Stockholm Literature

Programmet är kommet.  Mums för en som gillar världslitteratur.
Nu gäller det att fundera över vad jag vill höra och vad jag ska läsa för att förbereda mig.

Ses vi där?

Nu har vi bubblat igen!

Dagens bubblarbok var en novellsamling och något skakig gick jag till träffen. Novellentusiasmen har väl varit sådär i bokcirkeln om man ska vara ärlig...

Hur som det var Kärlekx21 som vi skulle prata om och snart insåg vi att det här var något som vi alla gillat. Troligen första gången i bubblarna historia som vi varit så eniga.

Hade vi då några favoriter? Vi hade faktiskt hittat många som vi gillade. Det var spännande att läsa många olika författare från olika länder, texterna var lagom långa och det var härligt att läsa om kärlek. Ibland kan böcker från Afrika handla mycket om krig, elände, fattigdom och sjukdom. Den här samlingen gav en annan bild. Religionen är inte heller huvudspåret även om den finns där, istället är det kultur, livet och att kärlek kan se ut på olika vis som dominerar. Mat, kläder, miljö kändes främmande men men inte känslorna. De kunde vi känna igen. Vi blev förvånade att det förekommer förvånansvärt mycket frispråkig sex. Många av de kvinnliga författarna valde att ha en man i huvudrollen. Varför väljer man det? Boken i sig skulle kunna passa både för män och kvinnor men tyvärr så kanske titeln skrämmer bort en del manliga läsare. Synd. En reflektion som vi gjorde var att det inte var särskilt mycket fokus på utseende, till skillnad från västerländska berättelser. Lite befriande.

Lindas favorit: Modis brud

Sofies favorit: Nånting gammalt, nånting nytt

Annas favorit: Tropisk fisk

Beas favorit: Fiske i djupa vatten

Följ rådet att läsa dem en i taget. Lagom korta texter, inte särskilt romantiska skildringar av kärleken utan ibland ganska krass syn på relationen mellan man och kvinna. Kärlek kan vara många saker: Ett sätt att ta sig fram, få trygghet, besatthet, passion eller äkta kärlek. Vad nu det är? Finns alla sorters definitioner på kärlek i den här samlingen.

Vi enades om att det här är en samling som kan användas i undervisning både för nior och på gymnasiet. Mycket att diskutera när det kommer till kultur, kön, klass och begreppet kärlek. Det finns en fullmatad läsguide på världslitteratur.se som uppmuntrar att läsa med alla sinnen öppna. Den bjuder samtalsfrågor, länkar till recept och låtlistor bland annat. Perfekt! Boken är slutsåld mest överallt men en fågel kvittrade att det kan vara så att den kommer i pocket  snart. Super för både skola och bokcirklar.

Betyg: Klockren 4

Vi föreslår att vi ska ha en fast dag för möten under hösten. Förslag är tredje torsdagen varje månad. Nästa blir i såfall 18 september kl 18.30

revolutionsskrivarna - en bok av den arabiska världens tuffaste feminist?

Vi ska uppnå revolutionens mål med våra egna händer. Frihet är något man tar, inte något man får. Detsamma gäller rättvisa och värdighet.

Så lyder stridsropet i den kedja av kvinnoröster aom jag får lyssna till i Nawal el Saadawis Revolutionsskrivarna. Det är en roman som börjar och slutar på Tahrirtorget i Kairo och revolutionens vindar böåser över landet. Det är arabisk vår och kanske, kanske ska det här upproret mot diktaturen lyckas?

En av arbavärldens tuffaste feminister berättar med frenesi och ilska om ett samhälle som har lång väg att gå för att nå de demokratiska ideal. Dessvärre är det så mycket mer än bara möjlighteten att välja sin ledare som behöver förändras i det egyptiska samhället, klassklyftorna är massiva, jämnställdheten bara för de riktigt högutbildade, pressfriheten en chimär och brist på utbildning ett sätt att kväsa.

