"Jag känner att jag offrat mitt liv för trivialiteter" säger Bodour som lever ett medelklassliv i Kairo och genom hela romanen får läsaren känslan av att hon lever sin lögn. Hon har blivit bestulen på det liv hon skulle velat leva, frigjord från konvenansens och religionens krav tillsammans med sin ungdomskärlek och deras gemensamma barn. Nu blev det inte så, den unge mannen fängslas och torteras till döds för sina politiska åsikters skull och dottern lämnas vid vägkanten. Dottern växer upp med en styvmoder till en stark och självständig kvinna - en hyllad artist. Bordour gifter sig med en passande äldre man och inrättar sitt liv som litteraturkritiker på universitetet. Dottern inom äktenskapet följer sina föräldrars förväntningar och blir skribent trots att hon inte alls har lust. Dessa båda döttrar får vi också följa i Den stulna romanen. Romanen som titeln syftar på är den som som Bordour skriver i hemlighet för att försöka få fatt på sin sanna historia men romanens sidor tycks försvinna. "Hur många gånger hade denna roman stulits från henne? Hur många gånger hade hon återfunnit den, skrivit den och sedan blivit av med den igen?"Nawal el Saadawi har skrivit en mycket frispråkig roman som undersöker frågor kring kvinnlig sexualitet, mäns övergrepp på kvinnor både psykiskt och fysiskt, kvinnornas utsatthet och begränsade möjligheter. Hon behandlar också religionens påverkan på kvinnornas liv och männen porträtteras inte särdeles sympatiskt. För mig var det en fantastisk läsupplevelde men det kräves att jag avnjöt den i små doser. Varje mening i boken var betydelsebärande och de olika samtalen och lagren krävde koncentration. Tid väl spenderad.
Lyran har skrivit klokt om romanen - läs gärna hennes tankar också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!