och Gaël Faye är andra författare från länderna söder om Sahara som jag läst det senaste och särkilt vill jag tipsa om Fayes roman Litet land. Har man missat Novellerna Tropiska fiskar av Doreen Baingana och Sorgesång för Easterly av Petina Gappah så påminner jag här om dem också. Gappahs roman Memorys bok är förresten också helt suverän. Vill man läsa lite mer lättsmält så är förstås serien om Damernas detektivbyrå, Alexander McCall Smith, charmig och just nu lyssnar jag på Wilbur Smiths äventyrsromaner om familjen Courtney. Spännande och lättläst. 

För barn och tonåringar brukar jag tipsa om Nelson Mandelas sagobok som är både charmig och sedelärande och Kopano Matlwas böcker för unga vuxna är underbara. Coconut är så fin!

Det här inlägget kan bli väldigt långt så dags att avrunda. Alla böcker och författare jag nämnt finns att söka på här på bloggen så kan ni läsa mer om varje bok. Hoppas läslusten kommer smygande!   

fredag 15 februari 2019

Taffelberget - vilken slutkläm!


Man kan undra om jag var riktigt klok när jag bokade den här resan ... På allvar. Den här linbanan upp på Taffelberget var inte att leka med men har man börjat resan i stil med att övernatta ensam i ett tält med åskan blixtrande utanför och storm som slog i tältduken så ska det väl avslutas med att stå i en snurrande gondol. Som gungar.

Jag stod alltså vid kanten av gondolen och fotade. Notera! 
Väl uppe på berget var det vidunderlig utsikt åt alla håll och vi såg varför Taffelberget fått sitt namn, det var verkligen platt där uppe. Floran var spännande och jag är så glad över att vi klämde in utflykten fastän det var avresedag. Så värt!

Jo, jag var med på den här resan. Här kommer rapporteringens enda bildbevis på det.
Tack Kjell som knäppte. 
Man kunde tydligt se att Kapstaden numer till stor del ligger på utdikad havsbotten
och att strandkanten varit bra mycket högre. 

Resans godaste kaka. Morotskaka! 
Dagobertmacka med pastrami och karamelliserad lök
blev resans sista måltid. Mycket god. Mycket bra slutpunkt.
Att man sedan skall resa nästan 20 timmar för att komma hem förtränger man.


torsdag 14 februari 2019

pingvindags!


På Boulders beach fick vi se den stora kolonian med afrikanska pingviner. Detta helt fascinerande djur som är så sävligt och klumpigt på land och så helt anpassad till vattenliv. Det var en riktigt varm dag och vi såg många pingviner stå vända mot vinden med öppen näbb för att få så mycket svalka som möjligt. De ruvar också sina ägg enträget, de skyddas mot den starka solen och förhindras på så vis att dö. När de ruvade var de ensamma, annars verkar de var ett socialt släkte. Som någon besökare sa så är det samma ras som vi har i Slottskogen men jag må säga att det här var något annat som upplevelse. Så fint! Och så fint att se att de verkade tämligen oberörda av alla besökarna. 




Godahoppsudden - där två hav möts


Vägen från Kapstaden till Godahoppsudden körde vi på Atlantsidan och det var en slingrande och smal väg som gick utefter bergets kant. Bilden är tagen från bussen, men ni kan förställa er vila scenerier som passerade. Känslan var lik den som jag hade när vi åkte söderut från Monterey i Kalifornien. The most scenic road in the world har några aspiranter men den här ligger absolut med på listan. Chapman's Peak var höjdpunkten men det var helt spektakulära vyer (och en liten mur eller några vitmålade stenar som barriär mot stupen ...)
Sandstränderna tar aldrig slut. 




Linbanan upp till fyren på Godahoppsudden gick inte så då får man gå.
 Inga problem om inte de stora och aggressiva babianerna hade vaktat.
De var så påflugna och riktigt läskiga. 





Det blåste såpass att jag knappt kunde fotografera.
Ett litet försök blev det. Försökte mig också på en selfie. :-)





pälssälar vid Duiker Island

Med båt från Hout Bay.


En koloni pälssälar som lekte runt båten och solade sig på klipporna. 



På vägen tillbaka in mot hamnen simmade delfiner bredvid. 

Stockfish lossades inne i fiskehamnen. 


Och solen har sin gång

Solnedgång i Kapstaden. 

MOCAA - Modern konst av högsta klass i vacker miljö



Vid Victoria och Alfred Waterfront i Kapstaden har en privatperson byggt om en gammal silo och gjort ett fantastiskt spännande museum för modern konst. Samlingarna var både permanenta och tillfälliga och det var många konstnärer som var nya för mig. Länkar till Zeitz MOCAA här så kan ni läsa mer!





In the midst of chaos, there is opportunity av Mary Sibande. 

Videoinstallation som var förtrollande.
More Sweetly Play the Dance av William Hentridge.
Tänk er högtalare och musik till och en animation som vandrar över skärmarna. 


Dissolving Continents av El Anatsui


Robben Island - ett ställe som man inte glömmer

Båtturen ut tog en halvtimme och sedan var man del av en
organiserad rundtur med buss. 

På Robben Island internerades man om man var politisk fånge, några fångar som begått andra brott låstes in i en separat byggnad men huvudsakligen var det politisk aktivitet som straffades. Kommunister och anhängare av ANC var lejonparten av fångarna och jag blev så tagen av vår guide som berättade om sina upplevelser i fängelset. Han hade själv suttit där och hade under ganska lång tid tjänst i köket. Just köket blev en sambandscentral för motståndsrörelsen i fängelset. Maten distribuerades och då kunde meddelanden smygas med. Fångarna var helt isolerade från omvärlden och kunde vis minsta handling som inte var godkänd sättas i isolering på vatten och bröd. Med sinnrika system för att kommunicera, som ihåliga tennisbollar med meddelanden och nedgrävda meddelanden i trädgården kunde t ex Nelson Mandela få hjälp av vakter för att få ut t ex delar av manuskriptet till En lång väg till frihet och att få se den lilla trädgården i verkligheten var fint. Cellen var oförändrad och också rummet där några av fångarna kunde studera. "Each one, tech one" var Mandelas och de andras motto. I fångenskapen skulle de utveckla sig och bli starkare människor. I cellerna där många av fångäran tillbringade lång tid, Mandela satt t ex 18 år i samma cell, fanns gripande och personliga texter som fångarna skrivit och också foton på några av dem. Det här är 80 och 90-tal. Nutid.





Del av det grymma straffet var att man kunde se Kapstaden,
frihet så nära och helt onåbart. Klicka gärna på bilden så ser ni den bättre.