Särskit är det förstås kvinnornas röster som jag får höra i den här romanen, männen framställs genomgående som svaga, fega och självgoda. Som alltid i Saadawis böcker beskrivs det patriarkala samhället totalt naket och utan dekor. I grunden handlar det om kvinnans rätt till sin kropp, kvinnans rätt att styra över sitt liv och kvinnans rätt att göra sin röst hörd. När några av kvinnorna som jag får följa i romanen sedan hamnar i en position där de faktiskt kan påverka är frågan given, ska de föröka göra det inom systemet eller ska de välja att ställa sig i opposition? Genom hela boken diskuteras det dilemmat, vilken väg är mest framgångsrik? Kan man svälja sina ideal och förtränga utan att dö en smula?

Jag skrivit många, många inlägg om den karismatiska Nawal el Saadawi - läkare, kvinnorättskämpe och en ständig förespråkare för demokrati i Egypten. Lyssna på henne så förstår ni varför:

Littfest 2014

vinn Fyren mellan haven - pröva lyckan!

Vill du läsa en riktigt fin roman från andra sidan jorden? I min goodiebag från bokresan i april hittar jag ett exemplar av Fyren mellan haven. För att delta så skriver du en kommentar här på bloggen, två lotter får man om man också delar på FB eller bloggar på egen blogg. Skriv tydligt hur jag kan komma i kontakt med dig om du vinner. Sista chansen att vara med är på fredag den 16 maj kl 24. Vinnaren presenteras här på bloggen den 17 maj.

Lycka Till! 

tigern i Galina - vår nästa bubbelbok

Tigern i Galina av Téa Obreht är nästa bokbubblarbok. Den 14 maj ska vi ses för att babbla om Lindas val och nu har jag läst den liggande i solstolen i strålande vårsol. Jag kände direkt att det här kan bli en bok som antingen blir cirkelsuccé eller som faller platt. Den som inte gillar mustiga skrönor, symboler som återkommer och skildringar av människors överlevnadsstrategier i krig göre sig nämligen inte besvär här. I centrum av boken finns berättelserna och morfar, läkaren som upplevt både andra världskriget och inbördeskriget på Balkan. Hans dotterdotter är också läkare och hon beger sig ut på ett uppdrag, hon ska vaccinera barn som inte fått ordentlig vård under krigsåren. Just som hon gett sig av nås hon av beskedet att morfadern dött och det gör att hon börjar fundera på allt det hon upplevt med sin morfar, alla de berättelser han berättat och alla de besök på zoo som de gjort tillsammans. Det var alltid tigrarna som var höjdpunkterna på utflykten och skrönan om tigern som levde utanför morfaderns barndomsby och berättelsen om mannen som inte kan dö är centrala i den här romanen. 

Vad de står för ser jag fram emot att diskutera med mina bokbubblarkompisar. 

Ett är säkert, det här är en berättelse där det gäller att hänga med i svängarna. Som på en cirkus kastar sig Obreh mellan numren och det blir en riktig balansakt. Hon trollar fram än den ena skrönan, än den andra och jag försöker febrilt att få koll på både tid, plats och rum och eventuellt budskap. Vad vill Obreht egentligen berätta? Jag är lite osäker på det faktiskt - återkommer efter vår bokcirkel den 14 maj. 

Madeleine Pyks olja Tigertango såg jag i tidningen samma dag som jag läste boken och jag kunde bara inte motstå. Den är som klippt och skuren som illustration till den här färgrika och fantasifulla romanen.

babel, bokcirkel och en utlottning - 3 x Jhumpa Lahiri

Missade ni babel idag så tycker jag att ni genast ska klicka er in på Play och lyssna på en av de allra bästa författarna som finns just nu. Enligt mig då vill säga. Jhumpa Lahiri presenterar sin nya roman nyss utkommen på svenska: Sankmark. Den har nominerats till ett gäng fina priser och är en spännande bok med många olika teman, broderskap, exil och identitet är några. Min reflektion om den hittas här, vill du också vara med och prata om en väldigt bra text? Då är det dags att anmäla dig till vår FB-cirkel där vi börjar snacka nästa söndag. Häng på vetja!

Om du är sugen på boken så har jag dessutom ett exemplar att lotta ut. För att vara med i utlottningen så anmäl dig i en kommentar här, om du tipsar om cirkeln eller utlottningen på FB eller egen blogg så får du ytterligare en lott. Onsdag den 30 april kl 24 stängs utlottningen och torsdag den 1 maj meddelas vinnaren här på bloggen.

Passa nu på, kolla in babel, häng med på cirkeln och ta en lott. Väldigt bra bok. Möcke bra. Very good indeed.

när kejsaren var gudomlig

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka läste jag på min resa i Japan och sällan har väl plats och bok samspelat så väl. Liggande på ett hotellrum i Hiroshima och med atombombsminnesmärket framför ögonen så fick jag en påminnelse om hur grymt kriget drabbar många människor. Otsuka berättar i den här romanen sin egen familjs historia, hon skildrar på ett gripande vis hur hennes mors, morbrors, mormor och morfars liv förändras i ett slag när Pearl Harbour angrips. Från att tidigare haft ett välbärgat medelklassliv i det nya landet USA förändras allt. Misstänksamheten mot japaner frodas och FBI håller koll med sina register. Morfadern tas till fånga som spion, mormodern och de två barnen gör allt för att sudda ut sin identitet som japaner, teserviser slås sönder, kimonoer bränns och bara engelska ska talas i hemmet. Det hjälper inte, en dag kommer ordern, alla japaner ska skickas på interneringsläger till Utah. 

Henri Sugimotos bilder skildrar livet i interneringslägren.
På Japanese American National Museum finns hans bilder online.

Romanen är uppdelad i tre delar: innan lägret, under tiden i lägret och efter lägret och de olika berättarrösterna ger alla sin bild av händelserna. Morfaderns brev finns också med som en komponent och Julie Otsuka berättade i en intervju i Lundströms bokradio att just breven var en av anledningarna att hon började skriva den här berättelsen. Hennes familj hade aldrig riktigt pratat om upplevelserna i lägret och Otsuka kände ett behov av att veta mer. Utforska vad som hände och gestalta det på ett sätt som kunde sätta ljus på en del av den amerikanska historien som inte är särskilt välkänd och jag tycker hon lyckas mycket, mycket väl med sin ansats. Barnens intensiva upplevelser, moderns utsatthet och den brutne fadern, de är alla personer som stannar kvar i minnet och det som skulle kunna vara en sentimental eller bitter berättelse är mest av allt en skildring av hur den lilla familjen inte ger upp hoppet om att ses igen. Att livet ska bli som det en gång var, att de ska kunna leva ett gott liv. Att ställa klockan tillbaka.

Kvart över 8 den 6 augusti släpptes bomben över Hiroshima och kriget var snart efter det över. Lidandet tog ju ändå inte slut, krigsfångar från båda sidor utväxlades och det var inte lätt att glömma. En detalj som fick mig att googla direkt var att transporten av dessa fångar skedde med amerikalinjens kryssningsfartyg M/S Gripsholm som hade fri lejd. En vinkling på det hela som jag inte funderat så mycket på innan var tiden efter krigsslutet i USA. Otsuka beskriver hur japanerna som släpps ur lägren återvände till sina gamla bostäder med 25 dollar på fickan efter mer än tre års fångenskap och hur hela samhället behandlade dem som om de fortfarande var fiender. Lyssna nu på inledningen på boken, och läs den sedan. Anbefalles!

En annan roman som behandlar samma ämne är Hotellet i hörnet av bitter och ljuv - lura er inte på den smöriga titeln, den innehåller mer än romantik. Mycket mer. Självklart vill jag också tipsa om Vi kom över havet som är en roman om alla de kvinnor skickades efter som hustrur till japanska män som emigrerat till Kalifornien för att söka lyckan.

Novellen Diem Perdidi skrev jag om när den publicerades i Granta förra våren, den ger en liten hint om temat för nästa roman. 

tematrio: världslitteratur!

Berätta om tre intressanta texter från jordens alla hörn!

Idag är det världsboksdagen och Lyrans uppmaning känns alldeles väldigt passande. Som många säkert vet så har jag en speciell liten plats i hjärtat för litteratur från Asien och Afrika och självklart ska det bli tre bra tips.

Den blinde mannens trädgård av Nadeem Aslam
Mãn av Kim Thuy
Midaqq-gränden av Naguib Mahfouz

En politisk, en poetisk och en klassiker :-)

Om man gillar att få många tips på böcker från hela välden så kan man sortera upp mina inlägg utifrån världsdel. Där finns fler än 300 om Asien och fler än 300 om Afrika, inte lika många om böcker från Sydamerika som inte alls passar min smak lika bra. Påminner också om Vardagsrummet för världslitteratur på Bokmässan Community, där är alla välkomna att hänga som gillar böcker från hela världen. Och #världsutmaningen 2014 hur går det för er andra med den?

Nu så sätter vi fokus på bra böcker från hela värden, jag ska läsa Revolutionsskrivarna av Nawal el Sadaawi ikväll, vad läser du?

när kejsaren var gudomlig

När kejsaren var gudomlig heter Julie Otsukas roman som berättar om hur de japaner som bodde i USA när Pearl Harbour bombades fick sina liv förändrade. Recensionsdatum är inte ännu så jag sparar mig lite men jag kan försäkra att det här var en roman som passade extra bra att läsa i Hiroshima. Många perspektiv är bra. Många infallsvinklar är bra.

den gyllene paviljongens tempel

金閣寺

Själva de bokstavstecken varmed templets namn skrevs och själva ljudet av det ordet förlänade Det Gyllene Templet ett slags sagoaktig prägel som var inristad i mitt hjärta. 

Då jag såg de avlägsna fältens yta glittra i solskenet, kände jag mig säker på att det var en gyllene skugga som kastades av det osynliga templet. Yoshizapasset, som bildar gräns mellan Fukuidistriktet som mitt eget distrikt, Kyoto, låg rätt österut. 

I denna gyllene skugga befinner sig huvudpersonen i den här klassiska japanska roman. Mitt bokreafynd har legat som en juvel på bordet och har lästs i små portioner. Yukio Mishmas text är filosofisk och blottar en helt annan värld än vardagen i Göteborg. Bilden av det vackra Gyllene Templet finns som en ikon för den unge pojkens uppfattning av skönhet och lycka och när han skickas dit för att slutföra sin utbildning så ser han allt mer sin egen fulhet, sin fattigdom och sin otillräcknelighet och bränner slutligen i förvirring ned det 700 år gamla buddisttemplet. Romanen bygger på en sann historia och Mishima har förvaltat berättelsen väl, hans egen biografi är också den spännande. På wikipedia kan jag läsa:

Yukio Mishima (japanska: 三島由紀夫^?, Mishima Yukio), född 14 januari 1925 i Shinjuku, Tokyo, död 25 november 1970 i Tokyo, var en japansk författare, pseudonym för Hiraoka Kimitake (平岡 公威), tillika politisk aktivist med en egenartad form av nationalism och kulturkonservatism som agenda.

Född som son till en japansk statstjänsteman, antog Hiraoka pseudonymen Mishima för att dölja skrivandet för sin far, som inte hade mycket till övers för litteratur, och kanske också av andra skäl: hans genombrottsbok,Kamen no Kokuhaku (仮面の告白) (på svenska Demaskering, 1987), behandlar hans egen homosexualitet och hur han tvingas leva "bakom en mask" av normalitet för att undvika socialt stigma.

Politiskt tillhörde Mishima en falang av den japanska nationalistiska högern, och bildade 1968 den högerextrema traditionalistiska studentrörelsen Tatenokai. Den 25 november 1970 tog sig Mishima och fyra adepter in i japanska självförsvarsstyrkornas, Jieitai, östra kommandos högkvarter i Tokyo och bakband regementschefen. Mishima höll därefter tal, och försökte uppvigla soldaterna att göra uppror mot demokratin och restaurera kejsardömet. Efter talet drog han sig tillbaka till regementschefens kontor där han begick seppuku (rituellt självmord). 

Läs SvD s text om boken.

diskutera sankmark med oss!

Den 26 april kommer den fantastiska författaren Jhumpa Lahiri till Stockholm för att prata om sin nya roman Sankmark. Jag har läst den på engelska och saknade verkligen någon att prata med om den. Vill du vara med och diskutera en härlig roman tillsammasn med mig, Lyran och Bokmania?

Anmäl dig till FB-gruppen på studs. Boken finns ännu inte på svenska i handeln med beräknas komma i dagarna. Recensionsdag är först andre maj så det är ännu gott om tid att få tag i bok och börja läsa.

Hoppas vi ses på nätet!

kungens dag - roman från Marocko

Kungens dag är den  tredje romanen av Abdellah Taïa som översätts till svenska och den första av hans böcker som översätts till marockanens modersmål arabiska. Reaktionerna på den kan man läsa om i den arabisktalande tidningen al-akhbar, en artikel som jag tipsar alla om att läsa som gillar Taïas texter. 19 mars inleds dessutom filmfestivalen cinemAfrica i Stockholm och en av gästerna är just Taïa  som ska tala om sin film Frälsningsarmén. Min text om den romanen hittar man här - hoppas nu att det blir ett besök i Babel också för honom så att vi alla får chans att höra hans tankar om sin senaste bok.

För ja, det är ju faktiskt den nyutkomna boken jag ska skriva om i det här inlägget, en bok som marknadsförs med en text som låter: När Omar inser att Khalid har hemlighållit mötet med kungen, upplever han det som ett oförlåtligt svek. Han bestämmer sig for att hämnas. Klasskriget bryter ut, en strid på liv och död.

Nästan så att man kan tro att det handlar om en kriminalroman, och plockar man upp den här boken och förväntar sig det, så bli man troligen besviken. Kungens dag är en uppväxtskildring där jag får möta två tonåriga pojkar i den marockanska staden Salé. De inser allt mer att deras barndoms vänskap är omöjlig när de nu närmar sig vuxenlivet. Det här är en historia som berättar om hur upproret som finns inuti den unga generationen längtar efter att bryta sönder de bestämda mönster som kulturen, könsroller, klasskillnader och monarki upprätthåller. I romanen tycker jag att det tydligt märks att Taïa är en författare som också är filmare, han bygger upp scener, han berättar i korta klipp och blandar en utomståendes distanserade blick med närgångna ögonblicksbilder. Tempot är högt, scenerna avlöser varandra och samtidigt så blandas flera olika tidsplan, drömsekvenser och realistiska skildringar. Det gäller att hänga med i svängarna!

För att få en liten inblick i romanen kan man ta översättaren Håkan Lindquist till hjälp. Han skriver om sitt arbete med den här texten och Taïas tidigare romaner på sin blogg - spännande och så intressant att läsa hans tankar.

Brasilien berättar: Ljud av steg

Så är då FB-cirkeln om de 37 novellerna från Brasilien på väg att ta slut. Det är ett fantastiskt roligt och kravlöst sätt att läsa tillsammans det här med FB-cirkel, som ofta så går deltagandet och engagemanget både upp och ned men varenda novell har diskuterats av några medlemmar. För den som är lite osäker på hur det kan te sig att vara med i en FB-cirkel så fogar jag in ett exempel från ett samtal som påbörjades idag - vi pratar här om Navelsträngslikt av João Anzanello Carrascoza. Samtalen har berikat min läsning och gjort att jag har läst texter från ett språkområde och i en berättartradition som inte alls lockar mig egentligen. Stort tack alla som varit med!
Nu har vi då tillsammans läst ett antal författare från Brasilien och nästan alla är samtida. Det ska verkligen bli spännande att se om några av dem dyker upp på mässan i höst. Mina favoriter av alla texterna är nog mikronovellerna av Fernando Bonassi, har jag tur dyker han upp i Göteborg i september.

Som introduktion till samtida brasiliansk litteratur så tycker jag att den här samlingen från Tranan varit riktigt givande och på så vis kan den rekommenderas till var och en som ska gå på mässa i höst. Men det finns en anledning till att jag har sällsamt få inlägg om böcker från Sydamerika här på bloggen, sällan, sällan lockar det mig att läsa från kontinenten. Inte har jag blivit mer sugen efter den här antologin, det väldigt sällan min kopp te det där med symbolrika texter, med fantasteri och magiska inslag. Därför är jag extra tacksam för sällskapet på resan till Brasilien. Utan alla fina bloggisar att prata med hade den aldrig blivit av!

Läs gärna Patriks tankar om cirkeln, han har gjort en ambitiös sammanfattning.

vill du prata noveller med oss?

Oj så det blev. Ny novellcirkel på FB på gång - vill du vara med och prata noveller från en av Israels mest spännande författare så ansök till gruppen. 

Vi kör på studs eftersom rec-datum är den 19 mars och Keret kommer till Sverige sista veckan i mars.

Väl Mött!

burma boy - Biyi Bandele

Vägen till Bandeles helt fantastiska roman var minst sagt krokig. Jag lyssnade på en tillställning där det pratades om Chimamanda Ngozie Adichies bok Halv gul sol som nyligen blivit film - regissören till den hette Biyi Bandele och han satt i publiken - jag kände vagt igen namnet och började leta i min bokhylla - hittade ett bokmässefynd från Leopards monter - det var  burma boy. En liten roman som blivit liggande helt i onödan. Sällan har jag läst om krigets fasor paketerat på ett så både drabbande och underhållande vis!

Banana har tillsammans med sina äldre kompisar tagit värvning i den brittiska armén och de nigerianska tonårspojkarna utrustas med kulsprutor, fina uniformer med blanka metallknappar och egna, svarta kängor. I D-divisionen tränas de unga pojkarna, som helst springer barfota med kängorna som ett frihetens halsband, att delta i gerillakrig. De hamnar så småningom i Burma där de ska komma bakom japanernas linje, störa och förstöra och slåss för kung George. Chinditernas märke är det av en varelse med ett lejons kropp, en örns huvud, en drakes tänder, en åsnas öron och en orms stjärt. Livet i fält blir allt annat än värdigt och något så vardagligt som ett diarréanfall räddar Banana från att gå samma öde till mötes som många andra.

Det som gör den här romanen så härlig att läsa är hur Bandele lyckas förmedla den trettonårige pojkens blick på det här fullkomligt bisarra djungelkriget. Han bygger upp ett persongalleri med människor som alla har sitt sätt att överleva, humor svart som natten blandat med realistiska scener från kriget. Jag förstår att det ligger mycket research bakom den här romanen och på omslaget kan jag läsa att en del av skrönorna och flera av händelserna är hämtade från Bandeles egen fars historia. Han slogs, precis som Banana, för britterna i Burma. Jag kommer att tänka på att som det beskrivs i Mahfouz Midaqqgränden så kan jag tänka mig att alla de soldater som rekryterades från de kolonialiserade länderna såg den brittiska armén som ett sätt att få en utbildning, en ställning inom systemet och det måste känts konstigt att återvända till sina hemländer - från att ha varit jämlika soldater var de ännu en gång underlägsna afrikaner. Det är en av alla tankar som poppar upp i huvudet under tiden jag läser, bästa sortens bok i  min hand!

Den här mycket spännande boken som berättar om en, för mig okänd, del av andra världskrigets historia finns på rea hos förlaget - 49 kr!

Tror att Henrik skulle gilla - hoppas han läser mitt tips! :-)

årets kravlösaste utmaning rullar på!

Ni glömmer väl inte bort världsutmaningen? Några snabba har redan tipsat på communityn men det finna plats för många fler tips! Det här är en kravlös liten utmaning som handlar om att bredda sitt läsande geografiskt, ett nytt land eller tio - spelar ingen roll!

Läs böcker från så många olika länder som du vill under 2014 och skriv sedan ett liten blänkare på bokmässans community och tipsa oss andra. Era tips taggar ni med världsutmaningen 2014 och landet samt världsdelen som författaren kommer från. Jag själv kommer att publicera ett tips där och en längre text här på min blogg men man gör precis som man vill. Jag kommer att twittra under #världsutmaningen2014 också. 

Välkomna, häng nu med mig och hjälp till att sprida tips om bra böcker från hela världen!

#världsutmaningen2014

after dark - så ses vi igen Haruki

Hello darkness my old friend, I've come to talk with you again ...

After Dark  heter Efter mörkrets inbrott på svenska och det är verkligen som att återse en gammal vän när man öppnar en Murakamiroman. Intensivt, symbolrikt och i glipan mellan dröm och verklighet. Där utspelar sig alla hans romaner. Ungdomar i natten, jazzmusik, katter, fullmåne, systrar som valt olika vägar, unga män som är på väg mot vuxenlivet, vuxna som man inte riktigt förstår sig på, läderklädda skurkar och så den tighta kompositionen där allt hänger samman. Små detaljer i en fantastisk fabuleringskonst som i den här historien närmar sig science fiction. Vem är det egentligen som berättar och vem är vi? Det som jag saknar är en brunn, om man nu inte kan tänka sig att den djupa sömn som en av flickorna sover är den här romanens tillflyktsplats. Vägen ned i underjorden. Böcker och bibliotek är också ett återkommande tema hos Murakami och i den här romanen så möter vi flickan som bestämt sig för att tillbringa Tokyonatten på ett nattöppet café läsande en bok:

She reads with great concentration. Judging from her intent expression, the book might contain challenging subject matter. Far from skimming, she seems to be biting off and chewing it one line at a time. 

Ibland hörs rösterna om att Haruki Murakami skulle vara påtänkt för nobelpriset. Jag tycker inte han håller. Fantastiska berättelser, skickligt hantverk och ofta en oväntad tvist som belyser oss människor på ännu ett nytt sätt. Men, han upprepar sig den gode Murakami. Inte för att det egentligen stör mig, ibland är det riktigt härligt att hälsa en gammal vän välkommen tillbaka.

Pojken i boken spelar trombon och självklart är det Five Spot After Dark som är romanens soundtrack:

 Läs en intervju med Murakmi hos The Guardian. Sök på hans namn här på bloggen så kan ni läsa om alla de böcker som jag läst innan. Typ sju stycken eller så ...

älskaren - tanke tre

Så har vi gått i mål med läsningen av Älskaren, och som alltid var det intressant att lyssna på bokcirkeln inne hos Lundströms. Den här sista tredjedelen av romanen tyckte jag var sorglig och mycket vemodig. Avsked utan avslut, avresa utan hopp och den åldrande författarinnans blick på den ungdom som en gång var. Hon lämnar sin barndom för gott genom avresan med linjeångaren.

Vinden har stannat av och under träden råder det övernaturliga ljus som följer på regnet. Fåglar skriker för full hals, vansinniga, de vässar sina näbbar mot den kalla luften, de får hela rymden att klinga på ett nästan bedövande sätt.

Det som inte pratats om så mycket hos Lundströms är miljöbeskrivningarna, Duras är en mästarinna på att fånga både fysiska miljöer och psykologiska landskap i bara några få rader. En av bilderna som stannar kvar är när modern känner sig sorgsen och tar med barnen på åktur i torrtidens natt:

Ljuset föll från himlen i floder av ren genomskinlighet, i tromber av tystnad och orörlighet. Luften var blå, man kunde ta den i handen. Blå. Himlen var detta oupphörligt pulserande strålljus.

Formuleringskonsten är det som jag mest av allt kommer att minnas. Olidligt vackert.

Kärlekx21 - en perfekt bok för #världsutmaningen 2014

Klockan 14.14 tipsar jag om en bok fylld med Kärlek.
Perfekt novellsamling om man vill pröva på många olika afrikanska författare.
Kärlekx21

rea på gång!

Bokrean smyger sig allt närmre och jag har mot mina principer gjort en liten, liten beställning. För det första så tycker jag mest av allt om att gå i boklådor och fynda och rea på nätet är ju lite beige. För det andra så ska jag egentligen hålla igen med bokinköpen och läsa allt det som redan finns hemma i hyllan. Men så plötsligt bara händer det:

- en dansk, en japansk, en schweizisk och en grekisk - 

Upptäckte att det fanns många, många fina romaner på rean hos nätbokhandlarna och jag uppmuntrar alla att köpa något oväntat, något som utmanar och passar i #världsutmaningen2014!